Flytta från min sambo eller son?

1) prata ihop dig med pappan.
2) sonen får plugga på annan ort så han intention bo hemma (då får han uppleva äkta studentliv och växa som vuxen).
3) kräva rimlig hyra, matkostnader samt att han ska dra sitt strå till stacken men matlagning, handling, stöd och tvätt. Välkommen in i vuxenlivet!

Du måste vara hård mot din son här. Han är vuxen nu och det är ditt och pappans ansvar att förbereda honom på det och knuffa ut honom i verkliga livet. Tänk på fågelmatarna som faktiskt knuffar ut sina ungar ur boet
 för att de ska våga flyga. Man gör inte barnen en tjänst att curla dem.

Och varför ska en 21-åring bo växelvis? Låter som sonen själv tycker att det är skönt att slippa hatta fram och tillbaka. TS sambo ska givetvis inte bestämma, men om det funkar bättre att sonen bor på heltid hos pappan, eller är där större delen av tiden, är det ju winwin.

Växelvist boende trodde jag man slutade med i tonåren. Att man bor där det är mest praktiskt, och / eller kommer och går lite mer som man vill, tills man flyttar hemifrån.

Oj oj vad detta berörda många. Vissa tycker att jag är helt dum i huvudet medan andra förstår och till och med försvarar mig. Det blir jag varm i hjärtat av att läsa. 

Vill bara förtydliga. I trådstarten skrev jag ?kasta ut min son?. Det har jag absolut inte gjort. Jag pratade med honom och föreslog att han skulle bo endast hos sin pappa. Han gick med på det och tyckte nog i ärlighetens namn att det var skönt att slippa bo på två ställen. Han är väldigt lojal mot båda föräldrar så han skulle nog aldrig föreslagit det själv. 

Allt funkar bra för honom. Vi har kontakt varje dag. Han har ansökt till skola (Komvux) med start i mars och har även fått sommarjobb, något han fixade själv, utan min hjälp. Han oroar sig lite för ny ångest men ska därför redan nu ta kontakt med VC och be om hjälp, så att han fixar sommarjobbet. Jag är stolt över honom!