Ingen som gjort en igångsättning med FÖRSTA barnet pga. av rädsla?

En sjuksköterska är inte en läkare. Det är nr 1.

Nr 2 är att du inte ännu är sjuksköterska men anser dig ändå veta bättre än läkarna. Sjukhusen kommer vara lyckliga som far dig sen.

Så vitt jag vet handlar det hela om EN läkare som EN gång på ETT sjukhus som föreslog igångsättning, inte ett allmänt beslut om att det är på detta vis man ska bemöta rädslor hos kvinnor som ska föda.

Och dessutom; du är väl långt ifrån läkare du också, eller hur? Så hur kan DU sitta och säga att JAG har fel? Jag har hänvisat till de böcker som jag fått min information ifrån och de är långt ifrån fel.
 
Sen att någon läkare ordinerat igångsättning för en rädd mamma, betyder inte att det är mer rätt för det.

För frågan gällde inte om igångsättning var riskfyllt eller inte, vilket det känns som om det hela handlar om nu. För riskfyllt, det är det och jag hävdar att det är mer riskfyllt än att föda fastän man är rädd.

MIN attityd? Det är inte lätt att se flisen i någon annans öga när man har en stor stock i sitt eget....

Jag har varit väldigt saklig och har aldrig någonsin varit speciellt otrevlig mot någon, till skillnad från vissa andra här. Dessutom har jag bara haft åsikter emot era och om det på något sätt känns jobbigt för er, så är inte det mina problem, men det har inget min attityd att göra.

Inte det minsta jobbigt. Finner det högst roande dock.

Det kan ju va så att din attityd inte ses på samma sätt som du menar?

De som har vart med om igångsättningar har nog rätt säkert inte bara pratat m en bm som tagit ett enhälligt beslut utan att konsultera andra läkare också. De har säkert övervägt riskerna och ansett att det är det bästa alternativet, annars hade de ju inte utsatt mamma och barn för detta någonsin.

little squirrel skrev 2008-03-30 19:03:19 följande:

Det är ju alltid en läkare som tar beslutet sa de maste träffa atminstone en lâkare innan, som i sin tur väger positiva aspekter mot de negativa.

ja precis.

jag är i vecka 23 och går regelbundet hos kurator för min enorma rädsla inför förlossningen, har dock beslutat att det får bli vaginal spontanförlossning då det känns dom det mest naturliaga att kroppen själv får bestämma när den är redo.
jag är nästan mer rädd för igångsättning då jag hört att värkrna går i ett och att det blir mer forcerat. men det är bara vad jag hört, och man lyssnar ju gärna på det som är nagtivt

jag har en tjejkompis som fick planerad igångsättning 2005 på huddingeförlossningen.
hennes förlossning gick förövrigt till på ganska exakt samma sätt som min. fastän min började som spontanförlossning.
Dvs värkstimmulenade dropp, tog hål på hinnorna, utdragen förlossning, intensivt värkarbete mm.

Detta fick hon p.ga av förlossningrädsla och att hon förlorat ett barn tidigare.(dock inte under förlossning) Läkaren ansåg att ingångsättning var bättre för henne än kejsarsnitt så hon fick "vara med" under sin egen förlossning och detta skulle hjälpa henne att i framtiden våga skaffa fler barn. igångsättningen gjordes i vecka 39.

Det där är helt fel. I princip all forskning är enig om att det är bättre att sätta igång en förlossning än låta den födande gå över tiden.