• Angela70

    Bestraffning / Belöning för prestation

    Jag har i en tid använt ett system för att motivera mitt barns prestation i skolan. Det fungerar genom ett piska - morots - system som har varit mycket framgångsrikt. Låt mig förklara:

    Jag ger / tar pengar till / från mitt barn beroende på hur han presterar på prov i skolan. Varje resultat adderar / subtraherar (plus och minus) ett förutbestämt belopp med pengar, och i slutet av terminen har man en summa. Om det är ett ämne där det inte görs några prov får man ta slutbetyget och multiplicera med tre (3).

    Det här är tabellen vi utgår från:

    Prestationstabell - Vårterminen 2011
    IG: -1000 kr
    G: -300 kr
    VG: +- 0
    MVG: +300 kr

    Dessa siffor har visat sig fungera. Första terminen vi använde detta gick mitt barn minus, men efter att ha ordnat siffrorna lite har jag nu funnit en bra balans, som kan ses ovan.

    Ett positivt resultat (plus) i slutet av terminen ger motsvarande insättning på min sons körkortskonto, alltså det bankkonto som används för att spara ihop till utbildningen för detta. Ett negativt resultat (minus) innebär att han är skydlig mig den summan.

    Redan efter ett par prov i skolan såg vi resultat. Hans betyg är nu bland de bästa i klassen, och han presterar mycket bättre än tidigare, då det mest var tjat och andra straff som delades ut vid en undermålig prestation.

    För att motivera ytterligare har vi hängt upp en whiteboard i köket för allmän beskådan. Detta gör att bekanta som besöker oss kan se mitt barns prestation. Vi brukar "i smyg" be besökarna att kommentera på det som står på tavlan, så att min son känner positiv feedback (eller negativ om han inte sköter skolan!).

    Någon här som använder ett liknande system, eller blir intresserade av att höra av mitt? Jag kan komma med många bra tips i så fall.

  • Svar på tråden Bestraffning / Belöning för prestation
  • Lavish
    Elit skrev 2011-03-17 08:52:03 följande:
    Jag har förstått att du är lite långsam så jag skall försöka förklara detta för dig så du förstår. G är ett misslyckande om du siktar på MVG! Det är inte så svårt, jag skriver det igen. G är ett misslyckande om du siktar på MVG! Eftersom de gjort en frivillig överenskommelse faller dina argument platt.

    "Han vill bli läkare, arkitekt eller ingenjör" <--- eftersom du tydligen inte heller kan läsa innantill vad hon skrivit tidigare så fetmarkerar jag det här för dig.
    Det är OK att eleven, personen själv har så högt uppställda krav på sig själv att ett G är ett misslyckande. 

    Men det är inte OK att en förälder hjälper till och stöttar i den åsikten. Räcker inte barnets inre krav att prestera ska man inte spä på ännu mer utifrån, med att markera att bara bäst är bra nog. Föräldern behöver inte tycka att ett G är anledning till att ställa till fest, men ska inte heller markera att det är ett misslyckande. 
  • morochmer

    Kan det ens vara lagligt att ta någons pengar. Jag har lärt mig att det är stöldObestämd

  • Lavish
    Kya skrev 2011-03-17 08:29:00 följande:
    inget som helst skämt. Klart man får en belöning för ett G, det innebär att man klarat av provet!

    Din son kommer bli vad han själv bli. troligtvis kommer han sparka bakut när han flyttat hemifrån, och göra en enorm revolt då, om inte förr. han måste lära sig bli en egen människa, och du hindrar honom.
    Eller så kommer han bara driva sig själv framåt,  hårdare och hårdare. Bli hjärnkirurg, gifta sig med en vacker kvinna a 52 kg, köra dyr bil och äga en fin villa. Och vara totalt, fruktansvärt olycklig, sätta sig i sin fina bil i garaget och gasa ihjäl sig. En annan fin utveckling att önska sitt barn  
  • Lavish
    morochmer skrev 2011-03-17 09:23:45 följande:
    Kan det ens vara lagligt att ta någons pengar. Jag har lärt mig att det är stöldObestämd
    Sannolikt räknar väl både sonen och TS med att han kommer ha fler MVG än G och därmed att TS kommer betala honom och inte tvärtom.
  • Kya
    Lavish skrev 2011-03-17 09:24:11 följande:
    Eller så kommer han bara driva sig själv framåt,  hårdare och hårdare. Bli hjärnkirurg, gifta sig med en vacker kvinna a 52 kg, köra dyr bil och äga en fin villa. Och vara totalt, fruktansvärt olycklig, sätta sig i sin fina bil i garaget och gasa ihjäl sig. En annan fin utveckling att önska sitt barn  
    ja det är ju ett scenario som är högst önskvärt.... Obestämd 
    hursomhelst kan jag räkna ut med mitt lillfinger att som TS styr och ställer över sin son (med tanke på andra trådar hon också startat) så kommer det sluta illa på något vis.
    F och L, mina stjärnor :)
  • Kya
    Lavish skrev 2011-03-17 09:22:08 följande:
    Det är OK att eleven, personen själv har så högt uppställda krav på sig själv att ett G är ett misslyckande. 

