Är adoption moraliskt rätt eller fel?

Alltsa, jag kan bara inte halla med om det dar ni skriver gang pa gang att barnet far vaxa upp i tacksamhetsskuld om man "bara vill hjalpa". Det ar val ingen som adopterar bara for att saga till barnet att jag minsann hjalpte dig fran barnhemmet nu ska du vara tacksam och alska mig!" Och i sa fall hander det sakerligen fran "vanliga" adoptivforaldrar ocksa.

Jag fattar inte vad skillnaden ar att vissa "vill sa garna bli en familj men kan inte fa egna darfor adopterar vi" och "jag vill ha barn men adopterar hellre an satter ett eget till livet nar sa manga barn behover ett hem".

Slutklammen blir ju densamma anda, bada vill ha ett adoptivbarn. Sa jag fattar inte varfor den forsta skulle bli en battre foralder och godkannas men inte den andra. Om nagot sa ar val den forsta lite mer adel och godhjartad som tanker pa adoptivbarn i forsta hand, inte nar all else fails. (och shit vad manga besokare jag lar fa nu och pahopp har i traden! *forbereder mig*)

Sist men inte minst, jag tycker alla adoptivforaldrar ar varda heder oavsett varfor de adopterat.

By the way, angaende tacksamhetsskuld. Ar det inte en storre press pa barnen som vet, nar de ar aldre atminstone, att deras foraldrar "bara" tog dem for att de inte kunde fa egna barn an ett barn som vet att det blev adopterat for att foraldrarna ville hjalpa och valde dem trots att de kunde fa egna barn?

Jag ar visserligen inte adopterad men jag skulle nog kanna mig mer alskad av nagon som tog mig trots att de kunde fa egna barn jamfort med nagon som inte kunde fa egna barn och darfor tog mig. Jag skulle gissa att det ar lattare att kanna sig som ett trostpris nar foraldrarna inte kan fa egna barn. Nagra tankar bara...

Jag vill garna hora ifran adopterade vad ni tycker.

"Om nagot sa ar val den ANDRA lite mer adel och godhjartad som tanker pa adoptivbarn i forsta hand, inte nar all else fails. (och shit vad manga besokare jag lar fa nu och pahopp har i traden! *forbereder mig*)"

Den andra ska det naturligtvis vara, inte den forsta.

Nu erkänner jag att jag inte har läst tråden men jag vill bara säga att jag skulle absolut kunna tänka mig att adoptera ett barn trots att jag kan få  egna.. För mig skulle det endast handla om att ge barnet en möjlighet till ett bättre liv!! Jag skulle oxå hjälpa barnet senare i livet om det skulle vilja leta efter sina rötter!!

silentwings: Men så är det!! Vi som adopterar gör det av samma anledning som bioföräldrar föder barn, inseminerar eller tar spermier från en donator! För att vi ska få barn! Men att man skulle skaffa barn bara för att göra något gott i världen är helt fel anledning. Då skaffar man inte barnet för att man vill ha det utan för att man vill känna sig duktig! Och fakta är att om enda anledningen till att du vill adoptera är för att hjälpa barnet så FÅR du i dag avslag av utredarna. Skulle vara lika dumt om bioföräldrar skaffade barn ENDAST för att barnet ska kunna donera organ till en sjuk släkting.

Sen skrev du:
 
"Jag fattar inte vad skillnaden ar att vissa "vill sa garna bli en familj men kan inte fa egna darfor adopterar vi" och "jag vill ha barn men adopterar hellre an satter ett eget till livet nar sa manga barn behover ett hem".

Detta har inte att göra med barn som hjälpprojekt och det jag skrev ovan om avslag. Skaffar man barn för att man vill ha barn, ha fler barn så kan man adoptera. Det spelar oftast ingen roll om man redan har biologiska barn. Dock kräver en del länder att man har intyg på att man har svårt att få barn biologiskt men det får ju stå för det landet.

"By the way, angaende tacksamhetsskuld. Ar det inte en storre press pa barnen som vet, nar de ar aldre atminstone, att deras foraldrar "bara" tog dem for att de inte kunde fa egna barn an ett barn som vet att det blev adopterat for att foraldrarna ville hjalpa och valde dem trots att de kunde fa egna barn?"

Då man adopterar är detta ens förstahandsval. Vägen dit kan vara längre för vissa än för andra och många behöver gå krokiga väger över ivf mm mm innan de blir redo för det ansvar som ett adoptivbarn innebär. Dessutom är adoptivbarn "ditt eget".

Det ar klart att adoptivbarnet ar ditt eget, har aldrig menat nagot annat.

Men kom inte och sag att det ar ett forstahands val for alla som har gatt igenom ar av forsok, hormoner, ivf osv. For om det VAR ett forstahandsval sa hade man aldrig gjort ivf osv. Darmed INTE sagt att nagon gor fel som gor det i den ordningen, men inte ar det ett forstahandsval.

Och du har fel Bemma, man skaffar inte barnet bara for att kanna sig duktig. Men att hjalpa ett barn blir en bonus daremot. Det ar val inte sa himla manga som skaffar ett barn emot sin vilja bara for att hjalpa liksom.

silentwings: Nej gud!! Det var ju precis det jag skrev! Man skaffar ju INTE barn för att vara duktig MEN de som har yttrat den åsikten att man visst skulle kunna göra det skulle inte kunna bli godkända. Du skrev ju själv att du inte tyckte det var något fel i det!

Och du har fel! För det jag menar är att då man bestämmer sig för ATT adoptera så ÄR det ens första val även om man först försökt få barn själv, genomgått ivf eller dylikt! Jag försökte få barn i sänge först men nu ska jag adoptera och då vill jag ABSOLUT inte bli gravid. NU är adoption mitt första val!
Sen kan det ta år att komma fram till det beslutet och att bestämma sig för adoption är faktsikt inget enkelt val för alla. Men då man väl bestämt sig finns inget annat!

"Det ar klart att adoptivbarnet ar ditt eget, har aldrig menat nagot annat."

se: ."..for att de inte kunde fa egna barn an ett barn som vet att det blev adopterat for att foraldrarna ville hjalpa och valde dem trots att de kunde fa egna barn?"

Jag skulle desutom aldrig säga det på det sättet till mitt barn: "Joo..du vet att vi adopterade dig för att vi inte kunde få egna barn". Då kan det ju inte känna sig mindre älskat för den sakens skull, eller hur?!

Ar superstressad, men det ar val klart att alla adoptivbarn i vuxen alder iaf vet varfor h*n ar adopterad, om foraldrarna kunde fa barn eller inte. Alltsa, lar barnet ju veta "motivet" till adoptionen sa att saga oavsett vad du sager till dom.