Hur kan man förbereda sig?

ga foraldrar/forlossnings kurser, de tyckte jag var super bra. De gar igenom allt, och de far det att lata sa naturligt och positivt. Sen far man bara tanka att visst kommer det gora ont men man ar val ingen mes heller ... Vad du an gor lyssna inte pa andras skrack historier.....lara sig att andas ratt ska tydligen vara jatte bra och att lara sig att slappna av. Jag ar i v 37 och kanner mig ganska lugng over det hela..

Visst kan du förbereda dig!
Inför min första förlossning läste jag på om det mesta i alla böcker och tidningar jag kom åt. Samtidigt var det så overkligt att jag själv skulle gå igenom det att det var svårt att ta till sig det man läste. Jag födde barn och det gick bra. Hade epidural och kände inte mycket smärta alls. Med andra barnet visste jag ju mer och kände att jag ville vara mer aktiv och påverka det hela. Jag var inte lika sugen på epidural eller annan smärtlindring då det påverkade min flicka under första förlossning. Hon var så trött och ville inte äta.
Andra gången var det helt annat. Jag hittade information om hur man kan andas under förlossningen för att underlätta processen men också för att minska smärtan. Jag började träna på andningen när jag var i samma vecka som du och tränade dagligen fram till förlossningen. Det var så häftigt när sonen föddes. Jag kände verkligen ingen smärta...det var helt underbart. Han var så pigg och vaken när han föddes och började äta på direkten. Jag själv kände mig i fantastiskt skick. Lite kort bara om vad som händer när man andas rätt: vid lätt andning under en värk så krockar inte diafragman med livmodern. Man låter livmodern arbeta i lugn och ro. Samtidigt tränar du också på att slappna av vilket också möjliggör för livmodern att arbeta ostört.
Anna Wilsby (tror jag hon heter) håller föreläsningar och har skrivit en bok i ämnet. Sök på nätet och läs på. Det är helt underbart att ge den starten till sig själv och sitt barn. Jag har även fött ett tredje barn och använt mig av andning och avslappning. Jag är oerhört sugen på en fjärde och kan verkligen längta till att få uppleva en förlossning. Det är dock inte många jag träffat som håller med mig utan de flesta har sina skräckhistorier som de vill berätta. Ta till dig det här, du kommer inte ångra dig.
Du kan även läsa om hur du ska göra vid själva utdrivningsskedet, hur man krystar rätt.

Tack tjejer! :)

Föräldragrupper ska jag börja på i juli. Grejen är att jag bor på Island och pratar inte flytande isländska (än) och deras föräldra grupp kommer att vara på isländska. Men har pratat med min BM och hon ska gå igenom en del på engelska med mig också. Mycket förstår man ju dock igenom kroppsspråk också :)

Det är en dvd av Anna Wilsby jag har, den heter Innan du föder. Har bara skummat igenom den än så länge men ska nog göra som du småsmulor och öva varje kväll. Skulle kännas så bra att vara så förberedd man kan vara!
Har hela tiden haft inställningen att ta eda, men det vore så skönt att kunna slippa och ha kontroll själv som min BM sa.

Ska försöka att inte lyssna på folks skräck historier, men man halkar ju in på vissa trådar på ett bananskal som kanske inte är så bra att läsa i bland :p

Vad bra att du redan har Innan du föder! Läs igenom och börja öva. Jag körde lite avslappningsövningar och ca 10 minuters andning varje dag vilket verkligen ger resultat. Lycka till!

jag har stallt in mig pa att jag tar det som jag kommer.... tanker inte bestamma i forvag om jag ska ta eda eller annan bedovning, klarar man det utan ar det ju bast. vill inte bestamma nagot annat heller utan bestamma nar jag ar dar och det hander... daremot vill jag veta alla alternativ med allt....tex bedovning, fodelsestallningar, aka hem tidigt osv.....for jag vet verkligen inte hur jag kommer tycka och tanka i stundens hetta...var forberedd men ha inget planerat ar mitt motto.

Jag tror inte heller på att bestämma för mycket i förväg men jag tror mycket på att man kan vara förberedd och tränad inför det som komma skall. Vet man hur man krystar rätt så klarar man av det på 15 minuter istället för 45 vilket är positivt för båda mamma och bebis. Jag tror också på att andas rätt och öva mycket kring det för att underlätta så mycket som möjligt för kroppen att själv klara av det. Då har man en chans att få välja på riktigt när det väl gäller. Otränad och oförberedd gör oftast förlossningen svårare och längre.

