Dorabella skrev 2007-07-22 11:14:55 följande:
Min bror tog livet av sig för snart 3 år sedan. han blev då 34 år.
Det är så hemskt när människor mår så dåligt och tar livet av sig i tysthet. Hade han mått dåligt länge?
SannaStina skrev 2007-07-22 15:04:12 följande:
Inget medium angående min bror men spådde mig för många år sedan själv. Mediumet sa då att hon såg min bror och han hade inte varit beredd dö och var inte färdig med vår familj. Han skulle därför komma tillbaka som min son!Jag fick en son 061104...
Vilken gåva:) Jag har varit på medium men fick bara kontakt med pappa. Funderar på o gå till ett nytt medium och få kontakt med min syster. Man har så många frågor man vill ha svar på.
gambler07 skrev 2007-07-22 11:15:49 följande:
mamma33vi förlorade våran son strax innan förlossningen, jag blev dålig men nonchalerades av förlossningen därav den tragiska utgången.min historia finns att läsa på www.danderyds.seangående medium så har jag inte tagit kontakt med något personligenDäremot så träffade jag en dam som det visade sig ha sitt barnbarn begravt brevid våran son och hon är lite av ett medium och har även en vännina som bor i England som är ett framstående medium.Jag var väldigt orolig i själen när våran son hade begravts, jag var rädd för att han inte hade det bra. När jag mådde som mest dåligt så träffade jag denna kvinna och det hon sa till mig då fick mig att bli mycket lugnare på något sätt.Hon sa att Wiktor våran son inte längre var ensam och att han blev omhändertagen och det kändes bara så otroligt skönt. Jag kände mig helt plötsligt inte längre orolig.Jag är inte på något sätt religös och har tidigare kanske inte trott på allt sånt, men det här träffade rätt i mitt hjärta. Hon har berättat många saker som verkar stämma så jag vet inte riktigt vad jag ska tro.
Jag läste din blogg, satt och rös när jag läste det. Kan inte förstå hur sjukvårdspersonalen kan vara så noncharlanta. Blir så arg när jag tänker på hur dom behandlar människor och liv.Vad skönt att du fått veta att din son har det bra nu.Har du några fler barn även om inga andra barn kan ersätta din son. Min mamma säger alltid att hon älskar mig och min lillebror men ingen kan ersätta min speciella syster. Så känner jag också.
Farfalla skrev 2007-07-22 15:18:07 följande:
Mamma 33 år: Har oxå förlorat min bror.. Jag var 16år och han blev 23år.. Suicid. Känner igen mig att det är många som tar avstånd från en och vågar knappt prata om det.. Jag tror att det blir extra känsligt att prata om när det rör sig om personer som inte orkar leva mer. Nu är det 7år sedan Mattias lämnade oss. Livet blir aldrig detsamma igen, han kommer alltid att fattas oss. Det är svårt att säga hur sorgen yttrar sig, det går inte en sekund utan att jag saknar honom. Han som min storebror ska ju lixom finnas här och skydda mig. I höst ska han bli morbror till mitt barn. Varje jul ska han oxå finnas där..osv. Men jag vet att vi har dom vackraste skyddsänglarna där uppe! Jag hade nog aldrig orkat leva om jag inte tror på ett liv efter döden. Alltså inte direkt på gudar och sådant utan mer att dom har det bra där uppe! Och vi kommer att ses igen! Det finns en stödförening för anhöriga som mist personer via suicid(självmord).
www.spes.nu Suicid Prevention och Efterlevandes StödKika in där.. Kram!
Oh grattis till din gravidietet. Din bror kommer bli en stolt morbror.Jag är säker på att din bror vakar över bebisen i magen. Jag var lite nervös inför förlossningen men sen tänkte jag att min lillasyster hon ger mig styrka. Min önskan var att mitt barn skulle vara frisk, men när jag fick min flicka på magen då visste jag att det var en Miranda, tack vare min lillasyster. Hon har älskade Miranda nallarna, såfort man fyllde år fick jag alltid ett Mirandakort eller var hon ute o reste fick jag ett Miranda kort. Hennes lgh var full av dessa Nallar. Hennes största nalle följde med henne till himlen.
Jag känner som dig, tänker på min syster varjedag, det har endå gått 2 år. Visst har vi dom vackraste skyddsänglarna däruppe:)
Har någon fått något tecken från ert syskon? Min lillasyste älskade kaniner, på hennes begravning kom det 2 skuttande kaniner utanför kyrkan. Då visste vi att det var syrran som ville kolla vilka som kom, för hon var en nyfiken själ. Ibland vid födelsedagar eller som när min dotter döptes såg vi en kanin utanför mammas hus.
Jessica1982 skrev 2007-07-22 23:10:36 följande:
Jag förlorade min lillebror för snart 13 år sen. Han hade en hjärntumör. Han blev opererad 2gånger & fick cellgift + strålning varje gång, men de kom bara tillbaka. När dom upptäckte att det hade kommit igen en 3:e gång så kunde dom tyvärr inte göra något mer eftersom den hade satt sig så illa till. Jag minns så väl kvällen när han somnade in hemma i sin egen säng.
Det är så hemskt när barn dör..Sånt får bara inte hända. Måste varit fruktansvärt för dig och din familj. Har ni läst om den söta flickan Matilda hon som dog i hjärntumör?
http://hem.passagen.se/dummapricken/ jag följde hennes kamp mot sina dumma prickar.Men hon leker säkert med alla andra barn just nu.
Hur upptäckte dom din brors hjärntumör?