30+ som fick första barnet 2006 *4*

GHP, Jätteskönt att hon börjar våga stå på sig! Och modigt även att sätta sig vid en ny tjej som hon inte känner så bra! Det hade jag aldrig vågat i skolåldern.

Asap, så jobbigt för kollegan med son! Min man forskar ju om mobbning och det är tyvärr vanligt att den som själv blivit utsatt sedan utsätter andra. Det handlar så mycket om att "rangordna sig" i grupper och för att ta sig ur ett underläge kan det bli en strategi att göra så som man själv blivit utsatt för Man önskar att skolan hade mer redskap för att hjälpa eleverna att hitta sina roller utan att göra det på andras bekostnad.

Nisselina, bra att du pratade med föräldern! Min syster höll på med elitgymnastik som liten och det var rätt hårt, hon gick sedan över till trupp och det var ett helt annat klimat!

Siggan, men fy så sorgligt och jobbigt! Jag känner två vänner som varit med om liknande, det är ju tufft när man kommit så långt och det har sett bra ut innan. en av dem hade infektion, den andra vet de inte varför det hände. Hann ni alltså inte in till sjukhuset innan fostret kom ut? varm kram till dig!

Mandra, ajabaja, det heter ju universitetet *hytter med pekfingret* Det verkar kul med uppdragskalender! Det provar vi nog nästa år. Jag funderade på paketkalender, men eftersom E fyller år i dec blir det så ruskigt mycket paket ändå och nu när lillA är född så fick han många "storebrorspaket" av alla som besökt oss.

Malinkat, har ni fått till köket? Är hon bättre i magen?

God Jul till er alla från mig med! Vi har haft en superlugn jul med bara min mamma här. Julmaten började vi med en timme innan vi skulle äta så det har varit väldigt lite arbete. Jag hade beställt de få julklapparna på nätet (men har haft otur med att vi fått fel grejer, inte fått alla grejer och att en leverans inte dykt upp alls, men det är världsliga saker). Mest har jag haft tacksamma tankar över att jag har det så bra i livet med en fin man, bra utbildning och jobb, hus, har fått två helt underbara söner, en son i livet och en i mitt hjärta. Och dessutom nu mot alla odds har jag fått en dotter med.

Mandra, lycka till idag! Tänk på att det är du som bäst vet vad uppsatsen handlar om, och på att skriva uppsats är ett lärtillfälle! Det är alltså meningen att det ska finnas saker kvar att lära, så du kan alltid svara att det var en intressant synpunkt, det får jag ta till mig om jag skriver fler uppsatser Jag tror det kommer att gå utmärkt!

Siggan, skönt att vara tillbaka, men även jag tycker att flyttning är urjobbigt.

Åh så kul Mandra att det gick bra idag. Grattis till examen! Och det ÄR ju stort att ta examen, du ska verkligen vara stolt över din prestation

Milla, vad jobbigt att det känns så. Jag skulle heller inte vilja jobba heltid, i alla fall inte på bra länge. Varje gång jag varit föräldraledig funderar jag mycket på om jag inte borde byta jobb. Det är ju så jobbigt att alltid ha ont i magen och huvudet pga jobbet. Hoppas det går bättre än du tror!

Mandra hur känns det så här några dagar efter? Så gulligt av PW att skicka superCV

Serendipity, hej, så kul att se dig! Hur är det med er? T måste vara stor nu Jo, vad ska jag berätta om vårt nytillskott...Hon är nu nästan 3 månader och är en liten självklar krabat redan. Hon är ett väldigt "lätt" barn tycker jag, hon är tydlig med vad hon vill, hon äter bra och inte lika ofta som A och E åt (de åt ju liksom jämt   ) och dessutom (fantastiskt nog) sover hon riktigt bra! Det trodde jag aldrig skulle kunna hända oss att vi fått en bebis som man kan lägga ner när hon somnat (inte alltid men ganska ofta) och som bara äter 3-4 gånger per natt. Det kan ju ändra sig, men det tänker jag inte tänka på nu Hon är väldigt social och älskar när man pratar med henne eller sjunger för henne. Hon ler och kan nu pipa av skratt.

E är världens finaste storebror och är så himla snäll med henne. Han pratar med sin ljusaste röst när hon är ledsen "lilla gumman, har du lite ont i magen" "storebror är här, du behöver inte vara ledsen" osv. Han sa häromdagen att han tyckte att vi skulle ha några bebisar till Så jag tänker att han inte kan tycka att det är så fasligt jobbigt. Hon verkar tyvärr ha mjölk- och äggallergi hon med, och troligen något mer som jag inte listat ut än. Men när vi tog bort mjölk och ägg försvann koliken som hon hade först. Vi ska utreda det i februari. Men vi är ju vana vid att utesluta grejer, så det underlättar. Es sista allergi försvann i somras, så vi hade precis hunnit plocka bort de sista av alla allergiprodukterna när vi fick börja om. Nu vaknar skruttan, så jag ska krama henne lite innan vi hämtar storebror på förskolan. Det finns några bilder i mitt galleri om du vill se henne.

Milla, hur går det? Hoppas det funkar med heltid! har ni råd med deltid annars? jag tänker mig att inte kobba heltid på länge och eftersom jag är så fammal blir det väl lagom att gå upp i tid till pensionen
Tänker på dig!

Drutten Tufft att gå upp i heltid. hur har ni det? Hur var det i fjällen?

Serendipity, ja precis, helt okänt här med.