    Men det är inte OK att en förälder hjälper till och stöttar i den åsikten. Räcker inte barnets inre krav att prestera ska man inte spä på ännu mer utifrån, med att markera att bara bäst är bra nog. Föräldern behöver inte tycka att ett G är anledning till att ställa till fest, men ska inte heller markera att det är ett misslyckande. 
    F och L, mina stjärnor :)
  • Anna Paulita
    Elit skrev 2011-03-17 08:52:03 följande:
    Jag har förstått att du är lite långsam så jag skall försöka förklara detta för dig så du förstår. G är ett misslyckande om du siktar på MVG! Det är inte så svårt, jag skriver det igen. G är ett misslyckande om du siktar på MVG! Eftersom de gjort en frivillig överenskommelse faller dina argument platt.

    "Han vill bli läkare, arkitekt eller ingenjör" <--- eftersom du tydligen inte heller kan läsa innantill vad hon skrivit tidigare så fetmarkerar jag det här för dig.
    Och vad får du ut av att trycka ner folk genom att kalla dem långsam? Känner du dig extra bra då eller vad är grejen?
  • Kya
    Anna Paulita skrev 2011-03-17 09:30:53 följande:
    Och vad får du ut av att trycka ner folk genom att kalla dem långsam? Känner du dig extra bra då eller vad är grejen?
    När allt annat faller, så kör man med lite härskartekniker.... synd bara att det så tydligt påvisar ett bristande intellekt.
    F och L, mina stjärnor :)
  • Lavish
    Anna Paulita skrev 2011-03-17 09:30:53 följande:
    Och vad får du ut av att trycka ner folk genom att kalla dem långsam? Känner du dig extra bra då eller vad är grejen?
    Ja det är tydligt att Elit måste ta till den typen av tillmälen regelbundet mot meningsmotståndare. Jag antar att han/hon behöver det för att klara att känna sig som "Elit". 
  • Skånetös67

    Var tvungen att kolla om denna tråd låg i Sandlådan. Tyvärr gjorde den
    inte det...
    Ts, du är ju fruktansvärd som förälder. Hur kan du sätta ett belöningssystem
    på betyg? Och där du sätter -300 kr för G. INGET för VG och ynka 300 kr för MVG.
    När mina barn kommer hem och visar att de fått VG blir jag överlycklig och stolt.
    Ett G blir jag också nöjd över, de är ju då godkända.
    Varje månad sparar vi till våra barn som de sen kan använda till körkort eller vad
    de vill när de blir stora. Och de pengarna kommer de få oavsett om de presterar
    superbra eller "bara" bra i skolan.
    Våra barn ska känna sig uppskattade för vad de presterar, de sköter alla skolan bra.
    Och jag vill ha en bra relation i framtiden med mina barn.
    Och att du sätter upp skolresultaten så att bekanta kan kommentera resultaten
    är ju bara för mycket.....
    Förmodar att det säkert snackas bakom din rygg.
    Om ditt barn vänder dig ryggen när han blir myndig så ska du inte bli förvånad


     


     

  • BeatriceL
    Elit skrev 2011-03-17 00:30:14 följande:
    Hum, du kanske missade det. Reinforcement sensitivity theory vilket bara var ett snabbt exempel.

    Då kanske du kan presentera den forskningen för det fungerar inte att bara att hänvisa till "forskningen", särskilt när du förknippar den med något som är helt bisarr.

    Du tycker det är en stor social skam att åka fast för fortkörning eller parkera fel? Risken att bli påkommen betyder inget om det inte är förknippat med ett straff. Det hade fått gå runt 100 lapplisor som klistrade fast en lapp som sa att jag parkerat fel. Får jag inget straff så spelar det ju ändå ingen roll.