Vilket bra inlägg "småsmulor"! Jag känner mig själv väldigt rädd inför förlossningen och blir inte klok på varför alla människor envisas med att berätta alla dessa skräckhistorier?! Varför ska alla vara värst?! Borde man inte vilja peppa en förstföderska och prata om det som var positivt istället...?

Har i alla fall en hel del kompisar som gått föräldrakurs med profylax och känt sig trygga i det, så det ska vi oxå göra. Ska gå nästa vecka då jag går in i vecka 29. Jag vill vara med och påverkar så mycket som möjligt och har tänkt försöka klara mig utan bedövning, tänk om man skulle kunna få känna av den här "urkraften" som vissa pratar om?! Det låter häftigt! (försöker tänka positivt )

Jag haller med "smasmulor" - avslappning, forberedning och andning ar jatteviktigt. Med ratt andning kommer du valdigt langt !!! Jag va hysteriskt radd - skot pa beslutet att skaffa barn men ar lycklig idag att jag fick bli mamma. Jag valde att soka alternativ terapi for min radsla nar jag insag att sjukvarden inte kunde hjalpa mig. Jag foll for "hypnobirthing" av Marie Mongan. Jattebra och inspirerande bok. Jag gick en kurs, larde mig andning for de olika stadierna, gjorde avslappningsovningar och lyssnade pa en cd. Sista 2 manaderna ovade jag flitigt, varje dag. Lararen hade sagt att det ar som att plugga till en tenta Ju mer forberedd du ar desto battre gar det, ovningarna ska sitta i ryggmargen. Jag laste inte mycket om forlossningar, det mesta skrammer bara upp en. Jag bad vanner att inte beratta om deras hemska historier. Jag gick inte pa sjukhusets foraldrarkurs - helt fel approach for mig. Forlossningen kom, allt gick "fort" (totalt 4h) och smidigt. Ingen pa sjukhuset trodde mig nar jag ville bli undersokt (blev vagrad tva ganger). Nar de val gjorde det va jag redan 10cm.....Andningstekniken gjorde att jag inte upplevde "smarta" under varkarbetet och jag kunde utan problem diskutera med skoterskan osv. Barnet kom sen 1h senare, krystningsskedet va inte optimalt eftersom det blev lite panik pa sjukhuset. Det blev inte ens lustgas for min del. Tjejen va allart och drack direkt. Alla i min omgivning blev chockade nar jag berattade hur det gatt till. Alla kande till min forlossningsangest. Hypnobirthing kanske inte passar alla men for mig funkade det. Min man va skeptiskt och tyckte det skulle kallas avancerad avslappningsteknik istallet. Jag bor utomlands men jag har forstatt att profylaxkursen ska vara valdigt bra. Prova den, lar dig andning och Ova!!! Lycka till!!

Tipsar om ännu en "metod"! Den sk 'dyktekniken' är lätt att använda och fungerar väldigt bra vid stark smärta! Men det krävs mod att våga slappna av och "dyka" in i smärtan! Att bara andas lugnt och följa med smärtan istället för att kämpa emot! Men det är det värt!

Jag rekommenderar dyktekniken varmt då jag själv har fått enormt god hjälp av denna metod vid mina tre förlossningar! (Samt även vid ett par andra tillfällen då jag upplevde till och med värre smärta!)

www.enbrastart.se/index.php&view=article&id=64:dyktekniken&catid=37:artiklar&Itemid=57

Ett bra sätt att förbereda sej inför sin förlossning är att läsa på om förlossningsförloppet! Att veta vad som händer och varför det är som gör ont och att det inte är någon farlig smärta hjälper en att hantera smärtan och framför allt rädslan! Det är även viktigt för den blivande fadern (eller någon annan som ska vara med vid förlossningen) så att de inte behöver känna oro utan kan förmedla trygghet till kvinnan!

Om man är rädd för att föda kan jag tipsa om en bra bok:
Söderberg, Silverstolpe: Rädd att föda - din väg till att våga

Lycka till!

".. varför det gör ont.." ska det givetvis stå!