Oktober - 04 Det mesta av det bästa!
d gick förtidigt.. skulle ju säga att d e ju så mkt ändå just nu m nytt dagis o allt så d känns bra o ta en sak i taget med henne efter allt.
d gick förtidigt.. skulle ju säga att d e ju så mkt ändå just nu m nytt dagis o allt så d känns bra o ta en sak i taget med henne efter allt.
hilti-- kanske d var därför han vaknade o var ledsen då?? stackars lilla max.. men du ska inte ha dåligt samvete.. d e inte så lätt o veta ju.. han hade ju bara feber lite då o då som du säger o visade inte på något annat direkt.
linus-- tänk om man kunde minnas det då.. snittades men jag minns d då inte.. minns bara första tiden...
Aros- vad A e lik pappa
såg jag direkt.
inte för att jag sett dig..
aros-- kommer du hit kan du få en öl
ylle- jag hade också skitsvårt o hitta den på coop. inte samma coop men ändå.. de kanske borde se över hur de placerar saker på alla sina affärer då
Moja- vad för säng var det??
moja.._> ni vet väl att ni kan få en beskrivning för o montera den från ikea iaf..
braxan--> vanna knaprar ju antidepressivt.. hon tyckte d hjälpte o hon mådde bättre nu men d var ju en inkörsperiod på ett par veckor för o fastställa rätt dos.. de tipsade att d e bra o ha avlastning de första veckorna man knaprar d o ha nån hos sig som stöd också.
stor kram till dig brax.. du verkar må ännu sämre än jag ju..
tycker iaf att d känns mkt bättre m tröttheten nu när jag inte sitter o åker tåg 4 timmar om dagen för o hämta o lämna på dagis.. nu tar vi buss 2 min o går 3 min så e vi framm vid dagis.. hur enkelt som helst ju..
låg o grät igår när jag skulle sova när jag tänkte på hur mkt jag kommer sakna amiras dagis där vi bodde.. älskar personalen där o särskilt babo amiras kontaktfröken så att säga.. hon var så go.. o de har stöttat o varit så snälla efter allt som hänt också, tack vare dem o alla kompisarna amira haft där har hon klarat allt som hänt galant ju.
hon har blivit mkt lugnare nu.. förr var d mer normalt för henne o slå mig men d har hon lagt av med.. hon har väl upptäckt att d inte ska vara så kanske.. att mamma inte ska bli slagen jämt.. för hon har inte sett nåt sånt mer och ser mamma mår bättre än innan.. inte lika mkt gråt o skrik o aj.. usch så hon haft d... hela sitt liv.. klart hon trodde d var normalt.. d började ju innan hon kom ut ur magen t.o.m.. hon visste ju INGET annat.. risken e att hon hade tyckt d var konstigt om hon sett en normal familj då..
Moja... d låter ju underbart o känna så.. jag känner mig svinirreterad jämt o ständigt på amira.. känns hemskt o jag har superdåligt samvete för det ju.. o nu när den röda cykeln är här så e d ännu värre.. usch.. vill bara vara glad o tålmodig ju.. inte bråka o vara arg på henne..