Tråd 2 för oss som är rädda både för snitt och vaginal förlossning

crex:
Har också tvekat ang. foglossningsbälte, p.g.a. sammandragningar! När jag provade bältet hos en sjukgymnast fick jag genast sammandragningar, så jag köpte inget.

Håller med om att förvärkarna är kopplade till förlossning och oro... Kan bli svårt att förknippa dem med något positivt vid förlossningen ("snart är bebisen här! ") när den drar igång - känner mig rätt präglad på att sammandragning = skrämmande. Fast jag jobbar på det, försöker tänka positiva tankar när jag får sammandragningar. Lätt som en plätt - _not_!

Har sovit lite bättre inatt, iallafall - puh!

DrottGirl:
Förstår att det känns svårt att bestämma sig... *kram*
Jag tror också det kommer att komma en känsla av vilket alternativ som ändå känns bäst!

Motalatjej, Krickeline, Angelzezzan:
Lycka till på era samtal, hoppas ni får träffa bra BM.
Jobbigt att vänta på tiden till december... Man hinner bygga upp så himla mycket oro. Men det finns en tid bokad iallafall, så hjälpen är på väg!
*viskar*: Ibland kan man lyckas få en tidigare tid om man stöter på och berättar att man inte står ut tills dess...

0Love0:
Förstår att det är oliiiiidligt spännande!
Håller tummarna för att du får en sådan där riktig superförlossning som bara går som på räls!

0Love0:
Lycka till imorgon!!!
Tänk att du snart ska få sniffa bebis, vad underbart!

0Love0:
Jättekul!!
Vilken stor kille!

Hoppas det kändes bra också, så att det blev en bra upplevelse för dig/er.
Berätta *gärna* (om du orkar/vill, förstås).

DrottGirl:
Vad skönt att du bestämt dig och att det känns bra! Grattis!!
Det kommer att bli så bra, ska du se.
Har du fått något datum bokat för snittet?

crex:
Vad jobbigt att du inte får sova! Känner verkligen med dig!
*kram*
Hoppas du får något utskrivet imorgon, man behöver verkligen få sova för att orka med.
Förstår att det känns väldigt pirrigt nu när det är så kort tid kvar till igångsättningen. Snart snusar du bebis och slipper alla eländes sd och förlossningsoro!
Sååå mysigt...

- - -

Jag hade ingen aning om att man kunde drabbas av värksvaghet om man haft mycket sammandragningar... Jag trodde livmodern blev mer vältränad!
Anledningen till att jag trodde det är väl att det gick så fort för mig vid förra förlossningen (2 timmar från första känningen), trodde det var delvis p.g.a. min bodybuilderlivmoder (för övrigt enda delen av min kropp som - isåfall - är vältränad efter den här graviditeten med sjukskrivning och vila...).
Men jag kan föreställa mig hur slitsamt det är med evighetslånga förlossningar, och inte minst oron över att det inte går framåt.
(Det var inte kul med en snabb fl, heller. Jag blev alldeles chockad och apatisk efteråt.)

Jag ska träffa en kurator imorgon och prata förlossningsrädsla, men jag börjar känna mig rätt uppgiven numera. Besöken hos Aurora-BM gav inte så mycket, mer än att jag tycker det är väldigt bra att det står uttryckligen i min journal att jag är förlossningsrädd och att jag (om förlossningen startar spontant) ska föda på en avdelning där det hela tiden är personal närvarande i rummet. (Men man får köra ut dem, om man vill vara ifred!)

crex:
Jag kände mig precis som du efter förlossningen, liksom likgiltig för barnet. Det var inte alls som jag hade föreställt mig, typ så där som man ser på förlossningsfilmer att mamman ser så lycklig ut efter att barnet kommit ut.

Jag hängde inte alls med i min förlossning, och det gjorde inte personalen heller - vilket inte gjorde att jag kände mig tryggare, precis. Jag hoppas att min förlossning kommer igång när de tar cerklaget, för då är jag ju redan inne på förlossningen och personalen vet vem jag är och jag slipper stressa dit och jag kommer _inte_ att föda i hallen.
Som en igångsättning, alltså.

crex:
Jo, jag ska få vara inne på fl ett tag efter att man har klippt cerklaget men jag vet inte hur länge. Min läkare har inte velat diskutera exakt hur vi ska göra än, och jag tycker nog det är lika bra så - har känts onödigt att lägga upp planer ifall förlossningen drar igång medan cerklaget är kvar. Har nästa möte med honom i nästa vecka, då är jag i v. 35+4 och då ska jag se till att vi är mer konkreta.

drottgirl:
Tack, då ska jag komma och hälsa på!

Det enda jag tänkte efter förlossningen förra gången var att han var så ohyggligt _ful_. Usch, jag får fortfarande skuldkänslor när jag tänker på det... Fast numera när jag tittar på fotona från då, tycker jag inte alls han var ful. Han ser bara gosig ut, lilla gubben - fast han var mager (kom 3 veckor tidigt, och var c:a 15% tillväxthämmad).

Jag oroar mig ändå för att jag inte ska få till anknytningen den här gången heller, fast det ordnade sig förra gången. Men det tog sådan tid... Jag vill inte att det ska gå så länge igen innan de varma känslorna kommer, det är hemskt att hålla på att låtsas le mot sitt barn. Jag tror jag fick fl-depression förra gången - fördelen numera är nog att jag tror jag skulle vara mer påstridig på BVC om jag mår dåligt. Jag pratade om det på BVC förra gången, men jag blev bara bortviftad. *suck*

Angelzezzan:
Hur gick det på visningen?
Hoppas det kändes ok!

Jag har varit hos kuratorn på ett första besök idag, och det var en betydligt bättre matchning med henne jämfört med Aurora-BM. Det kändes som att hon förstod vad jag pratade om - skönt!!

Var f.ö. hos BM också, och hon bekräftade att bebben är fixerad och ligger lååångt ner i bäckenet - det har känts som att jag har ett bowlingklot där nere nu senaste två veckorna, och det trycker på som bara den så att det drar och gör ont i cerklaget. Får väl se om det innebär att jag får för tidigt, eller inte...

crex:
Hur gick det förresten idag - har du fått något att sova på?

crex:
Ja, det var skönt att få någon att prata med som det kändes bra med.
Har inte fått något konkret svar på när cerklaget ska klippas än av min läkare - tror han har velat skjuta upp det tills det blir dax (onödigt att planera något som kanske inte blir av, om jag får alldeles för tidigt). Och det har känts ok för mig att inte planera i detalj än. Har tid hos honom nästa vecka, då är jag i v. 35+4 och då ska jag se till att få ett konkret svar. Min gissning är att han säger 37 hela veckor.
Men det känns verkligen som att bebisen hänger i cerklaget nu, så jag känner mig inte så övertygad om att det kommer att funka så länge till. Kanske bara är min vanliga oro som spökar? Försöker att låta bli att bry mig så mycket, det får bli som det blir. (Men jag får säkert panik om det drar igång för tidigt ändå: både rädsla för hur det ska gå för bebisen och att livmoderhalsen kan slitas sönder om jag inte hinner in alt. livmoderruptur i allra värsta fall. *ryyys*)

Vilken insomningstablett fick du? (Vill du inte skriva här får du gärna inboxa mig. Jag har en hel del trassel med sömnen själv, och det är värdefullt att veta vad det finns för alternativ.)