hur går man vidare efter MF

Hej Solros!
Jag har haft två missfall efter vår första pojke. Det första missfallet i vecka tolv kom när pojken var tre år och det andra i vecka sju då han var fem år.
Men sedan...då han var sju år plussade jag igen och vid tio veckor var jag på ultraljud och där konstaterades tvillingar!
Nu har vi sjumånaders tvillingpojkar som ligger och sussar i sina sängar här i rummet intill.
Det känns som att man ska gå sönder psykiskt vid missfall, all längtan och alla förhoppningar går i kras på en gång. En vän sa till mig efter ett av missfallen att det kanske fanns någon mening med det fast jag inte såg det då.
Man får bara gå vidare och försöka på nytt, ofta lyckas det förr eller senare fast man kanske inte tror på det själv. Kan man lyckas ha en lite avslappnad attityd till det hela tror jag man kommer lindrigare undan, trots att det inte alltid är det lättaste. Jag blev i alla fall gravid med twinsen efter att jag liksom släppt taget lite och inte var så fokuserad på att bli gravid hela tiden. Har hört om många andra som upplevt samma sak.
Styrkekramar till dej och lycka till!

Jag undrar samma sak - hur kan man bli glad igen efter MF? Någon som har några konkreta tips?

solros83: Det måste vara extra jobbigt att hela tiden bli påmind om barn. Fick själv mf för ca 1½ månad sedan och mår periodvis bättre. Försöker att inte tänka på barn och nytt försök hela tiden, men det är svårt att låta bli.

myggan09 tråkigt att höra att du oxså få gå i genom MF men jag har hört att det är bara och fort sätta prova efter man sluta blöda och tänka posetivt men (så svårt ) när man ser alla ha barn så men det är ju inte säkert att man fåt MF nästa gång bara för att man fick det nu man får inte sluta hoppas jag hoppas att det ska sluta blöda så man kan försöka igen och inte deppa ner sig eller låsa fast sig vid tanken och bli gravid så att det inte blr lägga det på ett balanserat plan så ska vi se att det blir 2 strek igen jag är hopp full
ha hoppet kvar myggan09

Psipsina tack för inlägget det ger lite hopp :0) kul och höra att det har gott bra senare efter MF det ger en mycket hopp

beklagar ditt mf.Förstår att det är jättejobbigt att jobba på det ställe du gör,och se magar över allt.
Jag har fått 4 mf/ma och efter varje gång så tänkte jag ,aldrig mer.Man måste få vara ledsen och arg. Men när det gått ett tag och jag fått tillbaka krafterna så ville jag bli gravid igen.Jag vill ju ha en "egen" bebis och då finns det ju inget annat sätt än att fortsätta kämpa.
Det har tagit olika lång tid för mig att bli gravid igen,upp till 1 år.Efter första mf blev jag gravid på första försöket.
Nu är jag gravid igen i v 23 så det kan gå bra även efter flera mf.
Hoppas du fick lite svar på dina frågor,och lite hopp..

tack solros83 och Lillskuttan. Jag vet ju att det är "vanligt" med missfall... men ändå, SKITtråkigt. För vår del blir det ny IVF när ekonomin tillåter, vi hoppas att det blir bra resultatet (+) nästa gången också, och att det ska hålla hela vägen. Lillskuttan - grattis! och lycka till! kul att höra att det gått bra till slut

Jag har också fått MF och trodde att hjärtat skulle gå sönder och tårarna verkade aldrig ta slut. Men vi försökte direkt efter och har visserligen inte fått något + efter MF som var för 4 månader sedan, men hoppet återvänder vid ÄL.

För mig hjälpte det att koncentera sig på ÄL igen och vetskapen om att det har fungerat en gång  - då ska det banne mig kunna fungera engång till!!! Men visst går man ner sig emellanåt och ältar varför och varför om, och om igen....

Man blir ju inte mindre ledsen även om mf är vanligt.För det hjälper ju inte att höra när man är mitti sorgen. Men det hjälpte iaf mig att läsa om andra som hade det som jag, eller såna som det till slut gått bra för trots massa mf.

Jag blev bara arg när alla skulle försöka lindra sorgen med att säga att det är vanligt, jag kände inte att det spelade så stor roll.
Jag har fortfarande inte blivit gravid... jag fick mf i juni 07.

Jag har nog bara försökt tänkt positivt hela tiden, nu har jag fått 2 st och 3 är ovanligt så jag har bara hoppats på en ny graviditet.

