• Carin04

    vill skaffa barn men inte förlova sig :-((

    är ny här och har inte gjort mer än att logga in mig. Men det verkar vara ett bra forum så jag tänkte höra med er. Är gravid nu i v 29 och sambon och jag hade en diskussion igår huruvida vi ska förlova oss eller inte. han vet min inställning, att jag vill förlova mig ( av olika anledningar) vi bor ihop sedan några månader och gör allt tillsammans. han har under hela vår relation pratat om hur gärna han vill ha barn och nu blev jag gravid ( inte planerat alls men det blev så). Men han vill alltså inte förlova sig. När vi pratar om det slingrar han sig och har egentligen ingen riktigt bra förklaring på varför han inte vill.

    Han tycker nu att vi ska vänta tills barnet är fött och allt kommit i sin ordning. Jag känner så att om vi väntar tills barnet är fött så kommer vi ha så fullt upp med det så då kommer det inte bli av. Jag vill ju inte tvinga honom men varför kan man tänka sig att skaffa barn ihop men inte förlova sig? Jag har sagt att vi inte ska göra någon stor grej utan det utan bara en fin ceremoni mellan oss två. Jag känner mig jätteledsen över det här och tycker det är otroligt tråkigt att vi har så olika inställning till en så viktig sak. ( för mig är det viktigt). Kan inte tänka riktigt klart i detta nu då jag är jättebesviken på honom. Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden vill skaffa barn men inte förlova sig :-((
  • Anonym (Ano11)
    Anonym (M) skrev 2024-11-25 09:30:46 följande:
    Konstigt, du är old-fashioned men skaffar ändå barn innan äktenskapet. 
    Ja, tyvärr en kompromiss. Skulle det varit för 10 år sen och mer tid fanns skulle jag inte komprimissat men nu är det som det är och förhoppningsvis blir det bra i slutändan och att vi gifter oss såsmåningom. I värsta fall får man leva själv om det tsar slut och förhoppningsvis ändå va glad att man valde att skaffa barn, lite så jag ser det nu även om det är lite cyniskt. 
  • Anonym (Ano11)
    Anonym (Anonym1) skrev 2024-11-24 19:55:44 följande:
    Ni har nog lite mer än en ring att fundera på och planera inför. Ngr gram guld bevisar inte ett jota och är lika vattentätt som ett durkslag legalt så släpp tanken på att blänk på fingret gör att du är hans. Han har en hel del shapeing up att göra låter det som men att köpa sig till det vinner ingen på. Bättre han lägger de pengarna på bilbarnsstol, barnvagn, spjälsäng, skötbord, mm mm. Du behöver en pappa till ditt barn i första hand, ingen sugardaddy som slänger med guld o stenar
    Jag va lite förbannad på honom när jag skrev. Han har absolut visat och ansträngt sig en hel del. Är inte orolig att han inte skulle försörja för barnet, det har vi pratat mkt om även om vi kanske har lite olika åsikter om vad som är värt att lägga pengar på. Egentligen är vi väl förberedda men efter man bråkat eller när minnen kommer upp om sveket i början så kan jag känna helt annorlunda för honom, så det är svårt. Men för det mesta, 80-90% av tiden har vi det väldigt bra och löst många hinder hittills och kommit närmare varandra. Jag tyckte inte det är något sugerdaddy över att köpa en fin ring, är något man ska ha hela livet och vi kvinnor är gravida och föder barn så är det minsta de kan göra. Sen är han i samma ålder, några år yngre, så knappast min sugerdaddy. Men ringen är en symbol för kärleken och att man är seriös och då köper man inte vilket skit som helst enligt mig, om man har råd vs.
  • Anonym (Ano11)
    Mrs Moneybags skrev 2024-11-25 10:00:07 följande:

    Ja, det är väldigt lustigt att många anser att en förlovning (!) eller äktenskap är en större sak än att skaffa barn. 

    Mycket märkligt.

    Det gäller att hitta någon som har samma värderingar som en själv när man bildar familj. Tyvärr verkar han inte vara på samma våglängd som du. 


    Är väl ingen som sagt att det är en större sak? Jag ser äktenskap som något du gör för att skydda din framtida familj, där det är det första steget eftersom det är just så stort att skaffa barn. Ni vill alltså ha så pass stor trygghet så möjlighet INNAN och verkligen ha tagit det steget och valt varandra samt allt det juridiska det innebär. Det är vad som makes sense för mig. Tyvärr är inte alla så traditionella som mig längre även om flera jag träffat tidigare varit det men då varit något annat som inte känns rätt. Idag är det så vanligt att folk skaffar barn och sen bryter upp, det är skrämmande. 

