vill skaffa barn men inte förlova sig :-((

men ett barn betyder ju mer än en liten sketen ring (tycker jag) men ett barn så är ni verkligen bundna till varandra livet ut, skulle ni bara förlova er så kan man faktiskt lämna tillbaka ringen och ni behöver inte ses mer. man kan inte riktigt göra det med ett barn.

stressa honom inte, han kanske har planerat saker, men inte vill säga för att ge dig så stora förväntningar. då kanske han hellre säger tvärt NEJ å överaskar dig istället!!!

Skulle du ha större förståelse för att han inte vill gifta sig? En förlovning är ju ett löfte om att göra just detta. Har ni inte tänkt gifta er finns väl egentligen ingen anledning att förlova sig heller...?

Vet ju inte hur länge ni har varit tillsammans men ni har iaf inte bott ihop mer än "några månader". Låt det ta sin tid. Det kommer när han är mogen för det så försök att skynda långsamt. Att ni nu får ett barn tillsammans binder er ju också för evigt till varandra.

Alla verkar tycka att ringar är så himla viktigt. Vi har inga ringar och kommer inte att ha heller efter att vi gifter oss (nä vecka). Varför ska man ha det egentligen? För att visa för andra? För att markera att man är upptagen? Ursäkta men jag tycker att det är lite fjantigt....

Jag förstår hur du känner. Jag och min sambo har varit tillsammans i 2 år och fyra månader (officiellt) och i nästan tre år (i hemlighet). När vi hade varit ett par "officiellt" i ett år började jag drömma om förlovning, mest för att det var romantiskt. Men han ville ej och det förstår jag, för trots att vi båda kände att vi var/är rätt för varandra så kändes det ju inte rätt innerst inne, ens för mig. Vi ville vänta med det. Jag har många ggr fört det på tal, mest för att se vart han står. Han har singrat sig många, många ggr och jag har känt mig väldigt sårad. Inom mig vet jag att det var en "fixidé" från min sida då jag visste att han hade varit förlovad tidigare i unga år. "Varför vill han inte med mig då?!" tänkte jag ofta. Han pratade mkt om att han vill ha barn med mig varpå jag påpekade att han ju inte vill förlova sig.

Idag känner jag att det här med förlovning känns mkt mer rätt än det hade gjort då jag fick förlovning "på hjärnan"..

Kanske finns det rädsla för giftermål när förlovning kommer på tal. Det är ju trots allt därför man förlovar sig. För att någon gång gifta sig. I dagens samhälle är det mer accepterat att leva tillsammans utan att vara gifta, och kanske kanske lyckas man hålla kärleken och passionen vid liv "bättre" än om vore gifta.. Men jag förstår dig, förstår att du känner dig ledsen över att din älskade inte vill förlova sig, men om du tänker efter: VARFÖR är det viktigt?

Jag förstår hur du känner. Jag och min sambo har varit tillsammans i 2 år och fyra månader (officiellt) och i nästan tre år (i hemlighet). När vi hade varit ett par "officiellt" i ett år började jag drömma om förlovning, mest för att det var romantiskt. Men han ville ej och det förstår jag, för trots att vi båda kände att vi var/är rätt för varandra så kändes det ju inte rätt innerst inne, ens för mig. Vi ville vänta med det. Jag har många ggr fört det på tal, mest för att se vart han står. Han har singrat sig många, många ggr och jag har känt mig väldigt sårad. Inom mig vet jag att det var en "fixidé" från min sida då jag visste att han hade varit förlovad tidigare i unga år. "Varför vill han inte med mig då?!" tänkte jag ofta. Han pratade mkt om att han vill ha barn med mig varpå jag påpekade att han ju inte vill förlova sig.

Idag känner jag att det här med förlovning känns mkt mer rätt än det hade gjort då jag fick förlovning "på hjärnan"..

Kanske finns det rädsla för giftermål när förlovning kommer på tal. Det är ju trots allt därför man förlovar sig. För att någon gång gifta sig. I dagens samhälle är det mer accepterat att leva tillsammans utan att vara gifta, och kanske kanske lyckas man hålla kärleken och passionen vid liv "bättre" än om vore gifta.. Men jag förstår dig, förstår att du känner dig ledsen över att din älskade inte vill förlova sig, men om du tänker efter: VARFÖR är det viktigt?

Man måste inte förlova sig och vill ha inte det får du väl försöka att acceptera det.
En dag kanske han överraskar dej med ringar, det vet man inte. Tjata inte om det bara, killar har en tendens att bli mer anti ju mer man tjatar.

Min sambo och jag har diskuterat giftermål och han berättade då att han egentligen tänkt fria under hösten, när han fått jobb och egna pengar. Men nu när vi väntar barn vill han hellre vänta tills efteråt för han vill inte att någon ska tro att det bara är för att vi väntar barn.

Ja fast för mig iaf så tar det emot att va gravid och föda fram barnet med en man som inte ens vill köpa en förlovningsring till mig. Det känns jobbigt, han har absolut råd men vill liksom inte riskera att bli blåst på en ring, medan jag ska gå igenom graviditet och riskera min hälsa och kropp för något gemensamt. Är i denna situationen nu och det är tufft.. min sambo verkar dock va öppen att gifta sig i framtiden för då vet han mer när jag bevisat att jag vill va med honom genom att skaffa barn, eftersom ingen av oss vill bli ensamstående. Detta gör vårt förhållande sämre känner jag då jag gett upp att va gift innan vilket egentligen va viktigt, och nu kan vi inte ens va förlovade.. känns inte som en kompromiss ens. Sen var han även otrogen (hade en annan flickvän) första halvåret av vårt förhållande, vilket också spelat roll i att jag känner behov av commitment innan man går igenom en så stor sak som att skaffa ett barn ihop. Man vill känna sig älskad, trygg och värderad innan, tror det är där skon klämmer.

Då får väl du ta fram en ring och fria

Ja, varför måste ni prompt förlova er NU? Du säger att du vill förlova dig, han säger att han vill men att han vill vänta tills barnet fötts. Vad är problemet? Brinner det någonstans eller..?

Fullt upp med barnet tänker du. Det tar inte så lång tid att hitta ringar, man kan sitta och googla i lugn och ro, i flera veckor om så behövs. Kollar storleken, beställer, voila. Förlovade. Man måste inte göra det svårare än det är.