Utestänga folk på begravning

Gör en borgerlig begravning. Den kan ni ha på andra platser än kyrkan. Vet borgerliga begravningar som varit i hembygdsgården, restauranger,  teatrar, och kapel (där man får ha borgerliga begravningar). Någon hade kremerats först. Prata med begravningsbyrån, de har koll.

Det är nog enda sättet att göra begravningen sluten och på så sätt bjuda in de ni vill ska närvara.

Men ni kan också ha begravningen först och sätta in en annons efteråt och bara skriva under att begravningen har ägt rum i stillhet inom familjen. 

Däremot skulle jag nog ge rådet att oavsett låta hans familj få veta av er var han är gravsatt när det är gjort så de kan få göra ett eget avsked. Om ni har en gravplats kommer den vara offentlig och gå att hitta på ex gravar.se (finns fler sidor), så då kan du ju ändå på något sätt meddela dem efteråt. Eller någon annan i din närhet som kan ta snacket med hans föräldrar. Eller om begravningsbyrån kan göra det. 

När det gäller kyrkan är som tidigare sagts gudstjänster offentliga. Du får inte ha en ring av vakter för att stänga ute någon.  Begravningsbyrån kan berätta även detta för dig. 

När min livskamrat hastigt dog var begravningen borgerlig. Han umgicks inte med sin släkt men jag var tvungen att meddela hans bror och bad honom meddela mamman vilket han gjorde. självklart ville de bestämma om begravning men partnern och jag hade pratat om hur vi ville ha det. Det slutade med att jag ordnade två tillfällen mha begravningsbyrån,  samma dag. Det var inga problem för dem att ordna, var inte heller ovanligt enligt dem. Släkten kom inte varken på begravningen eller urnsättningen.

Ha ceremonin i ert hem då, eller sommarstugan?
Det är nog Länsstyrelsen som "släpper" askan, om du exempelvis vill strö honom i havet eller annat. 
Urnsättning kan ni ha vid annat separat tillfälle, berätta inte för föräldrar och syskon när det är. 

Självklart ska människor som betett sig illa inte vara med på en begravning om den avlidne inte ville det!

Nä, men reglerna för att sprida aska är relativt generösa. Och ja, det är Länsstyrelsen som formellt sett avgör var man får sprida aska.

Ja alltså jag skulle nog vilja påstå att det är hans föräldrar som gjorde att han dog i så ung ålder. Dom skrev över en sak på honom för några månader sedan, dom sa att det var en fin gåva, en verksamhet som precis skulle gå till kronofogden, som han inte visste. Han fick kämpa som ett djur tills hjärtat bara la av?. 45 år gammal. Dom skrev mer eller mindre över flera miljoner i skulder till honom. Hans syskon hejade på. Det var bara en liten sak dom gjort mot honom. Men vill inte ha dessa människor i vårt liv. Dom gjorde detta medvetet. Tog det yngsta barnet för att han var så snäll och lillebror. 

Väldigt tragiskt att dö så ung och jag kan förstå att du är arg på dem. Så kände vi också när min svåger gick bort, att svägerskan bidrog till hans död.

Men det låter ju dock som att de hade kontakt med varandra och att det är dina ovilja gentemot dem snarare än hans önskan som styr tankarna att stänga dem ute.

Du behöver ju inte ha dem mer i ditt liv men du får nog acceptera att de var en del av hans.
Och det är väl ändå hans liv som ska få ta plats på begravningen.

Om du inte klarar av att vara i samma rum, ha två separata ceremonier.

Ta hand om dig

Du kan ha en direktbegravning/kremering, alltså ingen begravningsceremoni i kyrkan. Det hade vi för vår pappa. Han ville inte ha någon begravningsgudstjänst. Istället så hade vi en egen liten ceremoni i minneslunden med barn och barnbarn. Väldigt fin och en som vår pappa verkligen hade tyckt om.

Nu är det ju TS som gör allt jobbet med begravningen vad det verkar, jag tycker gott hon kan göra som det passar henne. Mannen vet ju inte om vilka som kommer på begravningen ändå så han lider inte av att dessa människor inte kommer. Och har han inte uttryckt någon önskan åt något håll så finns inget specifikt att anpassa sig efter heller för den delen. Dessa människor skulle ha tänkt på sitt beteende och vårdat sina relationer om de vill bli inkluderade.

Misstänker att TS inte skulle vilja ha deras hjälp med att ordna saker så det blir ju ett konstigt argument.

Som jag har skrivit tidigare, så är historier inte svartvita.
Frågar du min svägerska har hon såklart en annan version än vad vi andra har om vad som har hänt bakåt.
Hon försökte som sagt utestänga alla hon kunde men hon lyckades inte.
Vi tog hjälp av medlare via svenska kyrkan och avskedet blev jättefint och viktigt för många.

Om TS man aktivt tagit avstånd från sin familj så är det ju en sak men om han inte gjort det är ju hans vilja på sätt och vis uttryckt genom att ha kvar dem i sitt liv.

Du och jag tycker uppenbart olika.
Jag tror dock inte på att agera på ilska. Blir sällan kloka beslut då.
Att hålla fast vid ilska är som att dricka gift och förvänta sig att den andre dör.

TS kan bespara sig en jobbig strid och slippa att ha med dem att göra om hon exempelvis ordnar 2 separata ceremonier. Om hon försöker "hämnas" på dem genom att utestänga dem kan det kosta mer än vad det ger och dessutom tvinga henne att ha med dem att göra i ännu större utsträckning.