    Vi har trots allt samma tankar långsiktigt men oense om ordningen. Jag är inte lika "in it" som jag annars hade varit för att va ärlig, det blir konsekvensen. Blir lite mer "vi får se hur det går" mentalitet än om man gift sig eller åtminstone förlovat sig på riktigt innan. Lite trist men känner att jag måste planera även för ett senario att va själv, iaf om han inte friar på riktigt inom de närmsta åren.
  • Anonym (Jessica)
    Anonym (M) skrev 2024-11-25 09:30:46 följande:
    Konstigt, du är old-fashioned men skaffar ändå barn innan äktenskapet. 
    Tänkte också på det. 
  • Anonym (Jessica)

    Jag tycker det är konstigt att din kille kan skaffa barn men inte förlova sig. Att skaffa barn binder er samman för alltid och ni måste ha kontakt i åtminstone 18 år framöver. Att förlova sig är inte bindande på nåt sött mer än att ni muntligt lovat varandra att ni ska gifta er. 

    Men varför förlovade ni er inte innan ni skaffade barn med tanke på att du säger dig vara ord-fashioned och om det var så viktigt för dig?

  • Anonym (Ano11)
    Anonym (Jessica) skrev 2024-11-30 02:12:25 följande:

    Jag tycker det är konstigt att din kille kan skaffa barn men inte förlova sig. Att skaffa barn binder er samman för alltid och ni måste ha kontakt i åtminstone 18 år framöver. Att förlova sig är inte bindande på nåt sött mer än att ni muntligt lovat varandra att ni ska gifta er. 

    Men varför förlovade ni er inte innan ni skaffade barn med tanke på att du säger dig vara ord-fashioned och om det var så viktigt för dig?


    Jag har lagt fram exakt samma argument men för honom verkar förlovning vara synonymt med att gifta sig eller att göra det väldigt snart efter. Jag hade varit beredd att vänta tills ett par år efter iaf. 

    Vad som hände till slut var att vi kom överens om att "förlova oss innan den riktiga förlovningen" varpå han köpte ringar för under 2000 kr och jag valde en helt vanlig ring alltså inte en förlovningsring då kändes kluvet (fast det var mitt förslag för att bara försöka få det att kännas bättre).  Använder den inte på den handen eller ibland ens rätt finger och tror han haft sin en gång. För mig har en riktig förlovning föregåtts av ett frieri och med riktiga ringar som man bär därefter. När vi prata om det förra veckan så ansåg han att vi var förlovade men jag anser inte att vi är det. Känns som jag gjorde ytterligare en kompromiss som dessutom känns löjlig men nu har jag bara accepterat att det inte kommer bli såsom jag egentligen vill men att jag lämnar lite hopp åt framtiden. Jag tvivlar inte på att han älskar mig utan detta grundar sig I tilitsproblem från båda sidor och att giftemål inte är viktigt för honom, men då det är det för mig kan det va något som i längden får mlg att vilja lämna. Antingen blir tilliten starkare med tiden och han friar och vi gifter oss inom de närmsta åren eller så kanske jag kommer lämna senare. Jag tror att han behöver tid bara så är det som för mig att ändå våga satsa. 
  • Anonym (Ano11)
    Anonym (Ano11) skrev 2024-11-30 07:30:05 följande:
    Jag har lagt fram exakt samma argument men för honom verkar förlovning vara synonymt med att gifta sig eller att göra det väldigt snart efter. Jag hade varit beredd att vänta tills ett par år efter iaf. 

    Vad som hände till slut var att vi kom överens om att "förlova oss innan den riktiga förlovningen" varpå han köpte ringar för under 2000 kr och jag valde en helt vanlig ring alltså inte en förlovningsring då kändes kluvet (fast det var mitt förslag för att bara försöka få det att kännas bättre).  Använder den inte på den handen eller ibland ens rätt finger och tror han haft sin en gång. För mig har en riktig förlovning föregåtts av ett frieri och med riktiga ringar som man bär därefter. När vi prata om det förra veckan så ansåg han att vi var förlovade men jag anser inte att vi är det. Känns som jag gjorde ytterligare en kompromiss som dessutom känns löjlig men nu har jag bara accepterat att det inte kommer bli såsom jag egentligen vill men att jag lämnar lite hopp åt framtiden. Jag tvivlar inte på att han älskar mig utan detta grundar sig I tilitsproblem från båda sidor och att giftemål inte är viktigt för honom, men då det är det för mig kan det va något som i längden får mlg att vilja lämna. Antingen blir tilliten starkare med tiden och han friar och vi gifter oss inom de närmsta åren eller så kanske jag kommer lämna senare. Jag tror att han behöver tid bara så är det som för mig att ändå våga satsa. 
    Såg nu den andra delen du skrev. Vi har inte barn än. Tiden finns dock inte att skjuta fram det beslutet och vi vill båda ha barn och har bra förutsättningar i övrigt. Det är något vi pratade om tidigt och tror helt ärligt vi är mer förberedda än 90% av par där ute så vi tar inte lätt på det. Skulle vi varit yngre hade jag valt att vänta (eller dejtat vidare i ett tidigare stadium pga olika syn på giftemål och otroheten i början, men ju finns redan starka känslor och vi kan se en framtid ihop). Vet inte exakt varför jag skriver här, vill inte ha råd direkt för redan landat i detta beslutet. Är väl bara att ventilera lite. 
  • Anonym (Teresa Q)
    Anonym (Carl) skrev 2024-11-24 20:33:05 följande:

    Nu kommer jag få mycket reaktioner. Men tjejer.. så här är det. När en man är kär och hittat sin livspartner- då kommer han göra ALLT för att hon ska förbli hans. Han kommer sätta vilken jävla ring som helst på hennes finger för att markera att hon tillhör honom. Kvinnan kommer aldrig ens behöva föra det på tal för det kommer aldrig vara en kompromiss.

