Ja, jag är sjukskriven och min dotter har börjat på förskola så att jag kan vila (hon trivs jättebra som tur är!).
Fantastskt att det kanske blir permis för din del! Det måste ju betyda att läkarna ser en positiv utveckling och att det finns goda möjligheter att den lilla plutten stannar länge! 
Förstår att du måste sakna stora plutten enormt!
Mison: Ibland tycker jag att de gör ont, men vad är ont? Jag har otroligt svårt att definiera. När jag låg med riktiga värkar på sjukhuset var jag inte så påverkad (även om det så klart kändes) och det står någon komisk notis i min journal om att "patienten har värkar var 5:e minut men ligger till synes helt opåverkad och läser...". Och min dotter kom inte långt senare.
När jag talade med min läkare under den här graviditeten sa han att sammandragningar ska inte komma i vila (detta gäller alltså smärtfria sammandragningar) och annars ska sammandragningar inte kännas obehagliga. Min bm sa dock att man kan ha sammandragningar i vila utan att det är någon fara. På KS igår sa de att sammandragningarna ska gå över när man vilar sig. Jag antar att det är en gråzon, men med tanke på våra tidigare prematura födslar borde man nog hellre vara överförsiktig och hellre vila om man har mycket sammandragningar. Jag märker att sammandragningarna förvärras när jag är stressad eller fysiskt aktiv så jag mår i alla fall mycket bättre av att vila!
Om du tycker att dina sammandragningar på något sätt känns obehagliga eller om du även har dem i vila tycker jag att du ska ta upp det med läkaren.
Millli: Hurra, vad bra! Vad är det för medicin du får (istället för bricanyl)?
Jag har ibland stickningar i nedre delen av magen, känns som nålar. Det hade jag förra gravditeten och frågade om det, men då trodde jag att det var UVI. Ska till mvc på måndag och ska höra vad de säger.
Mison: Sammandragningarna beror kanske på GBS:en. Förhoppningsvis blir det bättre nu när du får penicillin. Kan du inte be att de kollar din livmodertapp om du är orolig? Om du har mycket besvär borde du kanske bli sjukskriven?
Mison: Jag tycker också att det låter som väldigt mycket sammandragningar. Jag har inte så mycket. Under förra graviditeten hade jag också SD vare sig jag hade GBS eller inte. Jag tycker att din bm borde ta hänsyn till att du faktiskt har fött för tidigt en gång. Om du känner dig orolig kan du kanske ringa förlossningen och ventilera lite eller prata med din bm på måndag. Räkna hur tätt SD kommer och om de kommer någorlunda regelbundet. Om de kommer regelbundet bör du kontakta förlossningen (det fick jag veta). Men man ska också tänka på att man som omföderska kan ha mycket mer SD än första gången utan att det är något konstigt, så det behöver absolut inte vara något!
Det där med tryck neråt minns jag aldrig att jag kände av förra gången och hur vet man om barnet ligger lågt? Jag tycker att det känns som om h*n ligger lågt och bökar. När jag gjorde ul på KS häromdagen låg barnet med huvudet ner. Blev naturligtvis rädd att det intagit födsloposition! Men jag oroar upp mig för allt.
Usch, nu känner jag som om jag kanske har skrämt upp dig! 
Jag känner också efter hela tiden och oroar upp mig och övertolkar. Man ska ju vara uppmärksam, men samtidigt är det ju inte bra att oroa sig. Att ha SD är ju normalt, men eftersom vi inte har haft någon normal graviditet att jämföra med vet man ju inte om man ska gå efter... När min dotter kom för tidigt fick jag blödningar och otroligt smärtsamma sammandragningar två veckor innan, inte BARA mycket sammandragningar. Jag ser sammandragningar som ett tecken på att man ska ta det lugnt och vilar man blir det förhoppningsvis inte mer av det. Hoppas att du får bra råd av spec BB! Jag - som är en annan hypernervös prematurmamma! - vill absolut inte oroa dig. Jag tror inte att det är någon fara, bara att du behöver vila dig.
Lycka till och skriv gärna vad de sa!
Det är bra att bli tagen på allvar och bli kollad för mycket än för lite. När jag var inne på KS för ett tag sedan (jag tyckte inte att jag hade känt barnet röra sig så mycket) sa de att de hellre tog in mig bara för att utesluta problem, snarare än pga att de var så oroliga. Det kan ju vara samma med hon du talade med. Dessutom förstår de nog att vi är övernevösa eftersom vi fått barn för tidigt. Ta det nu lugnt och slappna av! Jag har märkt att mina SD blir mycket bättre av fysisk och psykisk vila. När min svärmor var här i 12 dagar och avlastade mig försvann de nästan helt! Så förhoppningsvis behöver du också bara ta det lugnt.
Styrkekramar!
Mison, vad skönt att allt såg bra ut! Att tappen var opåverkad är ju ett jättegott tecken . Nu får du njuta av helgen!
Hoppas att det också går fortsatt bra för dig, Millli!
Här går det bra. Hur går det för dig, Millli? Ingen bebis antar jag! Bra att den håller sig på plats 
.
Jag var hos bm idag. Lite lågt hb bara, men blodprover har nu tagits. Jag har inte haft några fler blödningar sedan i onsdags . Känner mig lite lugnare, men oroar mig nu istället för svininfluensan eftersom jag ej kan vaccineras (pga äggallergi) och min dotter har just börjat på förskola så är lite nervös att hon ska få det där.
Hur gamla är era barn förresten? Min dotter, Julie, är 16 månader.
Hoppas att ni alla har det bra!
Latvis: Jag kan ju inte ta vaccinet pga äggallergi, så min läkare har skrivit ut tamiflu istället som jag kan ta om jag får symptom. Det ska tydligen vara effektivt. Min man har blivit vaccinerad för att inte sprida smitta till mig och på förskolan ska de säga till om något barn är sjukt så att vi inte behöver ha dottern där då. Hur jag hade ställt mig till vaccinering om jag inte hade varit äggallergisk vet jag inte, men nu har jag inte det valet. Du får känna efter, ta reda på så mycket fakta som möjligt och väga för och emot.
Mison: Bra att dina sd är lite färre och att du kan vila dig! Har du blivit sjukskriven? Att din tapp mätte olika kan ju bero på vem som mätte, det behöver nog inte innebära att den har förkortats i verkligheten. Men kolla med din bm eller spec. mvc om du känner dig osäker. Om tappen var på väg att förkortas skulle de nog inte ha skickat hem dig och 3,5 cm är ju långt och bra
Min dotter är som tur är inte så trotsig (än!), men hon är mammig och vill ofta bli buren... Som tur är började hon gå ganska tidigt (vid 11-12 mån) så man behöver egentligen inte bära henne så mycket, men vi bor fyra låååånga trappor utan hiss (varje våning har över 3 m i takhöjd) och då måste hon ju bäras. Det är en pärs minst sagt!! Men nu är hon på förskola för att jag ska kunna vila och hennes pappa tar mycket ansvar.