30+ som fick första barnet 2006 *4*

hej på er, mycket skolprat här ser jag. Jag följer er på lite avstånd, kämpar på med att försöka få mer ork samtidigt som jag misslyckats med även vårt andra IVF. Det känns ganska tungt och vi vet inte om vi ska orka lägga pengar och energi på ett tredje och sista försök. Det är ju väldigt mycket pengar för väldigt liten chans. Som min man sa vem skulle operera sig med 10-20% chans att lyckas... Samtidigt tänker jag nu mycket på att vi skulle haft en liten kille här som skulle börjat skolan i höst, så det är många tankar samtidigt. Jag njuter iaf enormt av Edvin nu, han är helt fantastisk och så himla glad och go jämt. Alltid omtänksam mot andra, "mamma ska du inte äta din potatis så du inte blir hunjij sen?" eller mamma ska du inte ha din jacka så du inte fjysej", och han och bästa dagiskompisen är så snälla med varandra, när den ena frågar "vill du leka" svarar den andra "ja tack det vill jag gärna". Jag är så enromt tacksam för min fina pojke.

Drutten, hur gick det? 

Frk Kanin, hur har ni det med lillebror?  

Hanna, ja det är ju verkligen så att det känns svårt att inte få göra ännu ett försök, helst vill jag bara fortsätta tills vi lyckas...om det nu hade fungerat så att fler försök hade gett större chans. Så det blir ju väldigt svårt att dra gränsen för när man ska ge upp, vi sa först att vi skulle ge det ett försök (om vi fick) och nu har vi gjort två, men man brukar ju säga tredje gången gillt.... 

PW (fast jag tänker fortfarande på ditt gamla nick när jag tänker på dig ). Det är tack och lov ingen källa till oenighet, men maken är eg nöjd som det är och känner tom att han eg inte orkar med en spädis till med allt vad det innebär med förlorad sömn osv. Men han säger att han förstår att det är en väldigt viktig sak för mig och har därför hittills varit med på det. Även om han sagt varje gång att nu blir det inget mer...och saker som att vi kunde ha fått hela utsidan på huset fixad  för dessa pengar...Jag är väldigt tacksam för att han är så förståendeoch har ibland lite dåligt samvete för att detta är så oerhört viktigt för mig...

PW, vad du minns, det är makens halvlillebror, han har cancer. Han har fått behålla sitt ben, men kommer ha nedsatt rörlighet. Han har gjort sista cellgifterna nu precis, så nu är det lång rehabilitering och många kontroller. Men det har ju ändå gått över förväntan. Han är dock själv väldigt deppig och har väldigt svårt själv att se att det ändå har gått bra utifrån förutsättninggarna och kan bara tänka på att han "alltid drabbas av allt elände". Vi har inte pratat så mycket med honom på ett tag. Hur har det gått med dina eksem och håret?  

Drutten, skönt att det lät bra! Ja, det kan nog vara mindre än så, vet att jag först fick 5% chans i hennes tabell, (över 40 år) men jag har blivit uppgraderad på nya kliniken (för att jag blev gravid med ett embryo som betraktades som dålig chans på)...

PW, Trist att få psoriasis. Men bra med droppar som funkar!