    Tyvärr men en man kan leva Ihop med en kvinna i flera år även om han inte är helt 100 på att hon är den rätta. Det gör inte ni kvinnor. Märker ni att det inte finns progress och framtid så vill ni ur relationen. Män tjänar på att vara i en relation oavsett (i väntan på den stora kärleken). För när den kommer så är den självklar. Därför så många kvinnor blir helt knäckta när deras kille efter många år träffar en ny strax efter uppbrotten och snabbt stadgar sig, köper hus och skaffar barn. För att han gör bara detta med den rätta.. 

    Jag misstänker i denna gamla tråd att han ser barn som en självklarhet och längtar efter det, men inte säkert att han ser TS som sin självklara livskamrat. Jag hoppas jag har fel.


    Att vara i en relation i väntan på den stora kärleken, hur skulle det funka? Dejtar mannen bakom ryggen på kvinnan helt enkelt eller tänker han sig att "den rätta" ska trilla ner i hans knä från ett träd? Är han i en relation och dessutom har barn kommer de föesta kvinnor välja bort honom.

    Att skaffa barn är mer bindande än en ring. En kvinna kan utnyttja en man för att skaffa barn men oerhört osannolikt att en man skulle göra det. 
  • Anonym (Ano11)
    Anonym (Carl) skrev 2024-11-24 20:33:05 följande:

    Nu kommer jag få mycket reaktioner. Men tjejer.. så här är det. När en man är kär och hittat sin livspartner- då kommer han göra ALLT för att hon ska förbli hans. Han kommer sätta vilken jävla ring som helst på hennes finger för att markera att hon tillhör honom. Kvinnan kommer aldrig ens behöva föra det på tal för det kommer aldrig vara en kompromiss.

    Tyvärr men en man kan leva Ihop med en kvinna i flera år även om han inte är helt 100 på att hon är den rätta. Det gör inte ni kvinnor. Märker ni att det inte finns progress och framtid så vill ni ur relationen. Män tjänar på att vara i en relation oavsett (i väntan på den stora kärleken). För när den kommer så är den självklar. Därför så många kvinnor blir helt knäckta när deras kille efter många år träffar en ny strax efter uppbrotten och snabbt stadgar sig, köper hus och skaffar barn. För att han gör bara detta med den rätta.. 

    Jag misstänker i denna gamla tråd att han ser barn som en självklarhet och längtar efter det, men inte säkert att han ser TS som sin självklara livskamrat. Jag hoppas jag har fel.


    Vad är det du menar att en man "tjänar på att va i en relation" som en kvinna inte gör? Konstigt synsätt, måste va en skev och obalanserad relation från början isf om bara en gynnas av att va i relationen... 🙄
  • Anonym (Ano11)
    Anonym (Ano11) skrev 2024-11-30 07:30:05 följande:
    Jag har lagt fram exakt samma argument men för honom verkar förlovning vara synonymt med att gifta sig eller att göra det väldigt snart efter. Jag hade varit beredd att vänta tills ett par år efter iaf. 

    Vad som hände till slut var att vi kom överens om att "förlova oss innan den riktiga förlovningen" varpå han köpte ringar för under 2000 kr och jag valde en helt vanlig ring alltså inte en förlovningsring då kändes kluvet (fast det var mitt förslag för att bara försöka få det att kännas bättre).  Använder den inte på den handen eller ibland ens rätt finger och tror han haft sin en gång. För mig har en riktig förlovning föregåtts av ett frieri och med riktiga ringar som man bär därefter. När vi prata om det förra veckan så ansåg han att vi var förlovade men jag anser inte att vi är det. Känns som jag gjorde ytterligare en kompromiss som dessutom känns löjlig men nu har jag bara accepterat att det inte kommer bli såsom jag egentligen vill men att jag lämnar lite hopp åt framtiden. Jag tvivlar inte på att han älskar mig utan detta grundar sig I tilitsproblem från båda sidor och att giftemål inte är viktigt för honom, men då det är det för mig kan det va något som i längden får mlg att vilja lämna. Antingen blir tilliten starkare med tiden och han friar och vi gifter oss inom de närmsta åren eller så kanske jag kommer lämna senare. Jag tror att han behöver tid bara så är det som för mig att ändå våga satsa. 
    Jag är inte samma som ts så kanske där det skapade förvirring. Tror ts va gravid redan. Kapade tråden lite. ;)
Svar på tråden vill skaffa barn men inte förlova sig :-((