    Så det är en slump att dödsolyckorna minskat? Här är text från trafikverket:

    "Den 1 oktober 2006 höjdes böterna kraftigt för de flesta trafikförseelser, däribland överträdelser av gällande hastighetsbegränsningar. Att hastighetsnivåerna sänkts momentant när man höjer böterna för hastighetsöverträdelser är helt logiskt."

    Här ser du hur antal döda och antal svårt skadade har minskat sen böterna infördes.
    www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Oly.../

    Självklart är det viktigt att detta kopplas ihop med en risk för att upptäckas. Ett straff där risken är extremt liten att åka fast är ju självklart oeffektiv.

    Så människor fäller inte bara ner solskyddet, bromsar in etc. för då hade det inte fått någon effekt på olycksstatistiken. Visst finns det vissa som gör så men tydligen har det bevisligen effekt ; )
    Jag missade inte din teori, jag bekräftade den med tillägget att det ändå funkar med inlärningsteori.

    Eftersom jag inte har kvar artikeln eller kommer ihåg författaren så kan jag tyvärr inte det, och nej, jag tänker inte lägga ner tid på att leta reda på den då jag vet resultatet.

    Att dödsolyckor och svårt skadade minskat är ju jättebra, men VET man att det hör ihop med ökade böter, eller antar man det bara? Det kanske finns fler anledningar, typ säkrare bilar, bättre vägar osv. Och har man nu lyckats sänka hastigheterna så innebär det ju inte automatiskt att olyckorna minskat, bara att konsekvenserna blivit mindre. Sen finns det naturligtvis de som ser böterna som den stora grejen, men för dem handlar det ju oftare att undvika att åka fast, inte att köra lagligt.... det är inte direkt ovanligt att man möter bilar som blinkar med helljusen för att det står poliser med kameror runt kröken, för att man ska slippa åka fast. Omtänksamt? Knappast eftersom det skulle kunna göra att den som kör för fort eller rattonykter får en chans att komma undan med det och ställa till med skada i trafiken.
    Sen kan man ju titta på det där med att kritiskt granska källor... för att ta statistik från den som förordar ett förhållningssätt och själv har gjort utvärdering på det, är inte direkt säkert. Det borde vara från en oberoende källa. Det är ju som att jag själv skulle utveckla en helt ny terapiform och sen utvärdera den själv, funkar liksom inte.

    Vad gäller socialskam och att åka fast för fortkörning eller felparkering är ju precis vad jag försöker säga INTE är fallet, det är därför så många gör det. Om du fick anklagande blickar på jobbet och folk snackade skit om dig för att du råkat få en parkeringsbot, så tror jag det skulle ha bra mycket bättre effekt än böterna i sig.
  • Elit
    BeatriceL skrev 2011-03-17 12:01:08 följande:
    Jag missade i
    Vad gäller sobot, så tror jag det skulle ha bra mycket bättre effekt än böterna i sig.
    Klart det gör, det är ju en del av inlärningsteorin. Du skrev att det funkar sämre, jag skrev att det beror på. Jag visade att jag hade rätt och således måste du ha fel eftersom vi hade helt motsatt utgångspunkt.

    Lägligt att din "artikel" är borta... För att du överhuvud taget skall kunna göra ett sådant uttalande behöver du ju minst en metastudie med ett hundratal forskningsrapporter.

    Det är ett kausalt samband att när hastigheten minskar antalet olyckor eller tror du inte att det spelar roll om du får mer tid på dig att reagera? Bara jämföra sträckor med kameror mot sträckor utan kameror. På sträckor med kameror minskar hastigheten och olyckorna mer.

    Ja du kan ju fundera på det med kritisk granska källor, var dock lite gulligt att du tog upp det eftersom det lyser med sin frånvaro hos dig. Vet du ens vad trafikverket är och hur det fungerar med insamlingen av information?

    "Polismyndigheten i det område där olyckan inträffat registrerar vissa uppgifter om trafikolyckan direkt i Trafikverkets informationssystem för skador och olyckor, STRADA. Dessa uppgifter ligger till grund för den statistik som redovisas i tabellerna, och dessutom för den officiella statistik som myndigheten Trafikanalys har ansvar för."

