Sluta dömma

Tack för din fråga, det uppskattas. (Äntligen!)

Mitt råd är att inte vara otrogen.
Min egen uppfattning grundar sig nog helt enkelt på ungefär samma anledningar som vanligen framförs och som i de flesta fall förs fram i de flesta olika trådar om otrohet.

Generellt och på ett ungefär så håller jag med om en hel del av det som de flesta brukar ange som de vanligaste anledningarna.

Men jag ser nog inte lika allvarligt på saken och framförallt gör jag mitt eget val att inte vara lika dömande mot en annan människa, den människa jag älskar (älskade innan det hände?) och som jag själv har valt som min partner, jag dömer inte så som vissa (ganska många?) verkar välja att göra.

Rent sakligt så måste ju inte en tillfällig sexuell upplevelse utanför tvåsamheten innebära några som helst faktiska konsekvenser.
Jag har ju inte förlorat en hand pga att min partner har haft penetrerande sex med någon annan...

Känslomässigt kan det ju vara en helt annan sak.
Men hur jag själv väljer att känna mig rent känslomässigt det är ju trots allt mitt eget val och det ligger helt och hållet inom mig själv hur jag väljer att hantera mina egna känslor.
Till skillnad mot jämförelsen med en förlorad hand som är en rent fysisk påföljd och som inte alls är mitt eget val.
Visst är det enkelt att se denna tydliga skillnad?

Men om jag är lyckligt ovetande, "det jag inte vet mår jag inte ont av", så får det ju inga som helst konsekvenser.
Inte ens känslomässigt då!
Om jag får vara lyckligt ovetande så skulle jag absolut inte vilja veta om min partner hade en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan. Då slipper jag ju ens hantera några svåra känslor överhuvudtaget!

Det är i stort mitt sätt att se på saken.
Men jag har både förståelse och jag accepterar att andra väljer att se saken på ett annat sätt.

För mig dock förvånande att vissa inskränkta och dömande personer försöker "förbjuda" mig, eller försöker beröva mig rätten, att ha min åsikt och att se på mitt sätt på saken.

Har en trolig förklaring till varför otrohet väcker så våldsamma känslor hos en del. Jag tror att det finns de som tror på det perfekta livet, perfekta människor och sist men inte minst på kontroll.

Vid en otrohet bryts alla tre grundteserna. Otrohet bevisar nämli gen att man aldrig kan kontrollera sin partner till 100 % och bevisar att partner inte är perfekt och att relationen inte är perfekt. Man har helt enkelt mist kontrollen över sitt liv.

Majoriteten av oss tar otrohet för vad det är och hanterar det på samma sätt som andra kriser i relationen.

Har en trolig förklaring till varför otrohet väcker så våldsamma känslor hos en del. Jag tror att det finns de som tror på det perfekta livet, perfekta människor och sist men inte minst på kontroll.

Vid en otrohet bryts alla tre grundteserna. Otrohet bevisar nämligen att man aldrig kan kontrollera sin partner till 100 % och bevisar att partner inte är perfekt och att relationen inte är perfekt. Man har helt enkelt mist kontrollen över sitt liv.

Majoriteten av oss tar otrohet för vad det är och hanterar det på samma sätt som andra kriser i relationen.

Ja det är olika grader av trauma och svek. engångsfyllegrej är ju sällan planerad medan att ta sig en älskarinna eller älskare är något helt annat- ett aktivt val av svek. 

kontrollera?
är det inte de som inte vill vara trogna som uttrycker sej så?
är ju också de som drar till med löjliga bibelcitat.

Jag menar att ingen har kunnat förklara, ingen har lyckats förklara det för mig, just det, alltså VAD som egentligen på djupet är så allvarligt.

Men bara för att jag har konstaterat att ingen lyckats förklara det så har jag ju absolut inte tagit någon ställning. Eller hur?

För att göra det lättare att förstå så brukar jag ta exemplet att om min partner skulle ha en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan så medför det ju inte att jag rent fysiskt har förlorat en hand, eller något liknande.
Så vitt jag kan se så medför ju inte handlingen i sig någon som helst faktisk konsekvens för mig.
Särskilt då om jag slipper få reda på det, då finns det ju absolut ingen som helst faktisk konsekvens och då inte ens någon som helst risk att jag skulle påverkas känslomässigt.

Jag kan inte se VAD som är så allvarligt, vilken allvarlig konsekvens det får för mig, och därför önskar jag att du eller någon annan på saklig grund kan förklara det för mig.
Återigen menar jag bara att hittills har ingen lyckats förklara det.

I slutet slår du in öppna dörrar. Jag har aldrig sagt att otrohet är rätt.

Du får acceptera att bli dömd om du väljer att ligga med upptagna män.
Att skylla på att "det är för sent att avsluta" ,eller att man "är medveten om att personen är upptagen, men inte vill vara med någon annan",  är bara patetiska bortförklaringar.
Pedofiler tex har också liknande bortförklaringar, försöker rättfärdiga sig själva och deras handlingar. 
Patetiskt är ordet. 