Mandra, jag hade missat ditt sista inlägg, kul med psykologi. Är ju alltid användbart

Hej, hej, roligt att höra hur ni har det! Det är bara bra med oss också! E börjar förskoleklass nästa vecka och lillA, 9 månader, hasar sig fram överallt sedan en månad ungefär. Hon vinkar, klappar händer och säger nyfiken som hon är passande nog "titta" hela tiden Hon är hur söt och go som helst och E är fortfarande en toppenstorebror.

Hon är som en liten dammsugare och stoppar till skillnad från killarna allt i munnen. Hon pillar på och drar i allt, något de inte heller gjorde. Så jag är lite stressad att något farligt ska hända så vi har varit hemma mycket i sommar. Känns lite tråkigt att vi knappt varit ute och badat, men det är ju en period. Och tiden går verkligen snabbt, lite för snabbt tycker jag. Försöker njuta sv varje ögonblick och lyckas rätt så bra med det ändå.

Mandra, pepp från mig med! Så klart du måste få bästa jobbet snart! Och körkort! Heja dig

Kaz, åh nej så oroligt och jobbigt! Varm kram till dig! 

Milla, kram till dig med, hoppas du haft bättre dagar sedan dess. 

Här har E börjat F-klass. Tyvärr är han jätterädd för skolan och gråter förtvivlat varje lämning Om ni minns har de ju gjort en jätteskola och en jätteklass, de är 89 barn i Edvins F-klass, visserligen uppdelat i 3 grupper. Men det vimlar av barn och är rörigt och massa olika personal. Fritids är i de små klassrummen. Skolgården inte så stor och jag tycker att överblicken hittills inte är på topp. Personalen verkar bra, men hur ska de ha koll på alla dessa barn. Vi kom ju inte in på den mindre skola som vi ville. Enda fördelen är att de är flera som kommer från Es förskola, men han har eg inte lekt särskilt mycket med dem utan med de födda året efter. Just nu känns det inget vidare, men jag försöker förstås att inte förmedla det till E. 

Mandra, det låter ju jättebra att dela upp 32 st i tre grupper. Även om jag kan tänka att det skulle vara bättre att vara en mindre sammanhållen grupp från början. Det är många att relatera till. I Es skola är de ju nu 680 st (år F-6). Det som han själv säger är att han är rädd, att han inte vågar gå i skolan.

Nu i morse kunde han formulera lite mer vad det är som är jobbigast och det är sådant som att han inte vet vilken kö han ska stå i, (de är 4 grupper om ca 30 barn som delar på kapprummet) och rädd att tappa maten (man ska bära allt själv) rädd att sitta i samlingen. Rädd att inte hitta och att han inte känner igen de andra. Det är ju alltså helt realistiska rädslor som borde kunna minska när han förstår hur allt fungerar och lär känna de andra. Men å andra sidan är det så stort att osäkerheten nog kommer bestå till viss del. Och det är nog, tror vi, fler saker som kommer dyka upp än de mest påtagliga som han kan verbalisera nu. Han är ju en rätt ängslig liten decemberkille som helst vill ha stenkoll på vardagen (kan alla dagar på hela året, vet hur många dagar varje månad har, kan klockan, vill veta vad man ska göra när osv). 

Vi har försökt ge hon strategier, hålla fast vid någon av de han känner igen och se hur de gör, vilken kö står de i osv. Men varje morgon bryter han ihop helt vid lämning. Och det är inte likt honom  

Möjligheten att byta är i princip obefintlig. De har 25 platser och har för ovanlighets skull tagit in en extra i år. En familj står före oss, men om någon flyttar till området kan de få förtur, vi bor 20 min med bil därifrån. Jag vet eg inte heller hur jag skulle få ihop vardagen om jag skulle behöva skjutsa dit. Det ligger åt fel håll från jobbet och stan Fördelen där han är nu är att han har med sig några för förskolan och även om han inte lekte med dem så är de nog den största tryggheten nu. Jag har också lite koll på de föräldrarna och de är bra. Jag tänker att de är sådana vi kan samarbeta med vid lämning osv om det nu bara blir bättre för E. Jag kommer inte låta honom gå och må dåligt förstås. Då tar jag hem honom. Det är ju inte obligatoriskt med F-klass.Men ännu hoppas jag att det ska kunna ge sig. 

Ghp, Härligt att lära sig nya grejer -så kul att hon kan sticka! Vad fint med fadderetta Jag funderar mycket på vad det är för vits att ha förskoleklass i skolan eg. Jag har sett så många gråtande små barn denna vecka. De flesta skulle säkert mått bättre av att gå på förskola ett år till. Direkt när man kommer till skolan förväntas man klara massa saker och så ska man samtidigt mest leka. Men som E säger "det är inte kul att leka i ett litet rum så många barn på en gång". "Och ute är stora barn som gör allt först". Det verkar dessutom vara så himla olika, vissa F-klasser fokuserar jättemycket på lärande andra bara på lek. Vissa är bara 10-15 st i sin grupp andra är 30 och vissa går bara 3h andra 5. Är det inte märkligt att det är så olika?

God fortsättning på er! Även jag håller mig i samlingstråden och syskontråden. Säg till om ni behöver länkar >3
 

Hej Seren! Kul att se dig! Ja, jösses 10 år sedan. Snart fyller er T 9 år (och vår A...). Hur har ni det?

Hej Drutten! Roligt att se dig! Hur har du? hur går det med killarna? Hur gammal har O hunnit bli?