Vill helamma men sonen blir arg vid bröstet! Så ledsen!

Samma här. Hade en jobbig period som sen gav med sig. Bara att härda ut! Testa mörkt och tyst rum och att lugna med nappen om han är för upprörd för att äta. Sen när han lugnat sig, byt ut napp mot bröst. Fick trixa så gång på gång emellanåt med min lilla. Ska vara helt normalt i den åldern Hoppas det ger sig snart!!!

Om han vuxit på längden är det säkert den berömda amningspuckeln som märks på vikten.

För övrigt hade vi också krångel kring 4 mån - det blev bättre! Men om du blandar in ersättning ger du inte barnet chansen att amma upp produktionen och då kan det bli en nedåtgånde spiral för mjölkproduktionen. Här var nätterna struliga också men det gav också med sig och berodde inte på att bebis var hungrig.  

Tips för att få igång utdrivningsreflexen snabbare:

Drick ett glas vatten samtidigt som barnet börjar suga
Tänk på vattenfall, eller mjölk som sprutar från brösten
Slappna av!!! Den är väldigt stresskänslig. Se till att du sitter bekvämt, är varm och go. Andas lugnt, tänk positiva tankar om att du HAR mjölk så det räcker.   

Har faktiskt provat allt detta och kan säga att det rinner till bättre. Otroligt vad visualisering kan göra! Dock är de fortfarande lite fäktande och oro men inte alls som innan. Så jag antar att det är den omtalade fasen som jag får ta mig igenom, men att det har blivit lite bättre känns ändå skönt. Problemet är ju att det inte går att göra detta om man är iväg...

TS, jag glömde att skriva att jag fick tips om att dricka extra mycket vätska när jag hade det problemet med dottern. Sköterskan som jag pratade med sa att det va lättare att amma när brösten va helt fulla av mjölken o barnet blev inte lika irriterad. Drick några koppar te med mjölk om dagen, tar ett glas saft/juice/vatten/mjölk ca en timme innan amningen o drick nåt under själva amningen o efter.

Jo, det är ju rätt häftigt! Man tänker på vattenfall, och plötsligt sprutar det mjölk från brösten - det är ju rätt knepigt faktiskt! Ibland räcker det ju med att man ser på sitt barn, eller hör en bebis som gråter, så sprutar det mjölk... Kroppen är fantastisk.

Jo, det kan ju vara lite knepigare när man är borta, mest det att man inte känner sig lika avslappnad. Man kanske har möjlighet att gå till ett annat rum, eller så får man öva på att andas lugnt och tänka vattenfall.  

Oh vad glad jag är att jag hitta hit!! Låter som min son! Har får ersättning 2 ggr på kvällen men resten av dygnet har jag kunnat amma sen 2 månader tillbaka men nu stökar han på dagarna, nätterna går fint!! Trodde han vill ha flaskan men kanske är han också i krångelperioden! Blir 4 mån i helgen!!

En vanlig strul period, sen om du absolut vill amma ta bort flaskan. Den kan ställa till mycket.

Ja jag vet men kan inte ta bort den för han blir inte mätt kvällstid! Har försökt ta bort den men resulterade i mkt skrik och viktnedgång... Så jag får hoppas det går ändå! Om inte så har han ammat 4 månader vilket jag tycker är bra nog med tanke på att han bodde vid bröstet första 2 månaderna ;)

man får ju köra efter de man tror på och som känns bäst, jag har har 2 barn och de har varit helt olika barn vad det gäller amning, första ammade till 2månader och andra blir 2 i oktober och ammar än. Med första trodde jag att jag inte hade nog med mjölk eftersom hon gick upp dåligt och någon gång ner, hon sov dåligt och jag gav då ersättning till natten som resulterade i amningsstrejk som aldrig gick att fixa igen, hon gick inte upp bättre sen av ersättning och inte blev hon så mycket lugnare heller, men jag var osäker och orolig och gick efter det jag kände då och det var beslutet att sluta då jag inte orkade de eviga strulet och strejken vid brösten och eftersom jag var övertygad om att jag hade för lite mjölk var beslutet enkelt.

När gossen kom visste jag att jag ville ge det en ärlig chans, jag hade läst på och blivit inspirerad av långtidsammande vänner. Jag visste också att mina barn inte går upp i vikt som de ska och var beredd på BVC råd om ersättning som jag tänkte avböja ifrån. Jag intalade mig hela tiden att det inte var jobbigt med amning, att jag och sonen skulle vara nära hela tiden så han kunde få bröstet exakt när han ville och framför allt jag såg inte amning som mat utan gav det hela tiden, så fort han vaknade till, så fort han vart missnöjd så fort han gjorde minsta sug på händer eller sökningar etc och det gick jätte bra, nu har jag provat både att inte "kunna" amma och att långtidsamma och jag kan ju så klart i efterhand tänka att vad fasiken höll jag på med med första barnet men det var ju inte fel beslut just då, efter de jag visste då.

Idag är jag då gode less allt för ofta men sonen vill absolut inte sluta så det får bli ett tag till. Får jag en 3:a tror jag det blir nå mellanting, skulle absolut kunna tänka mig att gå över till ersättning rätt fort faktiskt för det blir otroligt svårt att sluta då det är medvetna.

jo just det, första barnet gav jag napp också och med andra var brösten nappen :)

Ja jag ammade min förste son i bara 5 veckor!! Grät floder över den misslyckade amningen men oj vad mycket lättare han var...sen är barn olika men jag känner nu att jag behöver bryta lillebrors tuttande innan han blir över 6-7 månader..jag är hans napp och det orkar jag inte med längre... Och j.vlar vad jag har kämpat med denna amningen...men nu har jag fått prova amma och sörjer inte längre äldste sonens misslyckade amning!! ;) fått lite revansch...men några fler barn blir det nog inte... Det här med amning är för påfrestande för mitt psyke!