Grattis Goseplutt! Hemskt vad ni alla ska yngla av er! Det blir ju bara jag kvar, som inga syskon vill ha. 
Haha, nej, allt jagande av dessa två vildingarna får bebisfabriken att hålla väldigt stäng, kan jag säga.
Ja fy farao.. vi höll på varannan dag efter att min mens slutat, för att inte missa någon dag som ev kunde vara ägglossning.. vi trodde aldrig vi skulle säga att vi tyckte sex var tråkigt, men det blev det, haha! Och nu kan man ju räkna in trötthet efter sömnkrångel, dagar med barn som ska roas och underhållas, allt annat som ska klaffa under dagarna för att man inte ska bli en trött surmopp.. det är ju inte "bara" att göra det på beställning längre.
Grattis Angelica!!! 
Första syskonet ute för mars gruppen! 
Här kastas det fortfarande saker hej vilt.. ner för trappor, när dom sitter o ska äta, kastar leksaker för att det är kul osv.. ju mer det låter, desto bättre.
Ja, visst går det undan. Här pratas ju inte mycket fortfarande, men något litet ord kommer så det känns som att det är på gång. Men dom förstår ju verkligen allt. Och i fredags köpte deras pappa ett pussel med små magneter på bitarna, så man ska fiska upp dom med en litet fiskespö. Vi tänkte att vi provar o se, trodde inte dom skulle förstå hur dom skulle göra, men tji fick vi! Ludvig var så himla söt, satt superkocentrerad och siktade in sig på biten han ville plocka upp och fixade det galant. Jag fattar inte, när blev dom så stora?!
Här växer dom också så det knakar. Ökar i vikt och längd. Är runt 90 långa nu och 16kg nånting. Har storlek 92, men köper bara 98 nu för 92 blir snart litet det med.
Humör, ja... skriker och slänger sig på golvet så fort något går emot dom. Blöjbyten går väl sådär. Vi byter på golvet, har gjort länge för skötbordet var livfarligt när dom försökte slänga sig ut.. annars är ju kissblöjor där man bara drar på blöjan det som är lättast, även om då också helst springer iväg
Annars märker man nu att killarna börjar leka mer med varandra, även om dom fortfarande bråkar den mesta tiden. Men dom är också himla fina mot varandra. För någon dag sen när jag bytte bajsblöja på Ludvig och han låg och skrek och gorma, så kom Oliver och började dra i mig, för han ville få mig att sluta eftersom brorsan blev ledsen. Och dricker Oliver så sträcker han fram muggen även till Ludvig så han får dricka, osv.
Här går det frammåt också. Bara ca 2 veckor kvar till inskolning på förskola, jippie! Ska bli så skönt att inte "bara" vara hemma med barnen längre.
Vi (eller mest jag) fightas dagligen med mina envisar ungar. Ludvig blir arg för minsta lilla nej, hoppar och gallskriker. Alternativt slänger sig på golvet och sparkar och skriker. För allt. Hela tiden.
Oliver gör allt tvärtemot vad jag säger. Tittar gärna rakt på mig medans han gör det också. Och skrattar. Ju mer jag säger till, desto mer skrattar han. Tills jag säger till på skarpen, då blir han ju istället ledsen.
Hur gör ni om era inte lyssnar? Jag vet inte hur tidigt man kan börja med "straff" och dom förstår? Jag har börjat sätta dom i matstolen och puttar den från bordet. T.ex. om någon av dom står och slår med klossar mot glaset på ugnen, och inte slutar trots att jag säger till flera gånger. Eller att jag tar klossarna ifrån honom, så får han tillbaks dom efter en liten stund, varpå jag säger att jag tar dom igen om han fortsätter. Det brukar funka faktiskt. Tills nästa gång.
I julklapp kommer dom att få lite böcker, någon lastbil, ett garage, en dvd-spelare till deras tv och filmer med Anki o Pytte och Mora Träsk som är deras favoriter. Dom fyller ju år bara 3 veckor efter jul också.. o då ska dom nog få ett leksakskök med tillbehör.