Vi som är gravida och som vill vara lite hemliga (från systertråden!)

Hur går det här? Lilltösen är nu snart 4½ månad och vi har hunnit avverka vattkoppor. Jisses hur hon såg ut, hon hade mkt mer än sin storasyster. Men det gick faktiskt bra, lite varmare än vanligt men inte febergräns. Sov på nätterna om så lite oroligt. Men nu är de gjort. 
Har börjat ge gröt till henne på kvällen nu (igår var första kvällen :p) Å oj oj oj så hon smaskar i sig.
Somnar som tur är nu mellan 20-21 å vaknar mellan 5-7 oftast kring 6.  
Åker runt i gå stolen men snart börjar hon nog å åla, hon tar sig inte riktigt fram ännu på det sättet å blir lite frustrerad på golvet efter en stund. 
Tror det är nån tillväxt fas nu för hon äter 3 ggr på natten. Usch, de är inge kul. Fick två nätter kring jul som hon sov 23-06 utan å äta. Å ja måste säga att ja var grymt pigg då.  

Här rullar dagarna på. Mycket att göra som trebarnsmor :)

Lillkillen, 3½ månad, klarade sig nyss undan vattkoppor fastän han bokstavligen badade i smitta då syskonen hade. Han är en lättskött typ som är nöjd och glad för det mesta nuförtiden. Det enda minuset är att han aldrig somnar före midnatt (alltså där kring 24). Men då sover han istället nog fram till 7-9. Tyvärr betyder det ju inte att man själv sover för alltid är det någon av de andra barnen som vaknar och ropar att de vill att någon kommer och sova med dem eller så har de mardrömmar eller så vaknar man ändå. Har nog rätt rubbad sömnrytm och sover på tok för lite mot vad jag egentligen skulle behöva :(. Men det är ju medaljongens baksida som man var medveten om...

Han är en piggelin som verkar följa med vad som händer med stor vakenhet och intresse. Pratsam som bara den är han också och har  jollrat med mam-mam-mam stavelser i långt över en månad redan. Dock ännu inga andra konsonantljud. Är väldigt lite på golvet iom att han spyr massor men jag är inte orolig alls ändå att det skulle vara för lite iom att han också verkar stadig och stark. Vill nästan svänga sig från rygg till mage men liiite har vi kvar.

Växer så det knakar gör han också. Vid tre månader var han 6610 g och 60.5 cm jämfört med 3090 och 50 cm då han föddes. Har försökt ge tillägg så han skulle ta nätterna tidigare men han vägrar all annan mat än min egen mjölk så tydligen är det grädde jag har :D Ammar ca var 4:e dagtid och lite tätare på kvällen.

Hur har ni andra det?

Hej!

Jag har min lilla tjej hos mig och hon fyller 6 månader nästa vecka! Oj vad tiden går fort!! Vi har det bra, har börjat introducera gluten och pysslat med smaksensationer. Jag tar det dock lugnt eftersom hon är mjölkallergiker och jag vill inte ställa till det för mycket för den lilla magen!

Hon växer så det knakar! Älskar musik och med två musikerföräldrar hade kanske allt annat varit konstigt!

Vi har haft det lite knepigt med sömnen eftersom hon vägrat sova nån annanstans än i vagnen eller i famnen på dagtid men nu börjar det ordna till sig! 

Hoppas ni mår bra också! 

Puuuh, tiden går fööööör fort. Tösabiten blir nu ungefär 5½ månad. Äter ännu på natten men bara en gång som tur är. Hon har precis lärt sig å krypa, helst klättrar hon dock på ens ben om man sitter på golvet med henne. Så nu är de dags å barnsäkra ordentligt i hushållet. Stora syster är dock favoriten, sitter länge å tittar på henne å direkt å tittar tillbaka så är det världens leende :D

Det var ett tag sedan jag skrev här nu. Efter en graviditet som slutade med havandeskapsförgiftning är sonen nu 6v idag och vi mår båda bra. 

Grattis till underverker, Dalkulla! :)
Havandeskapsförgiftning är ingen lek! :( Jag fick det med första barnet och får vara tacksam över att jag lever i den tid jag gör, annars hade jag nog strukit med. 

HAALLLLÅÅÅÅ!!! 

Vet inte om någon ser längre, men är bara tvungen att liksom knyta ihop säcken med att äntligen få skriva här och annonsera att jag har plussat i tisdags!! 

Väntan och längtan har varit lång...ganska prick 2 år sedan jag klev ur vår tråd efter ha fått beskedet att vi inte skulle kunna själva längre efter operationen.

Nu har vi alltså lyckats med vår 1a IVF!? Fick tillbaka 2 embryon och BF blir 28/10!!! 

