Är det fler än jag som förlorat sitt syskon?

Vilken fin sida du har för wiktor. Satt och läste den blir alldeles tårögd.Så fin han är.
Grattis din bebis i magen, kan lova att Wiktor vakar över denna lilla varlelse. Jag försökte gå in på din sida på fl men kom inte in..Oh han var ju såå ung bara ett barn..Var han sjuk länge?hur upptäckte ni det?*kramar om*

Mamma 33 år!!

Min bror hade mått dåligt en längre tid, detta på grund av trassel i kärleks livet.
Han har inte varit en sådan kille som varit våldsam eller verbalt elak med någon av sina tjejer.. han har alltid varit världens goaste!!

Han hade då haft en tjej som han varit tillsammans med i 10 år, och de fick barn. pojken var då 8 år när detta hände..

När han pratade med mig, hans lillasyster!! sa han så här om förhållandet!!
Av tio år som hon och han varit tillsammans henne så har 3 år varit skapliga, och 7 år åt helvete!
Hon var aldrig glad för det han gjorde, hon kunde vara  sur på honom för att han inte var tankeläsare.. och med detta visade hon genom att vara sur på honom och inte köpte och lagade mat åt han..köpte bara åt sig och sonen.
Min bror har alltid värdesatt sin bio familj högt, och det ogillades av henne, att han sökte stöd när det började på att barka åt skogen.
Det började med att hon blev sur på honom i januari 2005, en småsak, rent av löjlig sak!!  hon ringde och terrade han i telefonen när han jobbade, han sa till mig att alla andras fruar/tjejer ringde när de var borta och jobbade och de pratade så mysigt med varandra.... när min brors tjej ringdev var han tvungen att gå ut för att han skulle slippa skämas när hon skrek och bråka i telefonen.
Tillslut så i feburari slängde hon ut honom från deras gemensamma boende, och min bror flyttade hem till mig!!
Och det var samma ringandes dyngnet runt från tjejens sida.. skrik och bråk hela tiden, som ahn försökte dölja..
Jag försökte att ställa upp så mycket jag kunde, jag var vaken på natten när han kom hem från jobbet, lagade matdosor och kaffe och kakor på morgonen innan han skulle åka... jag såg i vilket behov av stöd han var!!
Min lilla pojke Linus var bara 2 månader vid detta tillfälle, så därför hade jag vanan inne att vaka som tur var :o)
Min Bror och tjejen slöt fred med varandra i början av april, och de skulle försöka att leva tillsammans..
Sedan jag fick Linus, hade min bror sagt att han ville ha en liten till med sin tjej!!   Till svar fick han.. ja visst vill hon ha fler barn.. men faan inte med han.
Det var något som tog hårt på han..
En helg i tidigt april så hade de fest hemma, och min bror hade blivit lite för berusad, hon hade blivit som en bärsärk *våldskärring* hon hade slängt grejer på han hällt öl över honom m.m. så han åkte hem till oss tidigt på morgonen den helgen... bråket fortsatte i 1 vecka innan de blev sams igen.. och hade bestämt sig för att verkligen försöka..
De hade gäster hemma på middag denna helg 8/4-05 självklart så serverades  det alkoholhaltiga drycker!!  de hade trevligt hela kvällen, tills att min bror ville åka ut på byn med min andra bror!!
Då stod hon och skrek när han skulle åka att han fan inte skulle åka för då var det slut!! Han åkte inte heller, utan tjejen och han satte sig i en annan bil och prata... min andra bror stod på bron när min andra bror och hans tjej skulle gå in... då sa min bror till min andre bror, kom in du och drick en kopp kaffe!!
Det fick han inte, för de skulle vara själva min första brorsa och hon... så min andre bror åkte hem efter avhysningen..

Sedan vad som hände efter det.. talar jag från min brors tjejs ord!!
De hade satt sig i bilen igen för att prata!!
Och  då hade hon sagt att hon hade varit otrogen med brorsans bästa kompis!!
Och att hon skulle flytta, otroheten tog så hårt på min bror så att han gett henne en stor lavett över ansiktet!! hon hade även sagt annat som hon inte ville säga...
Han hade accepterat hennes beslut, och han gick in för att lägga sig..
Han bad henne att följa med in så de kunde prata ut om saken, men hon ville inte.. så han gick in själv!!
Hon satt kvar där i ca 20 minuter!! sedan gick hon in i huset, och gjorde sig i ordning för natten.. hon gick ner i källaren för att hämta brorsan!! eftersom han hade på bandspelaren där!!
Hon möttes av en syn som hon aldrig kommer att glömma!!
Min bror har hängt sig i en krok som vi brukar hänga upp skotrarna i!!, med hjälp av 2 vedträn!!
Hon fick panik och hämtar en stol och en kniv och skär av repet han hängt sig i.
Hon ringer till mig och min mamma och är aldeles förtvivlad, och försöker att återuppliva honom, men det var dock försent!! han dog på morgonen nån gång 9/4 strax efter midnatt!!

