Puchiko skrev 2010-01-10 10:58:47 följande:
Jag vet att man ser mer när man mäter sig men eftersom jag varit sjuk så finns det ingen anledning att mäta nu, hjälper ju bara om man tränar. Blir lite irriterad på alla som ska tro att man har PCO för att man är överviktig, alla överviktiga har inte PCO. Dem har kollat mig för det och jag har inte det. När jag pratade med en barnmorska i höstas så sa hon att hon mer trodde att det berodde på p-pillrena som ställer till det. Har mensen inte blivit regelbunden efter ett år efter p-pilleravslut så skulle jag höra av mig. Sen vet jag inte PCO kan växa fram? Är jag osäker på.. Man kan ju ha problem med fertiliteten enbart pga vikten. Vilket jag hoppas ska lösa sig när vikten sakta går neråt. Har inga bra erfarenheter av cellprov, sist hade jag en megasvampinfektion men hon gjorde provet ändå. Bara forserade in instrumenten!! Kunde knappt gå när jag gick därifrån. Jag har megaproblem med mitt järnvärde, har anemi som de inte vet vad det beror på. Järnvärdet ska ligga på 10 och mitt ligger på 5 trots att jag äter 3 tabletter dagligen. Ska börja på utredning nu i hopp om att de hittar vad som är felet. De har en teori om att det är min tarm som inte tar upp järnet på rätt sätt
Ber om ursäkt! Inte meningen att trampa på en öm tå. Vet flera tjejer som har det och upptäckt det när de försökt skaffa barn bara och bland tjejer som inte kommit till den punkten i livet verkar det vara helt okänt. En av sagda tjejer frågade mig en gång: "Du lägger också på dig hull som en man. Är du säker på att DU inte har det?" Jag blev helt ställd. Nästan lika ställd som när en läkarstudent "ställde diagnos" på mig som intersexuell. Det närmaste undersökning hon kom var att titta på mig i backspegeln på bilen hon körde och jag åkte i. Tror vi pratade om att jag börjat med p-piller för att jag kramade toan varje månad och pratade med Ulrik. SÅ i alla fall: Jag ska inte sitta här och göra någon amatördiagnos, det var inte min avsikt.
Hemska gynekologer har jag också fått min beskärda del av annars. T.ex. en som sa att jag fick "skylla mig själv som var tvungen att komma dit" (jag hade en envis svampinfektion). Hon var inte direkt försiktig när hon tryckte in instrumenten och grävde verkligen rundor därinne med dem. Sen penslade hon något otroligt svidande för att kolla så att jag inte hade kondylom. Trodde hon skulle fräta bort hela härligheten.
En annan gång fick jag allt uppspänt på fyra håll och en "kikare" mellan benen. Det gjorde ont och jag fick ingen förvarning, så jag skrek i högan sky. "Nu får du väl ändå skärpa dig" fnös gynekologen (som för övrigt inte såg mig i ögonen när han pratade med mig en enda gång). Det är inte alla som inser att de jobbar med människor i vården. De verkar se en som kreatur utan känsel och känslor.
, ostelnad chokladpudding med cornflakes!!!!, men fungerar det så fungerar det. Vem vet vad man själv kommer att få i sig när det väl kommer så långt.
Någon som varit med om något liknande?