jag har rökt i ca 20 år!!!!!!!!!!!!!äckligt att tänka att det är så länge. Jag var utan att röka de sista 4 mån av min graviditet för jag fick lunginflamation och lungsäcksinflamation. Fruktansvärt. Hamnade på lassa pga detta och var så sjuk så jag trodde jag skulle dö. Har aldrig haft så ont i hela mitt liv. En förlossning är inget i jämförelse med den smärtan jag hade då. Kunde faktiskt knappt andas. I och med att jag var gravid kunde dom ej ge medicin mot detta och visste inte ens vad jag led av först. Slutade röka då för jag tänkte att är det så här det känns att få ex lungcancer så är det inte värt det. Barnet föddes och jag höll upp ett tag till. Men det var en sån stor sorg för mej att inte få röka. Som att nån dött. För mej är det en avkoppling att sätta mej ner med en kopp kaffe och min cigg så dum som jag var så började jag igen, för nu vill jag faktiskt sluta men orkar nog inte gå igenom abstinensen en gång till. Cigaretter är en last som vi styrs av. Det man tänker på kvällen är: hur många cigg har jag? Ska man ut kollar man alltid att man har eld med osv. Det är faktiskt jobbigt måste alla rökare hålla med om. Men,,,,det är inte bara att sluta, tyvärr!Det ger abstinens för mej som yrsel, tunnelseende,irritation för att inte säga aggression, deppression mm. Är man gravid är det inte alltid så lätt att ta dessa abstinens besvär för man kanske redan mår dåligt pga graviditeten. Inte för att man inte vill ha barnet men det är många som drabbas av deppression under graviditet. Då kan det vara mkt olägligt och svårt att sluta, tyvärr.