Det kom för mig som en stor chock att brorsan kunde göra något sådant!!
Men jag var tvungen att vara stark för min familjs skull!!
Jag har kommit i kontakt med min bror efter ahn avlidit hos olika medium!!
Och han har då sagt att han avundas min styrka och att han önskar att han hade den när han levde!!
Jag kan sitta här och skriva hur länge som hellst, finns så mycket som man vill säga och få sagt.. men jag har gjort en lång historia kort!!
Hoppas att inte fler hamnar i denna sits, den är hemsk!!

Jag vill påpeka att jag inte beskyller min brors tjej för det brorsan gjorde!!
Han hade ett eget val och han valde att lämna oss!!
Visst hon hade inverkan på hans fysiska psykiska mående, men dock ej på hans handlig!! man styr dock över sina egna handlingar!!
Men hade hon sagt gjort annorlunda kanske det aldrig hade hänt!!
Det är inte min rätt att döma andra, och var och en får ju leva vidare med sitt samvete för vad man gjort, sagt, inte sagt, och sina handlingar.
Kram till er alla//Suss

Nej vi har inte läst om de, men ska ta & göra de.
Min bror började må dåligt & kräktes hur mkt som helst, tillslut åkte dom in på VC, men där sa dom bara att det var vanlig magsjuka. Men det gav aldrig med sig. Då var han 6 år om jag inte minns fel. Efter många om & men så åkte dom en kväll in på akuten i Umeå. (var våran morfar som tvingade iväg dom). Men inte blev det mkt hjälp där heller, han fick stanna för observation och senare åka hem. Senare åkte dom in igen, då gav dom sig inte förän dom hade gjort en riktig undersökning & då hittade dom åt att det var en hjärntumör.

Han var sjuk i två år. det började med att han hade en tumör i benet,den hade blivit ganska stor,så det var så dom upptäckte den,för hans ben svullna upp så mycket. Det operade dom bort och gav honom massa cellgifter och sånt. Sen i början på 2006 så började han bli bättre,han började skolan igen,gick på kryckor och kunde vara med sina kompisar,sen halka han i skolan och bröt lårbens halsen,när dom röntga honom på sjukhuset så såg dom att han hade fått nått i lungorna,det var 4 stycken tumörer,men dom satt så dumt att dom inte gick att opera,och den här gången hjälpte inte cellgiftern,i juli samma år sluta dom med cellgifterna och tala om att han hade högst tre ¨månader kvar att leva,men han kämpa på länge,höll sig kvar ända till 28 december,firade sista julen med oss,sen somna han in med mamma hos sig.

Har suttit o läst sista inläggen här, det är så man får tårar i ögonen när man hör om alla  tragedier. skickar en styrkekram till er alla

Nä hon var vaken...hon försökte med allt för att inte somna...Hon hade varit lite förkyld men det va allt. Pappa ringde taxi för att iallfall åka till sjukan och kolla läget...bättre 1 gång för mkt än 1 gång för lite.
Iallfall så började pappa klä på henne ytterkläderna och då började hon bli lite slö.
När han klev utanför ytterdörren med henne i famnen somnade hon bara. Pappa fattade direkt att nått va fel.
Dom ringde ambulansen så dom fick möta taxin halvvägs.
Hela vägen i taxin så försökte pappa göra allt för Linn...Pappas fru satt med min nyfödda lillebror i famnen i framsätet. Hon frågade hela tiden - hur går det??
Pappa sa varje gång jag har fortfarande kontakt med henne.
Fast han inte hade det.
Allt för att lugna sin fru.
Efter ett tag möt´s dom av ambulansen som direkt tog Linn in i sin bil och startade återupplivning.
Pappa frågade hur går det?
-ambulansmännen säger inget...

efter en liten stund kommer ena ut och säger: Tyvärr vi kunde inte rädda henne....

Pappas fru bryter ihop totalt...Pappa får inte fram ett ljud.
Dom åker till sjukhuset med linn, pappa, mamman och min lillebror.
Där gör personalen iordning henne....dom får ta farväl.
För sedan åka hem och behöva meddela att linn va borta.

Det samtalet va det värsta i hela mitt liv.
Min älskade lillasyster borta för alltid...

Jag har aldrig fattat att hon aldrig kommer tillbax och kommer aldrig göra.
Vet att hon alltid finns med mig.
Hn kommer alltid vara nära mig.
Jag kan fortfarande höra hennes fotsteg när hon sprang omkring.

Citerade fel inlägg såg jag nu....

detta skulle citeras...:

Vad hemskt! Hon var inte sjuk alls utan bara sov i sin pappars armar och dog?!

Hej TS,

jag känner igen mig i det du skriver.

Min storebror tog livet av sig för 9 år sedan... Och alla tror att det känns bättre nu, men nu saknar jag ju honom mer än någonsin...

Det gör så ont att min bebis i magen aldrig får träffa sin underbara morbror!

Men jag hoppas och tror att vi ses igen. Och att han vakar över oss!

Jag har förlorat min lilla syster Samantha,hon blev bara 2 dagar gammal!