Kan inte med ord beskriva hur fantastiskt det känns, även om jag inte riktigt fattar ännu och är så klart livrädd för nåt knas...

Är nyfiken på hur det gått för er! 

Åååå Leo!!! Vad underbart att höra!!!! Jag har undrat så hur det gick för dig, startade till o med en tråd där jag efterlyste dig! Så glad för er skull!! Här rullar det på! Dottern är 1,5 och det är full fart! Jobbar på en tvåa lite försiktigt. Ville inte alls förut men nu vill vi! Vi kanske får blåsa liv i denna tråd igen!

www.familjeliv.se/Forum-4-337/m71338733.html

Grattis Leo! 
Här hemma rullar livet på och sonen har hunnit bli 11 månader. 

Åhhh!!! Tårarna rinner hejdlöst...gravidkänslig? NEJ! Så rörd!!!   

Funderat på Er alla med, ni bar mig verkligen genom den hemska tiden, en livlina, men jag släppte verkligen totalt denna delen av livet efter den sommaren...räknade i tyshet bort att vi någonsin skulle få fler barn...jobbade som en tok och livet gick vidare...så en dag fick vi plötsligen brev från ivf.klinken!? Blev chockad, för jag hade verkligen förträngt allt...

Började ivfn 3/1 och nu sitter jag här! 

Livet är så otroligt och fantastiskt att man bara gapar ibland!! 

Tänkte att några här nog skulle vara på nästa barn vid detta laget .....men kanske....kanske så hinner jag ikapp er 

Dalkulla, nu är du inte sist plussaren längre!! 

Vad är de för personer era små??? Min son är ju 14 och började högstadiet i höstas?! Tonåren är goda mot oss dock, myyyycket lättare än 1-3 års åldern 

Undrar ju åxå hur det gått med din musik Julie...??

Nej, det är jag inte och det känns riktigt bra!

Vår son är en envis och nyfiken liten busunge men samtidigt är han också världens snällaste. Just nu är han inne i en mamma-period och jag fasar lite lätt den dagen han ska gå över till en pappa-period. Mitt hjärta kommer att krossas om han ska vara mot mig som han är mot sin far nu... men jag överlever nog :-P 

Sitter och planerar inför hans kommande 1års kalas  Tänk, han har snart varit hos oss i ett helt år, overkligt! 

Åh, så myyysigt med en sån liten klängig!! Snart får jag också en igen 

Envis och nyfiken är nog de två bästa egenskaperna man kan ha, och han har fått båda!...envisheten från mamma och pappa ju som inte gav upp att få till honom förstås 
Ja, han kommer nog att dra mer åt pappa när han blir äldre, de brukar göra det pojkarna! Ja, man överlever och de kommer tillbaka till mamma sen igen!

Ja, det är otroligt hur snabbt det gått, även om det samtidigt känns som en hel evighet sedan, som i ett annat liv liksom..

Jag förstår exakt hur du menar. Trots att det snart bara har gått ett år sedan han föddes känns det som om han alltid funnits och tiden innan känns så långt bort. Som om jag sov och när han föddes så vaknade jag... 

Ja, det är två riktigt bra egenskaper även om envisheten kan ställa till det ibland när han tycker en sak och mamma och pappa en annan 

Här är vårt Mirakel! 

RUL idag, v.18+0

Åh  Jag blir så glad för din, för er skull Leo! 

Tack!  Ja, vi fick lång väg hit...

Vi är överlyckliga så klart, men jag tror jag har lite svårt att fatta ännu!
Kul att ngn läser här ännu. Jag ville posta eftersom det var ju liksom här allting började, så att säga...

Hur går det för er? Är ni på G med en 2a snart, eller har ni andra planer? 

Är blir det inga mer barn än på ett tag iaf. 

Jag vill gärna ha en till om några år men sambon är nöjd med en, så vi får se hur det blir ;-P Tycker det är viktigt att båda partner är överens när det kommer till att skaffa barn... 

Givetvis ska det stå HÄR blir det inga mer barn än på ett tag iaf :-P 

Hoppas ni kommmer överens! Ja, visst är ett barn fantastiskt, men själv känner jag att man nästan "måste" skaffa syskon, för deras skull. Familj och blodsband är ju såå viktigt och det är ju faktiskt så att vi föräldrar inte kommer finnas hela våra barns liv...men det beror ju helt på hur släkten ser ut i övrigt, om det finns kusiner som man har nära kontakt med osv. Men å andra sidan så ska man ju aldrig skaffa barn för nån annans skull, alla barn måste behöver vara väntade och önskade, så kruxigt det där när man vill olika..

Hoppas ni får en härlig sommar, det har ju börjat bra iaf här uppe i Luleå