Bitter?

Jag är fruktansvärt bitter och elendig.
Känner mig som 90 men egentligen är jag bara 25.

Vi har försökt aktivt i 2 år och ibland hatar jag alla gravida, eller folk som varit gravida över huvud taget.

Det är tufft som tusan, vi har 4 magar i stora storlekar på jobbet och 3 som ska bli pappor. Vissa dagar vill jag inte gå till jobb av den anledningen för att jag inte ORKAR bli påmind hela tiden.

Massa lycka till er,

Ja,jag är mer än bitter! Klarar inte av gravida eller bebisar alls. Så blir det efter över 20 års längtan,flera års försök,5 IVF:er,1 m.f och 1 MA! Får total panikångset bara av att se dem så jag måste undvika alla situationer där de kan finnas. Kan absolut inte umgås med gravida bekanta eller de som har bebisar! Däremot så säger jag inget till dem,det är ju ren vett och etikett att inte göra. En släkting vet om att vi inte kan umgås med dem och de säger inget om det,de bara accepterar faktum. Jag ska inte behöva gå under bara för att måsta umgås med dem!
Du är allså inte ensam i dina tankar-vi är många som känner så,men få som vågar erkänna det.

Bitter, ja! Det händer helt klart, det går verkligen upp och ner. Att se alla dessa runda, goa magar förvärrar humöret verkligen, vissa dar! Ibland fixar jag det, men ibland går det bara inte. Att gå på IKEA är värst! Där är varannan människa man passerar gravid....

Hej Aniara33,

Bitter, uppgiven, emellanåt förtvivlad. Det värsta är att så många har blivit gravida sedan vi började (alla efter oss).

Det värsta är; tänk om jag aldrig kommer att lyckas-kommer det alltid att vara lika jobbigt? ska man gå och vara ledsen för resten av livet så fort man ser en mage??

Nu ska min syster försöka få ett syskon till sin lilla dotter - och vi står fortfarande och stampar på ruta ett:(.

Man får väl hoppas att det antingen lyckas snart, eller att man lär sig att hantera/accpetera detta...

Känner igen mig i TS. Vi lyckas inte heller bli med barn trots att vi aktivt försökt ett längre tag nu. Vi har dock inte gjort någon utredning då det känns som om det inte gått tillräckligt länge för det. Har väl lite att göra med rädsla att se sanningen i vitögat också antar jag.

Den här veckan fick jag reda på att TRE tjejer i bekantskapskretsen är gravida. Jag VET att deras graviditeter varken gör till eller från för mina egna chanser att bli gravid men det svider inne i hjärtat även om jag är glad för dem....

Idag kom grannens jävla morsa (som jag inte ens känner) förbi när vi stod ute på tomten och jobbade, kärringjäveln (förlåt förlåt) frågar om "det är en liten bebis på gång" jag lovar att jag hade kunnat skalla kärringen på plats. Dock höll jag mig och gick bara in i huset utan att säga ett ord. Min stackars man fick hantera situationen istället. Passa er alltså för att ha tröjor som böljar ut lite över magen för det öppnar tydligen får sådana nyfikna jäkla tanter att fråga vad som faller dem in.

Hej hopp.
Känner väl igen mig i det ni skriver .
jag och min sambo har nu gått igenom 2 ivf och ruvar just nu på ett embryo. Om några dagar får vi veta hur det gått. En av mina bästa vänner har precis fått en liten flicka och det var enormt jobbigt på jobbet (jobbar på samma ställe) från start till slut. När hon väl fått sitt barn bara grät jag . Nu väntar min syster sitt andra och visst är det jobbigt, men precis som ngn skrev så känns det lättare när hon är äldre än mig . Jag har också funderat på hur allt kommer att se ut för vår del om vi inte lyckas...det finns så mycket man funderar på som behöver sättas på plats. Det svåra är bara att veta var man ska börja sortera.

Känns skönt att hitta "likasinnade" här på Fl, det tråkiga är dock att även ni överhuvudtaget behöver känna så här...

Kram på er alla

Hej hopp.
Känner väl igen mig i det ni skriver .
jag och min sambo har nu gått igenom 2 ivf och ruvar just nu på ett embryo. Om några dagar får vi veta hur det gått. En av mina bästa vänner har precis fått en liten flicka och det var enormt jobbigt på jobbet (jobbar på samma ställe) från start till slut. När hon väl fått sitt barn bara grät jag . Nu väntar min syster sitt andra och visst är det jobbigt, men precis som ngn skrev så känns det lättare när hon är äldre än mig . Jag har också funderat på hur allt kommer att se ut för vår del om vi inte lyckas...det finns så mycket man funderar på som behöver sättas på plats. Det svåra är bara att veta var man ska börja sortera.

Känns skönt att hitta "likasinnade" här på Fl, det tråkiga är dock att även ni överhuvudtaget behöver känna så här...

Kram på er alla

Oooops blev visst dubbelt, sorry

Ojojoj vad det är tabu att fråga om det är barn på gång, och absolut inte när man inte ens känner vederbörande! Jag blir SÅ förbannad när någon frågar om inte vi ska skaffa barn snart, eller liknande. Har lust att skrika att vi har försökt i snart tre år snart, men ingen har med det att göra egentligen.
I ditt fall hade jag blivit skitförbannad och troligtvis frågat kärringen "hurså?" och sedan påpekat om inte HOn var gravid, eftersom det såg så ut.
Folk lever i sina små bubblor utan en tanke på hur andras liv kan se ut. Så lite vett och ödmjukhet skulle inte skada.