    Tror du polisen ljuger? Varför skulle de göra det? Det är olycksstatistik och finns inget egensyfte att ändra den. Skulle man vilja ha högre anslag så skulle man väl i så fall öka siffrorna.

    Nu diskuterar vi inte vilket som hade störst effekt utan om negativa incitament minskar ett beteende. Du säger att det inte spelar någon roll, vilket säger en hel del om dig, jag säger att det självklart spelar roll. Hur verklighetsfrånvänd är du? Tror du helt ärligt inte att människor kört snabbare över lag och parkerat mer fel utan böter (Negativt incitament)? Bättre du säger till nu så vi slipper hålla på med den här skaraden.
     
  • Elit
    BeatriceL skrev 2011-03-16 23:19:24 följande:
    Nej, fängelse har inte en avskräckande effekt.

    .
    Vilket märkligt uttalande.

     


    En av de största orsakerna till att brottsligheten ökade så dristigt i början på 60-talet var just för att man började med ett mer överseende rättssystem. Personer anklagade för brott fick ökade rättigheter (dock är givetvis en rimlig nivå bra) tillsammans med att politikerna blev allt mer veka i sin inställning till brott. Som ekonomen Gary Becker skrivit "av fruktan för att låta rasistiska eftersom afroamerikaner och latinamerikaner begår en oproportionerligt stor andel av de grövre brotten". Så de som kunde tänka sig begå brott fick en rad incitament till sin favör: Minskad sannolikhet att dömas, och om man blev dömd, kortare straff. Eftersom brottslingar svarar på incitament lika lyhört som andra, blev följden en brottsvåg.


    Bevisen för att de ökade straffen har ett samband med lägre brottstal är mycket starka. Stränga fängelsestraff har visat sig vara både avskräckande (för den potentiella brottslingen på gatan) och profylaktiska (för den potentielle brottsling som redan sitter inlåst). Hur logiskt detta än kan låta har vissa kriminologer ifrågasatt logiken. En akademisk undersökning från 1977 med titeln "Till stöd för ett moratorium för fängelsebyggande" konstaterade att brottstalen tenderar att vara höga när antalet fängelsedomar är högt och drog slutsatsen att brottsligheten skulle minska om bara antalet fängelsedomar kunde minskas.


    Som stadsvetaren John J.Dilulio Jr senare påpekade: "Uppenbarligen krävs det en doktorsgrad i kriminologi för att betvivla att brottsligheten minskar om man håller farliga brottslingar inlåsta". "Moratorie"-argumentet bygger på en grundläggande sammanblandning av korrelation och kausalitet.


    Hur som var ökningen av antalet fängelsedomar en av de avgörande förklaring till minskningen av brottsligheten runt 1990-talet.


    Gällande ökat antal poliser: Under 1960-talet fram till 1985 minskade antalet poliser med mer än 60 procent i förhållande till antalet brott i USA. Denna 50-procentiga minskningen av poliser ledde till en ungefär lika stor minskning i sannolikheten att den genomsnittlige brottslingen skulle åka fast. I kombination med den ovan nämnda eftergivenhet i den andra änden av rättssystemet, rättssalarna, skapade denna relativt sett minskade polisinsats ett starkt positivt incitament för brottslingar. När man började öka antalet poliser igen så verkade de inte bara avskräckande på brottsligheten utan innebar också fysiska resurser att ta fast brottslingar som annars skulle gått fria. Ung 10 procent av den minskade brottsligheten på 90-talet kom från ökat antal anställda poliser.


    Hur man kom fram till detta: Genom att jämföra stater som haft val (och då anställer man ofta mer poliser för att få mer röster) med de stater som inte haft val (därför inga extra poliser) kan man få fram effekten av extra poliser och ja, de sänker brottsfrekvensen rejält.


    Sen skulle jag vilja veta hur du förklarar att ungdomar som precis blir straffmyndiga och således kan få fängelse helt plötsligt begår mindre brott om det inte är det negativa incitamentet som är avgörande?
  • BeatriceL
    Elit skrev 2011-03-17 19:00:39 följande:
    Vilket märkligt uttalande.

