Kan det va positivt att ha sex utanför ett förhållande?

Det finns massor av hjälp att få för klimakteriet men allt handlar om den egna viljan. Väldigt många kvinnor saknar inte sin lust alls i det läget vilket kan bottna i tidigare inställning till sexet överlag .  Möjligen att dom kan sakna lust den dag dom eventuellt möter ny partner och då först tar tag i det. 
Alla mår inte per automatik dåligt av klimakteriet heller så många känner sig oförstående till att söka hjälp 

Ok tack, då förstår jag
Kanske är det så att ts kvinna inte bryr sig om att sexlusten är borta (oavsett anledning). Men det är svårt att förstå hur man kan vilja leva tillsammans med någon och inte vilja vara intim alls. Att inte vilja göra allt för att försöka åtgärda sitt problem, om det är möjligt.

För att man inte anser att det är ett problem?

De flesta borde anse att det är ett problem när ens partner i förhållandet börjar må dåligt av brist på närhet och kärlek? Annars borde man leta efter an partner som är a-sexuell istället? Man är ju inte ensam i ett förhållande.

I dom flesta fall är det problemet enbart motpartens problem... dvs man kastar tillbaka problemet på den som har lusten då det plötsligt blir dennes problem att den är kåt och nånstans blir "äcklig". Och detta oavsett vem som är man och kvinna i relationen... Vilket märks tydligt här på Ts och hans försök att ta upp ämnet...HAN blir skurken fast det är hon som inte längre vill. 

Om det är så illa och inget hjälper, så är det nog bäst att ställa ultimatum om att söka hjälp, öppna förhållande, eller gå skilda vägar. Det kommer sällan bli bättre av sig själv.

OK. Och om du vänder på det då? Är man inte två i ett förhållande längre? Och borde sätta hänsyn till sin partner över sina egna drivkrafter?

Gör du allt för din partner i alla skeden och raderar din egen vilja och drivkraft? Nej, så fungerar ingen människa. Och partners vill inte leva med någon som raderar sin egen essens. 

Nej, naturligtvis ska man inte ha sex om man inte vill. Men man kan inte heller begära att någon ska radera sin lust att känna sig älskad och få närhet/intimitet.
Om jag hade tappat lusten och inte velat ha sex mer så hade jag låtit min partner antingen gå eller att han får uppleva det med någon annan utanför förhållandet.

Det naturligaste är trots allt att man vill ha sex/intimitet för den man älskar, och om min partner inte skulle vilja alls längre, skulle jag känna mig oälskad, ointressant, osexig och oönskad.

Det är en sak om partnern aldrig haft lust, men om den helt plötsligt förändras till att inte vilja alls längre så är det omöjligt att leva med den personen.

Ja, du ser allt från ditt eget, egoistiska, perspektiv. Du kräver att din partner ska ha förståelse för dina behov, men har i din tur noll av den varan för din partner. 

Man kan vanligtvis inte styra det behovet och att du, andra självupptagna i tråden och ev. partner inte förstår det och närmar sig det på ett förstående vis, börjar gaffla om ultimatum och annat, sätter givetvis bara mer press. 

Oavsett vad just du anser är "mest naturligt" är det oerhört vanligt att människor av olika anledningar tappar lust för sex och närhet. Periodvis eller permanent. Och det är inte med avsikt. Och såklart då inte med avsikten att såra en partner. Om då en partner som du, helt insnöad i ditt eget, förväntar dig att andra ska förstå och sätta dina sårade känslor och drifter före sina egna är helt galet navelskådande och kontraproduktivt. Jag är glad att jag aldrig stött på en kärlekspartner av ditt snitt, även om jag givetvis stött på narcissister. 

Då är det väl lika narcissistiskt att kräva att ens partner ska leva utan sex/intimitet?