Hur viktigt är det med lagidrott för barn? Föräldrar berättar

Många barn utövar olika sporter eller andra aktiviteter på fritiden. Men hur viktigt är det egentligen med lagidrott kontra individuella sporter under barnens uppväxt? Familjelivs användare ger sin syn på saken. 

Hur viktigt är det med lagidrott för barn?

I dagens samhälle, där skärmar och stillasittande aktiviteter alltmer dominerar barnens fritid, blir frågan om fysisk aktivitet allt viktigare. Lagidrott har länge ansetts vara en stor del av barns utveckling, inte bara för deras fysiska hälsa utan även för deras sociala och emotionella välbefinnande. Det sägs att man genom lagidrott får vara en del av en gemenskap som man inte upplever genom individuella sporter, men det råder delade åsikter om den saken. 

Hur viktigt är det egentligen med lagidrott under uppväxten? Familjeliv har låtit några personer svara på frågan och dela sina åsikter i ämnet. 

Hur viktigt är lagidrott?

Det är i Familjelivs forum som frågan kommer på tal efter att en person valt att dela med sig av ett problem från sin vardag. Trådstartaren inleder inlägget: 

”Jag har aldrig sysslat med lagidrott utan alltid idrottat i enskild sport. Min man har spelat fotboll hela barndomen och tonåren. Hans åsikt är att lagidrott är ett måste. Många av mina tillkortakommanden skyller han på att jag inte tränat en lagidrott.”

Vidare förklarar hen att familjens barn inte finner intresse för lagsport och hellre vill testa på diverse individuella sporter. I diskussionen drar föräldrarna inte jämnt. 

Är det så viktigt med lagidrott egentligen? Det är ju inte så att man som enskild idrottare inte tränar tillsammans med andra, pushar varandra och hjälper varandra heller.”, avslutas inlägget och flera forumanvändare kommenterar med sin åsikt i frågan. 

”Din man överdriver”

”Jag tycker din man överdriver. Man kan bli en väldigt bra person utan lagidrott :) Vilka tillkortakommanden menar din man att du fått pga brist på lagsport?”

”Inte alls en sund miljö”

”De flesta idrotter, om inte alla, kan ju utövas i klubbar, vare sig det är individuellt eller i lag. Många individuella sporter har även laggrenar. Så länge man utövar sporten i en klubb då så får man gemenskapen, kompisarna, tävlingar och resor. Så tycker din man har fel. Dessutom, i vissa lagsporter är det väldigt toxiskt, inte alls en sund miljö.”

”Ska inte generaliseras”

”Måttet av självstyre kan vara väldigt stort i en individuell idrott. Naturligtvis måste en lagidrottare även sköta en hel del träning själv, men vissa individuella idrotter kräver mycket egen planering, sköta sin träning, involvera egna tränare, göra sin egen tävlingsplanering m.m. Allt beroende på sport förstås och ska inte generaliseras på något vis.”

”Bör försöka”

”Jag är nog på din mans linje, men med reservation för att det ju inte alltid går. Alla barn funkar inte i lagidrott men jag tycker nog att man i möjligaste mån bör försöka.”

”Bara beror på mig”

”Men det jag framförallt har missat är den där laggemenskapen som jag hör från andra. Och också att jobba som ett lag, vinna och förlora som ett lag. För mig har det alltid varit att det bara beror på mig. För mig som inte hade så många kompisar i skolan tror jag också den hade varit bra. Nu ville jag inte det så mkt själv, men jag var också en väldigt trulig tonåring med bestämd vilja.”

”Den rätt fula jargong”

”Jag har hållt på med både lagidrott och individuell sport under uppväxten och gör det även nu i vuxen ålder. Jag ser för- och nackdelar med båda så jag tror mycket hänger på hur man är som person och hur tränarna är. Som vuxen kan jag även reflektera över den rätt fula jargong framför allt killar ägnar sig åt när dom kör lagsport både som barn och vuxna. Det är väldigt mycket mer självhävdelse och trycka ner andra i samma lag. På tjejsidan är det betydligt mer stöttande och där har jag inte hört att nån säga fula saker om nån gör nån miss vilket man hör direkt bland killar/män.”

”Jag tvivlar starkt”

”Jag tvivlar starkt på att lagsport skulle vara en essentiell del av uppväxten. Växte själv upp i ett väldigt fattigt hushåll och höll inte på med någon idrott alls. Är ändå en fullt fungerande samhällsmedborgare. Det vore ju fruktansvärt om alla med uppväxtvillkor liknande mina vore utdömda redan från start, eller betraktades som fulla av tillkortakommanden, om man ska tro din make.”

”Lagidrott är bra”

”Din make har en poäng, men den är kraftigt överdriven. Lagidrott är bra för att lära sig samarbeta, men det din make gör är att ta en väldigt liten positiv sak och göra den jätteviktig.”

”Livsviktigt”

”Jag vill inte hävda att det är livsviktigt att hålla på med lagidrott, men det lär utövare att bli mindre självfokuserade, att samarbeta i grupp e.t.c. vilket är en oerhört värdefull erfarenhet för livet, inte minst yrkeskarriären. Militärtjänst är en annan aktivitet som ger samma erfarenhet.

Svaren ovan kommer från följande forumtråd: Hur viktigt är lagidrott? Läs mer av diskussionerna och var med och tyck till du också!