     


    En av de största orsakerna till att brottsligheten ökade så dristigt i början på 60-talet var just för att man började med ett mer överseende rättssystem. Personer anklagade för brott fick ökade rättigheter (dock är givetvis en rimlig nivå bra) tillsammans med att politikerna blev allt mer veka i sin inställning till brott. Som ekonomen Gary Becker skrivit "av fruktan för att låta rasistiska eftersom afroamerikaner och latinamerikaner begår en oproportionerligt stor andel av de grövre brotten". Så de som kunde tänka sig begå brott fick en rad incitament till sin favör: Minskad sannolikhet att dömas, och om man blev dömd, kortare straff. Eftersom brottslingar svarar på incitament lika lyhört som andra, blev följden en brottsvåg.


    Bevisen för att de ökade straffen har ett samband med lägre brottstal är mycket starka. Stränga fängelsestraff har visat sig vara både avskräckande (för den potentiella brottslingen på gatan) och profylaktiska (för den potentielle brottsling som redan sitter inlåst). Hur logiskt detta än kan låta har vissa kriminologer ifrågasatt logiken. En akademisk undersökning från 1977 med titeln "Till stöd för ett moratorium för fängelsebyggande" konstaterade att brottstalen tenderar att vara höga när antalet fängelsedomar är högt och drog slutsatsen att brottsligheten skulle minska om bara antalet fängelsedomar kunde minskas.


    Som stadsvetaren John J.Dilulio Jr senare påpekade: "Uppenbarligen krävs det en doktorsgrad i kriminologi för att betvivla att brottsligheten minskar om man håller farliga brottslingar inlåsta". "Moratorie"-argumentet bygger på en grundläggande sammanblandning av korrelation och kausalitet.


    Hur som var ökningen av antalet fängelsedomar en av de avgörande förklaring till minskningen av brottsligheten runt 1990-talet.


    Gällande ökat antal poliser: Under 1960-talet fram till 1985 minskade antalet poliser med mer än 60 procent i förhållande till antalet brott i USA. Denna 50-procentiga minskningen av poliser ledde till en ungefär lika stor minskning i sannolikheten att den genomsnittlige brottslingen skulle åka fast. I kombination med den ovan nämnda eftergivenhet i den andra änden av rättssystemet, rättssalarna, skapade denna relativt sett minskade polisinsats ett starkt positivt incitament för brottslingar. När man började öka antalet poliser igen så verkade de inte bara avskräckande på brottsligheten utan innebar också fysiska resurser att ta fast brottslingar som annars skulle gått fria. Ung 10 procent av den minskade brottsligheten på 90-talet kom från ökat antal anställda poliser.


    Hur man kom fram till detta: Genom att jämföra stater som haft val (och då anställer man ofta mer poliser för att få mer röster) med de stater som inte haft val (därför inga extra poliser) kan man få fram effekten av extra poliser och ja, de sänker brottsfrekvensen rejält.


    Sen skulle jag vilja veta hur du förklarar att ungdomar som precis blir straffmyndiga och således kan få fängelse helt plötsligt begår mindre brott om det inte är det negativa incitamentet som är avgörande?
    Ehm, hela ditt inlägg går ju ut på att om fler riskerar att dömas eller åka fast, så minskar brottlsigheten... vilket jag sagt hela tiden. Däremot har du inte kommit med stöd för din egen teori att brottsligheten minskar med hårdare straff. Hur tänkte du nu?, Sen har jag ju även påpekat att fängelset har mer än en uppgift och det du verkar missa är att det till stor del är till för att skydda samhället från brottslingarna, vilket ju gör att de som åker fast inte är ute och kan begå nya brott. När de kommer ut är dock återfallsrisken ca 80%, så fängelse kan inte vara så himla avskräckande då.

    Brottslighet som påbörjats under ungdomsåren kommer rent statistiskt sett att klinga av under de tidiga vuxenåren, som en följd av att deras hjärna utvecklar ett bättre konsekvenstänkande samt att de inte längre har behov av att göra uppror mot föräldrar och samhälle. Hos de ungdomar som började sin brottsliga "karriär" som mycket unga (minns inte exakt ålder men tror det handlade om före 12 eller 13 års ålder) kommer dock fortsätta även som vuxna, då det är fler och djupare problem som ligger till grund för deras beteende. Utöver detta påverkar även typen av brott hur de kommer agera när de kommer upp i ålder, ju grövre brott som de utför tidigt, desto större risk att de fortsätter.

    Sen att jag inte lägger tid på att leta artiklar beror inte på att de inte finns, eller ens lathet, jag lägger bara inte så mycket energi på att debattera på nätet när jag själv vet vad ajg kan och har läst. Dessutom är jag fullt upptagen med min uppsats och har faktiskt inte tid att leta andra artiklar än de jag själv måste ha.
  • Elit
    BeatriceL skrev 2011-03-16 23:19:24 följande:
    Nej, fängelse har inte en avskräckande effekt.