Jag ville genuint veta men jag upplever att du fegade ur och gav ett halvsvar här faktiskt. Jag ville veta, med dina egna ord, om du tyckte otrohet var något dåligt och varför isåfall. Att bara svara med "samma som andra brukar säga" lämnar det helt upp till tolkning och alla försök till denna tolkning skulle gissningsvis bara leda till att du hävdar att folk lägger ord i mun på dig. Du verkar uppleva att du blir misstolkad men lämnar samtidigt så mycket som möjligt upp till tolkning. 

"Rent sakligt så måste ju inte en tillfällig sexuell upplevelse utanför tvåsamheten innebära några som helst faktiska konsekvenser.
Jag har ju inte förlorat en hand pga att min partner har haft penetrerande sex med någon annan...Känslomässigt kan det ju vara en helt annan sak.
Men hur jag själv väljer att känna mig rent känslomässigt det är ju trots allt mitt eget val och det ligger helt och hållet inom mig själv hur jag väljer att hantera mina egna känslor.
Till skillnad mot jämförelsen med en förlorad hand som är en rent fysisk påföljd och som inte alls är mitt eget val.
Visst är det enkelt att se denna tydliga skillnad?"

Med sakligt menar du alltså egentligen fysiskt låter det som? Räknas fysisk smärta mer än psykisk/emotionell smärta enligt dig? Personligen har jag blivit skadad på många olika sätt genom livet men den smärta som fortfarande svider 10 år senare är knappast den fysiska liksom. Smärtan av skadad tillit kan påverka dig resten av livet om du har otur. Nu säger du att du bestämmer hur du ska känna. Jag har stött på ett antal sådana människor som hävdar att de bara känner de känslor de väljer och jag är skeptisk för det klingar illa med hur människor generellt fungerar. Men låt oss säga att det är sant, att det finns en liten grupp människor som har ett järngrepp om sina känslor och helt sonika kan bestämma helt logiskt över sina känslor. Du förstår väl isåfall att det är väldigt unikt och att majoriteten av människor inte funkar så? Då funkar det inte heller att förvänta sig att andra människor ska reagera och tänka precis som dig heller. 

Men om jag är lyckligt ovetande, "det jag inte vet mår jag inte ont av", så får det ju inga som helst konsekvenser. 
Inte ens känslomässigt då!
Om jag får vara lyckligt ovetande så skulle jag absolut inte vilja veta om min partner hade en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan. Då slipper jag ju ens hantera några svåra känslor överhuvudtaget!

"Då slipper jag ens hantera några svåra känslor överhuvudtaget".. Intressant. 
Men, och nu får du ursäkta om jag lägger ord i mun på dig men som sagt lämnade du det nästintill omöjligt att inte göra det, om du som de flesta anser att otrohet är fel och ett svek mot sin partner.. varför skulle du vilja fortsätta vara med någon som valt att svika din tillit, svika er överenskommelse, valt att vara intim och dela det som bara borde vara mellan er? Otrohet är något som skadar många oerhört djupt och din partner som hävdar sig älska dig har valt att riskera att skada dig oerhört djupt för sin egen tillfredställelse (även om du nu egentligen inte tycker otrohet är en sån Big deal)? Du menar att du inte skulle veta om det visst men i detta hypotetiska scenario när vi pratar om det här vet du om det. Du vet om att din partner valt att göra detta mot dig. Varför skulle du inte vilja veta att din partner funkar så, tänker så, agerar så, har den hänsynen till dig? 

Skulle du vilja veta om din partner hade våldtagit ett barn? Ett extremt exempel jag vet, och nej jag jämför inte den handlingen med otrohet, jag vill bara testa din "lyckligt ovetande" teori. Ert förhållande är ju exakt likadant så länge du inte vet, men tänker du likadant där att det är bättra att slippa tvingas konfrontera svåra känslor eller tänker du att du hade velat veta vilken typ av människa du är ihop med?

Men hur du väljer att se på det inträffade ligger ju inom dig själv. Om du själv väljer att se det som ett svek, om du väljer att se det som ett stort svek av livsavgörande proportioner, och ditt sätt att se det leder till ett trauma för dig så ligger det helt inom dig själv.
Du liksom jag har alla möjligheter att själv påverka hur du väljer att låta dina egna känslor påverkas av det som du upplever som ett svek.

Det är en rent känslomässig reaktion som ligger helt och hållet hos dig och inte hos någon annan.
Det har ju inte lett några fysiska konsekvenser för dig, inga som helst faktiska konsekvenser, du har inte förlorat en hand eller något liknande.

Om man inte klarar att hantera känslorna på ett sätt som man själv är nöjd med så finns det ju alltid hjälp att få för att hantera dessa känslor.
Det råder i vart fall inget tvivel om att många andra människor har klarat av att hantera sina känslor efter en sådan händelse på ett sådant sätt att det inte alls leder till något trauma för dem, så varför är det då tvunget att det måste leda till ett trauma just för dig?

Många gör ett medvetet val att lösa problemen i sin relation och gå vidare, andra väljer att avsluta sin relation. Men oavsett vilket så måste ingen av dem tvunget låta det leda till ett trauma för dem.