Klättra på jobbet/försöker bli gravid

Personligen känner jag absolut så. Man hade kanske velat jobba ett tag. Men som sagt, åren går och att vänta kommer möjligen göra det ännu svårare att skaffa barn pga åldern. Man önskar ju att allt skulle ske i rätt ordning. Men livet är ju som det är! Denna möjlighet såg jag inte komma nu men nu gjorde den det. Det gör ju det hela en aning komplicerat såklart. Men jag är ju inte gravid ännu vad jag vet. 

Det förstår jag att du tycker, men vad tycker din chef?
Det är det som spelar roll här.

Jag som arbetsledare hade styrt om tjänsten igen om den nytillsatta skulle vara ledig relativt snart, en längre tid.

Jag kan absolut förstå om arbetsledaren inte skulle bli så glad. Det blir ju såklart ett problem med att åter igen behöva ersätta någon. 

Men och andra sidan vad gör man när livet kommer i mellan? Vilket är viktigast? Som sagt vet man ju inte ens om det blir något barn ännu eller när. Det finns ju inte med i bilden ännu. Om det inte blir det vill man ju heller inte tacka nej om du förstår vad jag menar. 

Om samma möjlighet ges till din man/sambo/ blivande barnets pappa så hade han inte tvekat.  Självklart ska du tacka ja. Hur det blir när du är gravid tar ni gemensamt tag i när det är dag..

Jodå, jag förstår dig också.
Vill bara belysa den andra sidan av situationen, som arbetsledare och rekryterare inom företaget.

Att pausa försöken ett år är inte en möjlighet?

Jobb är jobb, familj och barn är livet. 

En erfaren chef vet att saker händer i livet. Att kvinnor i TS ålder blir gravida, att folk blir sjuka, att folk plötsligt bestämmer sig för att sluta, eller flytta. 

En bra chef har strategier för sådant. Att straffa de anställda är ingen framgångsrik strategi. 

 

Som arbetsledare och rekryterare bör man vara medveten om att ens arbetstagare har ett privatliv som pågår utanför jobbet. Det är kanske inte idealt att anställa någon som sen direkt ska vara föräldraledig, men det kan också i längden vara den bästa rekryteringen som man missar om man inte tänker långsiktigt.

Å andra sidan kan det ju ta ett tag för TS innan det tar sig, och hinner då jobba ett tag innan frånvaro. Och att offra möjligheten att få ett barn (ponera att det där året paus gör att det inte blir nåt barn) för ett jobb känns ju inte rimligt nånstans.

Min framgång har jag nått genom att inte anställa folk som man riskerar att bli av med i åratal.

En gift kvinna i 30-årsåldern hade jag på inga villkor anställt.

Men du kan ju inte veta vem du har missat med den taktiken.