Septemberknodd skrev 2007-12-14 14:33:23 följande:
Ja, folk väljer alltid abort om man får reda på att barnet har ds. 9 av 10 gör det. Så det där med att man vill veta för att förbereda sig, det tror jag personligen är bullshit. Sen beror det ju mycket på vad man får för info om ds av gynekologer och barnmorskor. Om man ser till Göteborg så är de väldigt duktiga på att ta bort foster, med en synnerligen obehaglig inställning till barn med ds, vilket vi är många som vittnar om. Senaste gynekolgen jag träffade tittade på Tea och sa "ja, då får man hoppas att hon är smart, då". jag har hört att i Stockholm är informationen mer ds-vnälig eftersom ds-barnens egen doktor (Bosse?) har inspirerat många av sina kollegor. Där görs, enligt Teas barnmottagningsdoktor, också färre aborter av ds-barn.
Att vi har Bosse vet jag men inte att det gjordes mindre aborter.
Men jag kan berätta om min egen graviditet och hur jag först tänkte och hur jag sen tänkte.
Jag och min man försökte i 12 år att få barn och när jag äntligen fick strecket på provet så var jag 42 år. Det första jag tänkte på var DS och jag skulle göra FVP på grund av min höga ålder och då risken för DS, inga andra saker tänkte jag på.
När v 7 kom så fick vi reda på att det var två bebbar och jag skulle fortfarande göra FVP hade jag bestämt. När veckan kom för förstabesöket på MVC i Sth söder (tror jag de hette och låg då bredvid SöS) och min man och jag meddelade att vi skulle minsann göra FVP för jag var ju så gammal.
Barnmorskan tittade på mig och frågade varför? Ja jag förklarade igen och hon frågade vad jag skulle göra om det ena barnet då hade DS och inte de andra. Detta hade inte jag tänkt på innan, hon meddelade också lite om DS och berättade lite om DS och då i positiva ord. Min man och jag gick hem och började läsa lite om mer FVP, abort och också lite om DS. Efter en sen natt så beslutade vi att det blev inget FVP utan vi beslutade oss för att bara göra UL och sedan också ett utökat UL pga av att jag var gammal och att det var tvillingar och detta endast för att se att dom levde och hade det bra i magen, sedan var dom var för filurer det fick visa sig när de kom ut.
Så jag kan meddela att Linnéa och så klart Agnes finns idag på grund av min barnmorska och jag är mycket glad över vad hon gjorde för oss.
Hoppas ni orkade läsa men det var min lilla historia.