    Så nej, det har du inte sagt hela tiden.

    Jag skrev att "Bevisen för att de ökade straffen har ett samband med lägre brottstal är mycket starka. Stränga fängelsestraff har visat sig vara både avskräckande (för den potentiella brottslingen på gatan) och profylaktiska (för den potentielle brottsling som redan sitter inlåst). Hur logiskt detta än kan låta har vissa kriminologer ifrågasatt logiken." <-- detta skrivet av Steven Levitt (born May 29, 1967 and is an American economist known for his work in the field of crime, in particular on the link between legalized abortion and crime rates. Winner of the 2004 John Bates Clark Medal, he is currently the William B. Ogden Distinguished Service Professor of Economics at the University of Chicago, director of the Becker Center on Chicago Price Theory at the University of Chicago Booth School of Business.)

    Jag har inte missat att fängelse hindrar människor att begå nya brott, som du själv kan läsa ovan, utan något jag skrev om tidigare.

    Vad gällande återfall så: "I Sverige återfaller 43 procent av de fängelsedömda enligt den nya statistiken, medan andra länder (i norden) ligger på mellan 20 och 36 procent.". Så ja, det har tydligen en stor effekt då mellan 57-80 % inte återfaller i brott. Om du nu tycker det är en bra värdemätare.

    http://www.kriminalvarden.se/sv/Medier/Nyhetsarkiv/2010/Gemensam-statistik-i-Norden/

    Dock blir ju hela ditt resonemang helt barockt. Du kan ju inte uttala dig om hur många brott som skulle begåtts om vi inte hade fängelsestraff genom att titta på hur många som återfaller efter de blir gripna. Vi kan i vilket fall vara helt säkra på att det hade varit betydligt fler som begått brott om det inte fanns något straff för det.

    Gällande utveckling så är det ju märkligt att det går en klar gräns från den ålder där de blir straffmyndiga, ett klart "hopp" i statistiken. Det kan ju inte vara så enkelt att många slutar när de nu riskerar att få ett betydligt hårdare straff?  <-- Steven Pinker som är professor på Harvard har skrivit om det.

    Ännu skönare för dig att få möjlighet att lära dig "nya" saker genom att läsa det jag skriver. Jag förstår det är svårt för dig att hitta artiklar att använda dig av eftersom det är ganska uppenbart att du i det närmaste är blind för verkligheten.

    Vad står det nu? 10-0?
  • Sous
    Livisu skrev 2011-03-17 00:14:55 följande:
    Tänker på boken Battle Hymn of the Tiger woman.
    Mycket skrämmande.
    TS, du kanske har läst den boken?
    en.wikipedia.org/wiki/Battle_Hymn_of_the_Tige...
    Det tror jag verkligen inte. Amy Chua skulle aldrig ha använt sig av ett externaliserat belöningssystem. Man kan tycka vad man vill om både TS och Amy Chuas uppfostringsmetoder, men blanda inte ihop dem, för de har inte särskilt mycket med varandra att göra.
  • Vindsus

    TS,
    jag har hört om fler föräldrar som kör liknande system som du.
    Och visst, jag förstår att barnens prestation ökar för att de vill ju tjäna så mycket pengar som möjligt.

    Det som jag tycker man ska fundera över är vilket beteende som lärs in och vad det kan få för konsekvenser senare i livet för barnet.
    Mönstret som lärs in borde bli att "om jag presterar mitt yttersta så tjänar jag maximalt med pengar" och det kan ju skapa ett "rikt" liv ur ett materiellt perspektiv.
    Men det finns också en annan sida som handlar om balansen och skillnaden mellan självförtroende och självkänsla. Med ett prestationsinriktat belöningssystem får barnen lyckorus när de presterar bra=får mer pengar vilket vanligtvis skapar ökat självförtroende. Dessutom lär sig barnen att de duger så länge de presterar och det kan väl vara ok i yrkeslivet. Men att som förälder bestraffa barnet när det någon gång presterar mindre bra ger mig kalla kårar.

    Vilken självkänsla vill du att ditt barn ska ha och vilken relation vill du ha till ditt barn i framtiden?

Svar på tråden Bestraffning / Belöning för prestation