Anonym (Elin) skrev 2025-01-02 22:26:34 följande:
Det är något helt annat och om man har det på det sättet så kan man oavsett inte bara ta med sig en advokat utan att meddela i förväg. Att ha ett bra samarbete med lärarna är viktigt.
Jag tycker själv att vissa av mina barns lärare är rena idioterna. Har tyckt det sedan förskolan. Säger jag något? Nej, för jag vill inte vara en hatad förälder. Jag vill inte vara en förälder som ger personalen ont i magen och som blir sjukskriva pga pressen.
Att lärare hånar elever är kränkande. Att vi har elever med NPF som inte får det stödet dom behöver är fruktansvärt men är inte enbart lärarens fel och därför ska inte läraren bli utsatt av föräldrarna heller.
Om det ändå är förhållandevis hyfsade lärare så tjänar man ingenting på att hota lärarna. Det riskerar enbart att göra läraren ännu sämre för precis alla barn på skolan. Vad är vinsten då?
Framför allt riskerar orimliga krav och direkta eller indirekta hot att göra så att ingen längre vill jobba som lärare. Som om det inte redan vore tillräcklig lärarbrist.
Om utvecklingen fortsätter kommer föräldrar tillslut att tvingas hemundervisa sina barn. Jag undrar om de inser det?
Våra barn har haft både bra och mindre bra lärare, men jag har hållit god min för ingen har varit jättedålig eller kränkt eleverna. (Vad jag vet). Då skulle jag absolut säga ifrån samt eventuellt kontakta rektorn. Men så länge det fungerar ok försöker jag i stället vara uppmuntrande. Jag vet hur tufft många lärare har det, samt att vi måste vara rädda om de lärare vi har. Många tycks inte fatta det.
Några av våra barns lärare och förskollärare har varit kanonbra. Jag är så glad och tacksam över att de finns, men ibland fattar jag inte hur de orkar.