Kaz, ja, privat, det kostar samma även i den offentliga vården, för om man har ett barn får man bekosta allt själv, samma om man är över 38 år och i den offentliga bortprioriteras man om man är över 38 (och har barn) så det skulle vara lång kö för mig om de ens skulle hjälpa mig. Dessutom har de inte så bra rykte här, annars skulle det ju vara skönt att slippa resa iväg så långt, det blir ju alltid med kort varsel och det är besvärligt att ställa in allt man har bokat de närmsta 3-5 dagarna i sista minuten. Den ekonomiska frågan spelar ju inte så stor roll om man skulle veta att man fick något för pengarna, men ca 30 000 kr per försök  är ju jättemkt om man bara, som maken uttryckte det när jag fick mf, "får oro, ont och lidande av det"...
Just det du frågade om äggen, jo det blev fler än förra gången, 10 st, av dem var 8 bar. Sedan befruktades 6 vilket är jättebra! Av dem var det tre som delade sig normalt (inget förra gången). Och av dem var ett toppkvalitet (9,något av 10), det satte de tillbaka, och två som hade lite sämre chans men ändå "bra" som de har lagt i frysen.
Det känns ju lite tråkigt att jag blev gravid med det "dåliga" förra gången, men inte nu med toppkvaliteten
 vilket kanske nu har fått en förklaring
Tyvärr fick jag igår hem provsvar som jag borde beställt för länge sedan på sköldkörtelvärden som är viktiga för fertiliteten. Jag har haft normalt tidigare och även tidigt i våras, men så togs det nya när jag var på VC för halsont i mars för den läkaren misstänkte akut sköldkörtelinfammation. Men jag fick då svar att "alla prover var bra", så jag beställde inte dem eftersom jag hade tagit provet innan bara 1-2 månader innan och de betraktas som stabila. Hur som helst hade jag nu beställt dem och fick dem igår, då hade mina värden rusat i väg över de vanliga referensvärdena och vill man bli gravid finns strängare riktlinjer. Jag känner mig lite upprörd eftersom det kan vara det som förstörde hela denna chans. Det är betydligt mindre chans att embryon fäster och kraftigt ökad risk för bortstötning och missfall.  Grämer mig så över att jag litade på honom när hjan sa att de var normala...Nu vet jag därför inte heller hur det blir, jag borde börja medicinera för att få ner värdena, så tiden kommer ju att gå. Suck....

Kaz, ja, man får sätta in två om man är över 40 och inte har kända risker för graviditet.(man undviker det ju eftersom det är större risker för barnen, vid tvillinggraviditeter, mkt högre andel funktionshinder osv). De vill helst inte heller ge mig två pga min svåra foglossning, den kan bli kronisk (och eg är den ju redan kronisk eftersomm jag har dagliga besvär ännu)  Nu senast diskuterade vi att ta toppembryot och ett till, men chanserna var ändå så pass goda enl honom att vi nöjde oss med ett (och tog alltså större hänsyn till riskerna).
Det är tyvärr mer än 50% som "dör" vid upptining, så sannolikheten att båda klarar sig är liten, men jag tror att jag tar båda denna gång om de skulle klara sig. Dels för att de ju var av sämre kvalitet så sanolikheten att båda utvecklas vidare och fäster är minimal, och dels för att det kostar 10 000 kr per frysinsättning. desssutom är det ju förstås stor anspänning att gå och  vänta, planera in resa, ev ha hunnit resa iväg och sedan ett par timmar innan insättning få höra att de inte klarat upptiningen och vända hem igen...Och ja, jag är jätteglad över det mkt bättre resultatet denna gång!

PW gullig du är, men vi har bytt klinik till Uppsala.

M73, jag visste inte att du hade Levaxinbehandling. Tack för att du delar med dig, mina TSH värden låg nu även ovanför ref.värdet för "vanliga". (4.4). Både min syster och mamma har hypothyreos, så jag brukar kolla mina värden. Har dock först nu bett om utdrag från provtagningarna och ser att jag varierat en del 1,7-3.9. Det är ju i normalområdet, men det finns ju en del forskning sm man kan tolka som att ju äldre man är desto bättre är det att ligga nära 1.

Kaz, grattis till Simon idag! Och till dig i förskott! Även jag hoppas att ni får ett lugnt firande

vinkar till er andra!

Mandra, kul att titta på hus, och jag tänker som du nu när ni bor så pass bra är det ju bra att kunna titta tills drömhuset dyker upp.

