Är jag ensam om detta?

Men, lampfot, hur ska du ha det? Här har du ägnat flera dagar åt att försöka övertyga oss om vilka milsvida skillnader det är mellan kvinnor och män. Och nu är det "bara två ord" som vi gör för stor sak av? *förvirrad*

Intressant tanke.. eftersom kvinnor är mer lämpade än män att bli stridspiloter på grund av sina genetiska förutsättningar, så innebär det väl att den stora majoriteten av Sveriges (och världens) stridspiloter är kvinnor. Jaså inte.. varför inte då?

Ännu en intressant tanke slog mig. Det kanske finns en kvinnlig toalettstädar-gen? Som gör att majoriteten av kvinnorna är bättre på och uppskattar mer att städa toaletter än vad män gör?

Det där med manliga/kvinnliga egenskaper är lurigt. Ett undersökningsföretag fick i uppdrag av en tillverkare att undersöka hur många män respektive kvinnor som tyckte om att utföra en syssla som brukar klassas som traditionellt kvinnlig. Detta skulle tillverkaren använda i sin marknadsföring. Det visade sig att mindre än 40% av alla kvinnor och mindre än 35% av alla män uppskattade att utföra denna syssla. Vilken syssla det var kan vi avslöja senare. Frågan är, om inte ens hälften av alla kvinnor uppskattar att utföra denna syssla, hur kan den då anses vara en kvinnlig syssla??

Hur är det med andelen kvinnor bland flygledare? Med tanke på simultanförmågan, menar jag.

(Den där ständigt omtjatade simultanförmågan, som det väl inte finns några egentliga belägg för?)

Till "kärringarna" (läs: de kvinnliga männen i tråden)

Det är ni själva som på något sätt fått för er att det skulle vara ett skällsord med att kalla någon kvinnlig även om det är en kvinna. Sverige är ju lite märkligt där, att vara kvinnlig i sverige är tydlige hemskt.

Snarare är det så att man bör vara stolt över sitt kön oavsett om det är manligt eller kvinnligt, båda har bar egenskaper

Mikkel räv:
>Hon har ett människovårdande yrke utan några
>störe "käriärmöjligheter".

Ingen regel utan undantag men bara för att hon har ett jobb där det är svårt och göra karriär så betyder det inte att hon inte skulle vara "karriärkvinna". Att vara det har mer och göra med driften att utvecklas och klättra om man får möjligheten.

lampfot, vem har sagt något om att "kvinnligt" skulle vara ett skällsord? Det är bara helt enkelt en felaktig benämning på något som INTE ÄR kopplat till könsorganet.

Men det är ju underbart! *I*
Nu har du alltså utan att träffa någon av oss definierat oss båda; en kärring gift med en karriärkvinna... Jisses vilka stackars könsförvirrade barn vi kommer att få!
Jadu, du kan då verkligen "förstå dig på folk!"

Det skulle nästan vara intressant att bjuda dig på middag så att finge se hur vi verkligen är...

"Det är ni själva som på något sätt fått för er att det skulle vara ett skällsord med att kalla någon kvinnlig även om det är en kvinna." - VEM av oss har någonsin påstått att vi skulle tycka det var något fel att vara kvinnlig eller kvinna? VEM av oss "kärringar" har sagt att det skulle vara ett skällsord att bli kallad "kvinna"?

"Att vara [karriärkvinna] har mer och göra med driften att utvecklas och klättra om man får möjligheten." - så, tolkar jag dig rätt om jag tolkar dig som att alla kvinnor som vill utvecklas är "karriärkvinnor"? Är viljan att utvecklas och "klättra" en okvinnlig egenskap?

"Snarare är det så att man bör vara stolt över sitt kön oavsett om det är manligt eller kvinnligt, båda har bar egenskaper"
Ja, det kanske är skillnaden mellan oss i grund och botten, jag är mer stolt överden PERSON, den INDIVID, jag är istället för över mitt kön. Mitt kön ingår som en del i min personlighet, men det är bara EN av många aspekter på vem jag är...

När jag snickrade ihop en lekstuga på tomten till mina barn eller gör något med bilen eller huset, tänker jag inte "Fan, det här klarade jag för att jag har en kuk!" utan jag är glad och stolt över att ha gjort något bra för min familj... Samma känsla som jag får när jag har bakat något, lagat en god middag, eller städat, dvs. uppgifter som brukar kallas kvinnliga av någon anledning.

Är allting bara svart eller vitt för dig? Finns det bara "riktiga män" och "kärringar"? Ingen blandning av de tu på något sätt? Jag gillar öl, whisky, hårdrock, Tarantinofilmer, tatueringar och stora fotbollsturneringar, jag skulle aldrig drömma om att gå på stan i ett par mjukisbrallor utan är mer en femtitalssnubbe, MEN jag gillar också att baka, laga mat, vara med mina barn, pyssla i trädgården och måla akvarell... Man är en blandning med andra ord... Och det är jag ÖVERTYGAD om att alla är!
Sen är det bara frågan vilka begränsningar man lägger på sig själv! Vad man tillåter sig själv att vara och göra! Hur mycket man låter sitt kön och sin mansroll begränsa en...

"Poor is the man who's pleasures depend on the permission of another."
Madonna

Håller helt med tidigare skribenter, det är roligt att se vilka frågor som svaras på och vilka frågor som undviks..

hahahahaha

Jag håller också med Mikkel räv, och är även intresserad av vilken bild lampfot har av oss mjukbrallekärringar. Hur tror du vi är, hur ser vi ut, på vilket sätt är vi "tydligt kvinnliga" ? och HUR har du kommit till dessa slutsatser?

Min bild av DIG är fortfarande att du är en ung, osäker kille som läst lite för mycket texter av Annika Dahlström-typ och försäker stärka känslan av manlighet även fast du egentligen inte är så himla macho. Men jag är klok nog att faktiskt ANTA att den bilden är fel, eftersom det är omöjligt att göra rättvisa bedömningar baserat på en rad inlägg i en diskussionstråd.

Jag kan tänka mig att du skulle kunna formulera om Mikkels inlägg så att den här blandningen av egenskaper är en blandning av "kvinnliga respektive manliga" egenskaper... men återigen, det är MENINGSLÖST och om man säger att kvinnliga egenskaper är "mjukare" och manliga "hårdare" så blir det DIREKT missvisande och mer än "bara ord". Utan stereotypskapande.

>Min bild av DIG är fortfarande att du är en ung

Tack