Hoppas du blir gravid snart igen

Hejsan!Har precis haft mitt tredje missfall,fick skrapa mig denna gång.Skrapningen gjorde jag igår.Känns väldigt tufft och mår väldigt dåligt psykiskt.Har två friska pojkar innan,15&9år.Ska få komma på en undersökning om ca 5 veckor.Tar en dag i taget och försöker tänka positivt,fast det är väldigt svårt.Önskar alla lycka till...

tack för inlägget concreteAngel så vi har en kämpe här låter det som jag vet det är inge kul och höra att det går bättre nästa gång och se alla anndra gå runt med sina barn man blir ju sugen själv och vill ha svaret är inte att glöma och gå vidare utan att leva med det men det känns sjukt jobbigt men har man klarat och bli gravid så har man ju kommit långt även om man inte kommer hela vägen du ska se att du oxså kommer hela vägen och får en liten ge inte upp
jag går och hoppas hoppas sluta blöda nu

vill oxå veta hur man orkar vidare efter ma, hade missfall i helgen, va då i v12, men fostret hade dött i v9.
låg först en halv dag för att se om det kom ut av sej själv, men sen fick jag skrapas.
ibörjan ville jag bara bli av med smärtorna, fick åka in akut. sen ville jag bara hem från lasarettet, till min man och dotter.

nu när jag är hemma så kommer tomheten och tårarna.
ville så gärna ha syskon tätt

Ja tack! Jag kämpar varje dag med att hålla humöret uppe och försöka vara glad för andra, fast jag bär på en enorm avundsjuka.
Men jag hoppas att någonstans finns ett litet hopp om att nån dag få upp vårt barn på magen och fyllas av lycka.

Sorgen efter ett missfall lindras efter ett tag men inte sorgen av att inte bli gravid.
Jag tänker inte så mycket på vad som hade varit om jag inte fått mf utan mer på vad som händer om jag inte kan få barn.

Här finns ännu en som gått igenom ett gäng missfall... Fick en dotter i januari 06 utan missfallsproblem. Precis som rebmetpes ville vi ha syskon tätt då pappan inte är så ung längre (är 44 år just nu). Men efter 4 missfall (2 väldigt tidiga och 2 ma i vecka 9/10) blev det visst inte alls som vi hade tänkt oss. Efter varje missfall har jag mått skitdåligt, gråtit, sörjt och känt mig bitter och missunnsam. På något vis har det efter ett tag känts bättre - även om det fortfarande är precis lika jävligt att det blivit som det blivit. Tror helt enkelt att jag vägrar ge upp. Någon gång borde det ju gå igen... Efter senaste skrapningen för lite drygt två veckor sedan är ÄL på gång - om en måndad testar vi igen...

Håller tummarna för alla som kämpar att det snart kommer att finnas frön i era magar som vill vara kvar. Och tack alla ni som sprider hopp om att det någon gång ska lösa sig - era historier stärker mitt hopp!

Hejsan!Jag läste ditt inlägg,beklagar sorgen och vet hur det känns.Fick skrapa mig i måndags efter ett tredje missfall.Men jag läste att det var ditt fjärde.Har dom inte gjort en undersökning efter tredje?Hade du något ont i magen efter skrapningen,blödde du mycket.Jag blöder,svullen i magen och hade värk i magen igår.Idag har jag ej ont,bara svullen.Känns skönt att läsa om andra,man känner sig så ensam.Fast man inte är det,det är ju så vanligt.Men just nu känns allt hopplöst,men tar en dag i taget.Lycka till nästa gång..

Kram till er alla som går igenom detta helvete.
Jag har själv två MA bakom mig (mars-08 och juli-08). Både iv 12. Fostret var dött sedan ca v 8 båda gångerna. Det känns för jävligt. Har en son sedan innan så det känns som man inte kommer få nån hjälp heller eftersom det bevisligen funkar för oss. Han är ett litet underverk men det hjälper inte när man verkligen önskar ett syskon.
Det är välbara att kämpa på och hoppas på nytt +.

Det är skönt att läsa om er som lyckats efter uppreapde missfall.

Ha en bra helg.

kramar till er som gått igenom mer än ett missfall !!

jag brottas med mina känslor, dels så får jag dåligt samvetet för att jag inte är "mer" ledsen, sen får jag dåligt samvete för jag är ledsen när det finns dom som mist ett barn, för dom som har det värre. vet att man inte ska jämföra sorg, men känner så iaf.

hoppas på att alla här inne snart blir gravida igen och får gå hela graviditeten och få underbara söta små bebisar!!

tänker på er och har precis som många av er gått igenom tre missfall och det har blivit lite svårare att bli gravid. För tillfället äter jag pergotime för att få lite hjälp på vägen. Jag är 40 och det börjar bli lite brottom.
Kramar

Hejsan sushikatten! Vad hjälper pergotime för? Har själv haft mitt tredje mf nyss och ska få komma på en undersökning.Är 36år och har svårare att bli gravid.Kram