När vänner blir gravida men inte du!

ja, känner tyvärr igen mig. Efter flera års försök, precis efter att vi fått besked att vi inte kan få barn på naturlig väg - så berättade min bästa vän att hon var gravid med tredje barnet.... Jag grät.

Kram till dig.

*Kramar*

Jag vet hur det känns.

Tillåt dig att vara avunsjuk och att sörja. Avundsjuka är en så förbjuden känsla, men om man inte tillåter den, blir man bitter.

Gråt var arg, och gå vidare.

Kram

Ja jobbigast är det med de kompisar som "bara" blir gravida.
Vissa vet man ju om försöker, men de andra....
Å sen inga problem, inga mf å inget krångel.

Önskar inte ngn i världen få ett mf el jobbig graviditet, men ja ni förstår nog vad jag menar

Man blir ju avis

Usch, jag känner igen mig!!

I tre års tid såg man alla dessa magar skymta förbi och försökte glädjas åt deras lycka...

Nu har vi lyckats på egen hand men glädjen förtas lite av att min syster som försökt i 4 år misslyckas gång på gång med inseminationerna. Det är så fruktansvärt orättvist.

Vi har aldrig fått någon förklaring till vår svårighet med barnalstrandet, det skulle vara skönt att veta varför så man slipper alla välmenande kommentarer och råd.

Tack alla för superstöd!!! Roligt att höra att vissa av er lyckats efter lång väntan det får ju en att inse att man kanske har en chans ändå... :)

Kram på dig! Vet precis hur det känns, vi har väntat och försökt i nästa 7 år.

Nu har bägge mina yngre syskon hunnit före, min bror blev pappa i decembe och min syster ska ha i slutet på september. Bekantskapskretsen har sprungit om för längesen och en hel del är inne på 3 barnet. De enda av vännerna som var barnlösa fick en son i januari så nu är det bara vi kvar.

Just nu är det ljust för vi har precis gjort ett FET och än så länge är det kvar i magen

Kram till alla tappra! Stort *Lycka till*

Smuliamen: åååhhh, håller tummarna för er!!!!

Jds: förstår precis hur du känner... Inte roligt alls. Själv träffar jag nästan ingen av mina närmaste vänner just nu p.g.a att de precis har fått eller snart ska få barn. Jag orkar helt enkelt inte. Men samtidigt känns det ju tomt utan vännerna också - men jag kan inte sitta där när de i stort sett bara pratar om barn och graviditeter.

Men en dag ska vi också stå där med egna små knyten!

Lycka till!

Vet hur ni alla känner er, har försökt i snart 5 år.. allt känns så jobbigt när alla andra runt omkring blir gravida..

Förstår precis! Tre år tog det för oss innan min lilla prins äntligen kom. Visst bodde du i Uppland, det gör jag med. Det är i alla fall tur i oturen att IVF-kön inte är så lång här i Uppsala län i alla fall!

Kram!