Kaz så jobbigt att veta att han fått en spark! Hoppas verkligen att de lyckas bättre med att hjälpa honom utveckla alternativa strategier och att han växer till sig. Det blir ju väldigt jobbigt inte bara för de andra utan även för honom själv.

Malinkat, det skär i hjärtat när jag läser om allt det nya för A och hans funderingar kring det. Det låter som att ni är så stabila för honom i det. Går det att hinna leka med någon av de nya lite innan han börjar på något sätt?  

Billabong, tack för att du frågar, jo det är sådär, jag är lite piggare sedan ett par månader och ska nu gå upp på 75%, men i mitt jobb är det svårt. Det är mer motsvarande 100% än 75% eftersom man räknar med att man ska ha egna forskningspengar som gör att man kan forska en del av tiden och på så sätt få luft i schemat, och det har inte jag. När det gäller syskonfunderingar är jag helt besatt av det och kan inte tänka på annat. Vi skulle ju göra frysåterföring nu i juni av våra två frysta embryon efter det misslyckade ivf'et i maj, men de överlevde inte tiningen så jag fick vända om efter ett par timmars tågresa. Det var rätt tungt och nu planerar vi gör det (troligtvis) sista försöket i höst. Det är kanske eg inte ens någon idé att göra det för mina ägg verkar så kassa, (och nu är jag så gammal), men jag måste ändå få försöka. Överhuvudtaget känner ajg mig rätt nedstämd, men min fina E förgyller tillvaron. Hur är det med dig? Hur är det på nya jobbet?

M73, tänker på dig!

PW, tack söta du, även jag tänker mkt på er och läser oftast här även om jag inte orkat skriva så mkt på länge.

Drutten, även jag tycker det är roligt att höra om Legoland, vi funderar på att åka dit i sommar! Edvin brukar inte heller våga åka något, men slog till på ett litet tåg när vi var på ett mindre tivoli nyligen och var så stolt så det var helt enormt rörande att se. Det med mitt jobb är att vi får tilldelat hur mkt undervisning vi ska ha en termin, tex  föreläsning, 15 st a 2 timmar, si och så många gruppundervisningspass, metodstugor, tentor att bedöma osv. 

Sedan får du tilldelat tid öfr hur mkt tid du får för varje sak. Tex är det 8 timmar för en 2 timmars föreläsning. Då ska det räcka till "allt". Oftast tar det ca 10 timmar för mig att förbereda (och mer om jag aldrig haft den förut) och då räknar jag inte in alla frågor som kommer från studenter via mejl tex som också tar tid eller annat runtomkring. Eller att man är så trött efter att ha föreläst att man inte kan stta igång med ågot nytt direkt timmen efter. Att bedöma uppsatser som jag nu sitter och gör denna kväll får jag kanske 30 min per tenta för om det är bra tilldelning, men för mig tar dessa 10 sidors tentor ca 1,5 timme styck. Dessutom är det så att om jag underkänner dem får man ingen ny tid för att bedöma omtentorna (därför så många lärare på universitetet sätter G, särskilt på stora utbildningar som lärarprogrammet, om man inte får tid att bedöma omtentor när man har 400 tentos sätter man nog gärna G ) . Hur som helt blir 100% väldigt mkt mer om man bryr sig om att försöka göra ett bra jobb. Lång utläggning. De har bättre tilldelning inom medicinsk och teknisk fakultet, så de lärarna har mer tilldelning för samma saker. 

billabong, jag har inte följt den tråden så mkt på senare tid, så jag har inte hängt med tyvärr. Förstår verkligen att du vill hålla dig där. Jag glömmer bort att folka kan genomskåda en och lista ut vem man är och borde nog eg. vara mer restiktiv med vad jag skriver.  Tack för dina lyckönsknnigar, de verkar verkligen behövas. Just idag tror jag det aldrig kommer att bli mer än en dröm, men vissa dagar är jag mer hoppfull. Tack för tips om gifflar, har helt missat vad det kan vara för några. Får leta i affären.