Kan jag kräva att min partner äter samma mat som mig?

7 miljoner kommer han knappt ens kunna betala räntan på, än mindre faktiskt någonsin betala av. Det enda verkliga alternativet är att allt går till kronofogden, de börjar med en utmätning - när han har spelproblemet under kontroll en tid så ansöker han om skuldsanering. Det är enda chansen till en dräglig framtid.

Nu var det ju absolut inte ens i närheten av vad jag sa. Bara att generellt sett i ett förhållande där båda parter ska vara jämställda så nej, där gäller inte att "den som betalar bestämmer". Som att om en är fl betyder ju inte det att den andre partner får styra och ställa som den vill bara för att hen drar in mest pengar. 

Men i ditt fall handlar det ju mer om att ni måste rätta mun efter matsäck, då fungerar det ju inte att köpa lyxgrejer som det inte finns pengar till. Så ja, det är rimligt att sätta krav att ens partner ska försöka bli bättre med pengar och det är rimligt att sätta en budget. Men det jag sätter mig emot är det många i tråden sagt att du får bestämma som du vill med dina pengar och att han mer eller mindre ska vara tacksam för vad han än får. 

Så han borde inte vara tacksam över det han får när han inte kan betala? Jag är inte skyldig honom att betala honom någonting alls. Varken juridiskt eller moraliskt 

Hur tror du barnen mår av allt detta? För barnens skull bör han flytta. Att han blir hemlös betyder inte att barnen inte kan ha någon relation med honom, de kan ses ändå. 
Skicka ut honom innan du och barnen förlorar allt. Allt som klassas som gemensamt kan de ta. Du har förmodligen hört historierna om folk som blir av med sina bilar till exempel. 

Har han ingen a-kassa?? Aktivitetsstöd?

Det behöver det inte alls vara. Min mamma försörjde en karl som inte jobbade och var för feg för att söka bidrag i 30 år och det sabbade både hennes hälsa och liv.

Jag fattar inte varför vissa kvinnor gör så?

Eller får de ut något av att vara med just den mannen, trots alla uppoffringar?

Min syster försörjde en dataspelande slacker-idiot i flera år, men kickade ut honom tillslut, med lite uppmuntran från mig och andra. Och han ströjobbade ändå, men hade ingen hög eller fast inkomst, så min syster stod för det mesta. Först hoppades hon att det skulle bli bättre, han kom med fagra löften. Sen förstod hon att han aldrig skulle förändras, men hade inte hjärta att slänga ut honom. (Han bodde hos henne).

Tillslut fick vi henne att inse att slackern inte var hennes ansvar. De separerade och han flyttade hem till sin mamma. Idag har hon en vettig pojkvän som försörjer sig själv.

Syrran har en vettig pojkvän alltså, inte mamman. :)

Kan tillägga att syrran aldrig var i TS sits. De hade inte barn och syrran har ganska bra inkomst och relativt billigt boende. Hon hade inga problem att försörja både sig själv och slackern. Jag gissar att det var därför det pågick så länge som det gjorde, plus att hon fick några hundralappar eller några tusenlappar av honom ibland, när han hade inkomst.

Hon behövde aldrig vända på varenda krona, men hon kunde inte spara så mycket eller unna sig så mycket. Gång på gång lovande slackern att söka mer jobb, men satt framför datorn i stället.

Sådana partners bör undvikas. 

TS, jag tror det skulle vara väldigt bra för dig att komma i kontakt med någon typ av anhörigstöd för anhöriga till (spel)missbrukare. Jag förstår att det känns som ytterligare en jobbig sak i en vardag där du kämpar för att hålla dig flytande, med jag tror du skulle få hjälp att sortera och räta ut tankarna. 

Du skriver att det inte är bra för barnen med en pappa som lever på gatan. Men hur bra är det för dem med en mamma som sliter som en galning för att få ihop ekonomin, medan pappa lallar runt, tycker synd om sig själv och gnäller över att han inte får juice?

Så länge du håller honom under armarna så behöver han inte ta tag i sitt liv. Kanske är att bli utslängd det han behöver för att inse att han måste göra något åt saken själv.

Kasta ut honom. Begär skilsmässa. Orosanmäl honom för spelmissbruk så han erbjuds vård. Kontakta kronkalle och förklara. Han får ansöka om skuldsanering. Du har ansvar att skydda ungarna. Ta dem och lämna eller sätt en fot i röven på honom. Han får flytta hem till morsan. Du har blivit medberoende vilket är mycket svårt.