vill skaffa barn men inte förlova sig :-((

Oj, det här är en sak folk har *väldigt* olika syn på.
Jag kännde redan från början att jag ville ta sakerna i "viktighetssteg", och för mig var att flytta ihop det minst allvarliga steget. Och tja, han flyttade in hos mig mer eller mindre på riktigt efer bara någon månad, mest för att han bodde i studentkorridor och jag i lägenhet!
Förlovning var nästa steg på viktighetsstegen, men det dröjde 7 år innan vi var mogna för det steget. Vi ville känna att vi verkligen menade allvar först.
Och så ytterligare fyra år tog det innan vi gifte oss.
Nu först efter 13 år väntar vi barn. Barn är den slutgiltiga bekräftelsen, som för oss känslomässigt behövde föregås av alla de andra setgen.

Och det är för oss det totalt allra största steg man kan ta, så därför är det det som kommer sist på viktighetsstegen!

Det här hjälpte ju inte tille gentligen, ville bara klargöra att nästan alla har sina egna tankar om vad som är "viktigast" och vad som bör komma först...

(flummigt, sorry)

Äh, låt det komma när det kommer, är han inte redo för det så är det sjyst att inte tjata. Alla har vi olika syn på förlovning, han kanske ser det som om ni är tvungna att gifta er inom ett år, och det steget kanske han inte är redo att ta än.
Förresten så hoppade vi över förlovningen, vi gifte oss direkt

Min man vill inte heller förlova sig, för han vill aldrig gifta sig. Men han har å andra sidan inga problem med att ge mig ett smycke som symboliserar ett livslångt förhållande och nu har vi barn.

Jag tror att man måste reda ut VARFÖR han inte vill förlova sig. Har hans föräldrar levt i ett dåligt äktenskap? Har han gått ur Svenska kyrkan och vill ta avstånd från kyrkliga ritualer? Är han rädd att bli blåst ekonomiskt eller vad?

För även om man kan tycka att det inte är en så stor grej, varför tycker du som kvinna att det är viktigare än att ni ska ha barn ihop? Kan det överhuvudtaget vara det?

Jag vet också en man som blev tvingad att förlova sig vid hot om att bli lämnad och som han sa efteråt: Det känns ännu värre att förlova sig med tanken att "man kan ju alltid slå upp en förlovning". Mycket riktigt tog det slut också, även om det hann gå ett år till innan dess.

Mitt råd är att ta det lite lugnt med det där. För beroende på varför en man inte vill förlova sig så riskerar du att skada relationen om du pushar för hårt, tror jag.

Hej

Jag sitter i samma sits. Min sambo vill inte heller förlova sig. Han tycker att en förlovning är "värre" än att skaffa barn. Och bara tanken att gifta sig verkar vara fruktansvärd för honom. Man kan absolut inte gifta sig, enligt honom. Mitt råd till dig är att vänta ut honom. Ta det lugnt. Ni har ju inte bott ihop så länge heller. Ta det där med barnet först så kanske han ändrar sig någonstans på vägen.

Jag har börjat fundera över varför en förlovning är så viktig för mig och inte för honom och jag råder dig att göra detsamma. Om man ändå bor ihop och har barn tillsammans så är det mycket starkare än att vara förlovad (men det klart att jag vill förlova mig iaf).

/nie

En förlovning är väl inte så viktig i sig, som någon sa det är ju bara en ring. Det viktiga är vad man lovar varandra. För mig känns det dock helt rätt att gifta mig, eftersom någon också påpekade det är så mycket juridik. Jag vill att min familj ska vara garanterade att ärva mig tex om jag dör. Givetvis gör mitt barn det oavsett, men jag vill hellre att sambon får pengarna så han kan driva familjen vidare. För oss är äktenskap mer ett praktiskt steg än ett romantiskt. Vi vill försäkra oss om att trygga varandra så gott vi kan inför framtiden. Det går givetvis att lösa juridiskt ändå, men det blir en massa pappersexersis och så kan det ju vara trevligt med lite romantik trots allt!

Så vi har bestämt att vi ska gifta oss nästa sommar och därmed anser vi oss liksom förlovade i praktiken. Men vi har inte köpt några ringar eller så...

Prata med din sambo om vilka hans skäl är, det kan ju vara att han rent principiellt är emot äktenskap. Då kan ni ju lösa det juridiska på annat sätt. För har man barn tillsammans måste man ju ta ansvar för varandra på något sätt!

Jag är förlovad sen drygt ett år och vi väntar vårt första barn. Min sambo vill inte heller gifta sig nu och jag har aldrig fått ett svar på varför. Vårt barn var planerat och för mig är det viktigt att vara gift först, men han vägrade. Jag är väldigt besviken över det och det har gjort vårt förhållande sämre för jag har varit mycker sårad över att han har vägrat. Jag tycker det är en skymf mot mig att inte vilja gifta sig när vi ska ha barn. Jag skäms över det. Även om jag vet att det inte är så så känns det utåt som att han inte vill ha mig. Det är kränkande, men mina känslor kring detta påverkar inte honom och det är väldigt märkligt, tycker jag.

Att skaffa barn tillsammans är ett större ansvar än att förlova sig - varför är det så viktigt för dig att få en ring på ditt finger när han är villig att dela kött och blod med dig?

Mer bundna till varandra än så bundna ni blir genom ert barn, kan ni inte bli. Och vad kan bevisa er kärlek mer tydligt, än just ett barn?

/Lollan, sambo sedan 9 år tillbaka och mamma till 4...och fortfarande oförlovad

Ta det lugnt!!! Det kommer när det kommer!!
Vår dotter var 4 år när vi förlovade oss och då hade vi varit tillsammans i 7,5 år.

Min man var av den fasta övertygelsen att han inte ville gifta sig då han hans och hans ex skilde sig inom ett halvår efter bröllopet även om de var ihop i över 8 år.

Jag menade helt enkelt på att det är "värre" att skaffa barn med någon än att gifta sig med någon för om man är gift så kan man skilja sig och man har då inget mer med varandra att göra men har man barn ihop så kan man aldrig komma ifrån varandra helt för det finns alltid en koppling mellan dessa två personer då i och med barnet!

Vi gifte oss mer för att allt blir så mycket enklare då om något skulle hända oss - så kände i alla fall vi och vi gifte oss borgerligt, inför vår släkt hemma i huset när de var här av en annan orsak.

Att förlova sig "betyder" idag egentligen ingenting längre enligt min mening förutom att man ger varandra en ring och lovar att vara varandra trogna men å andra sidan kan man mycket väl även göra det om man inte har förlovat sig!