BeatriceL skrev 2011-03-16 23:19:24 följande:
Nej, fängelse har inte en avskräckande effekt.
.
Vilket märkligt uttalande.
En av de största orsakerna till att brottsligheten ökade så dristigt i början på 60-talet var just för att man började med ett mer överseende rättssystem. Personer anklagade för brott fick ökade rättigheter (dock är givetvis en rimlig nivå bra) tillsammans med att politikerna blev allt mer veka i sin inställning till brott. Som ekonomen Gary Becker skrivit "av fruktan för att låta rasistiska eftersom afroamerikaner och latinamerikaner begår en oproportionerligt stor andel av de grövre brotten". Så de som kunde tänka sig begå brott fick en rad incitament till sin favör: Minskad sannolikhet att dömas, och om man blev dömd, kortare straff. Eftersom brottslingar svarar på incitament lika lyhört som andra, blev följden en brottsvåg.
Bevisen för att de ökade straffen har ett samband med lägre brottstal är mycket starka. Stränga fängelsestraff har visat sig vara både avskräckande (för den potentiella brottslingen på gatan) och profylaktiska (för den potentielle brottsling som redan sitter inlåst). Hur logiskt detta än kan låta har vissa kriminologer ifrågasatt logiken. En akademisk undersökning från 1977 med titeln "Till stöd för ett moratorium för fängelsebyggande" konstaterade att brottstalen tenderar att vara höga när antalet fängelsedomar är högt och drog slutsatsen att brottsligheten skulle minska om bara antalet fängelsedomar kunde minskas.
Som stadsvetaren John J.Dilulio Jr senare påpekade: "Uppenbarligen krävs det en doktorsgrad i kriminologi för att betvivla att brottsligheten minskar om man håller farliga brottslingar inlåsta". "Moratorie"-argumentet bygger på en grundläggande sammanblandning av korrelation och kausalitet.
Hur som var ökningen av antalet fängelsedomar en av de avgörande förklaring till minskningen av brottsligheten runt 1990-talet.
Gällande ökat antal poliser: Under 1960-talet fram till 1985 minskade antalet poliser med mer än 60 procent i förhållande till antalet brott i USA. Denna 50-procentiga minskningen av poliser ledde till en ungefär lika stor minskning i sannolikheten att den genomsnittlige brottslingen skulle åka fast. I kombination med den ovan nämnda eftergivenhet i den andra änden av rättssystemet, rättssalarna, skapade denna relativt sett minskade polisinsats ett starkt positivt incitament för brottslingar. När man började öka antalet poliser igen så verkade de inte bara avskräckande på brottsligheten utan innebar också fysiska resurser att ta fast brottslingar som annars skulle gått fria. Ung 10 procent av den minskade brottsligheten på 90-talet kom från ökat antal anställda poliser.
Hur man kom fram till detta: Genom att jämföra stater som haft val (och då anställer man ofta mer poliser för att få mer röster) med de stater som inte haft val (därför inga extra poliser) kan man få fram effekten av extra poliser och ja, de sänker brottsfrekvensen rejält.
Sen skulle jag vilja veta hur du förklarar att ungdomar som precis blir straffmyndiga och således kan få fängelse helt plötsligt begår mindre brott om det inte är det negativa incitamentet som är avgörande?