Vi som väntar vårt första barn Mars 2010 - Del 3

Våra killar har båda fått sina två framtänder i underkäken nu och speciellt på Oliver så märker man ibland vid matdags att han krånglar. Flaskan går bra, men riktig mat går knappt alls ibland, antar att det ömmar.

Angående bajseriet så har deras magar blivit annorlunda också. Innan bajsade dom varannan dag och ganska mycket, nu kan dom bajsa två gånger om dagen och bara några kluddar. Så det är väldigt olika. Dom verkar inte ha ont i magen, men det har blivit fastare sen vi började med gröt och riktig mat.

Ludvig gapar så fint som en liten fågelunge och äter jätteduktig, med Oliver är en lite trögbytta fortfrande (efter 2 månader) och öppnar inte munnen..  han kanske bara är bekväm, han vet ju att han får mat ändå.

Friid4: Skönt att det verkar bli bättre!!!

Paincake:  Usch och fy.. det var taskigt.

Här har jag haft två gnälliga killar precis hela dagen... Ludvig håller på att få sin tredje tand, den första i överkäken. Tror Oliver kan vara på gång med sin också, men jag vet inte säkert. Så jag förstår varför dom är gnälliga, men det är tjatigt ändå.

Paincake: Fy vad otroligt hemskt... så jobbigt för alla inblandade. Sånt tar så otroligt hårt på en, även om det inte är man själv som råkar ut för  det.

Egentligen är man nog lite FÖR nojjig med det här om att dom inte ska sova på mage. Bebisar har ju gjort det förr och det har gått bra. Tror inte BVC får säga något annat heller, än att man måste vända tillbaks dom. Skulle det hända något så skulle ju BVC sköterskan så skulden litegrann... när vi låg på neonatalen den första tiden så var dom stenhårda, när vi kommer hem skulle dom sova på rygg osv. Inte på sidan heller för då kan dom råka komma över på mage m.m. Man blir lite hjärntvättad! Det paret vi gick i tvillinggrupp med som gravida, låg på neo samtidigt som oss för dom var också för tidiga. Dom kom tillbaks två dagar efter dom åkt hem eftersom deras ena tvilling dött... då blir man extra rädd att det ska hända en själv. Så vi fortsätter med larmen. SKulle aldrig förlåta mig själv om något hände.

I början tog vi upp dom när vi matade men nu äter dom i sina sängar, nästan i sömnen. Går upp och fixar mat när jag hör att dom håller på att vakna till, har lärt mig att känna igen matljudet! Om jag själv vaknar till och dom inte ätit när klockan närmar sig 05, så går jag upp och "väcker" dom så dom får äta i sömnen, för annars vaknar dom runt 06, och vill inte somna om sen igen...

Här är vi förkylda hela högen! HATAR att vara förkyld, ännu mer när jag har två sjuka barn att ta hand om... hoppas det försvinner snart och inte kommer tillbaks på länge!