Anonym (Linn) skrev 2025-01-03 09:37:20 följande:
Det här är ju bara samma pressmeddelande som gett en stor mängd artiklar (eller om det kanske var Vi lärare som var först och de andra hakade på?, orkar inte kolla datum).
Det står ingenstans att detta är vanligt utan bara att det har förekommit. Samma fåtal händelser omtalas om och om igen.
Två av skälen som anges är föräldrar som kräver att skolan gör anpassningar till deras barn respektive om skolan gjort orosanmälningar till Socialtjänsten. Jag har själv varit med om båda de här sakerna - att mitt barns lagstadgade rätt till anpassningar inte tillgodosetts och att ha blivit anmäld till Socialtjänsten på felaktiga grunder (dock inte från skolan, de har i den frågan alltid stått på vår sida). Båda situationerna är fruktansvärda att uppleva och precis som familjerna de skriver om i artiklarna tog jag också hjälp av en juridiskt kunnig person som jag känner. Jag tog inte med den personen till skolan, men om situationen inte hade löst sig hade jag absolut kunnat tänka mig att göra det. Man gör ju liksom allt man kan för att hjälpa sitt barn.
Ytterligare ett skäl som anges är missnöje med betyg. Också där har jag sett lärare göra uppenbara fel. I vårt fall var det av noll betydelse för barnets framtid, så vi sa inget om det, men det är uppenbart att vissa lärare faktiskt inte förstår hur betygsystemet är konstruerat. Vi har också fått olika besked om hur betyg ska sättas av två olika rektorer. Uppenbarligen har någon av dem fel. I nuläget är betygen oviktiga för mitt barn, men ligger ens barn på gränsen för att kunna komma in på gymnasiet och en lärare gör uppenbart fel på det vis vi har sett, då förstår jag att man inte ger sig utan gör det man kan för att hjälpa barnet at få rätt.
Jag förstår att en del av de föräldrar som det handlar om ställer helt orimliga krav. Det är aldrig ok att hota någon och det är mycket dåligt gjort att ta med en person till ett möte utan att först ha meddelat de andra som ska vara med. Men det finns två sidor av den här frågan. Vi har en skola som på många håll är allvarligt underfinansierad, alternativt har en ledning som vill skapa ett ekonomiskt överskott, och det ställer väldigt höga krav på de som arbetar där. På många håll klarar man inte av att hitta behöriga lärare. Man har inte råd med resurspersonal och specialpedagoger. Som förälder kan man ha förståelse för situationen, men om man upplever att ens barn felbehandlas tar man till de medel man kan (inom lagens gränser).
Jag hade velat se en kompletterande artikel om en förälder som fajtats så länge för sitt barns rättigheter att hen till sist inte ser annan råd än att kontakta en jurist.
Jag förstår självklart att det finns situationer där det är rimligt att kontakta ett juridiskt ombud. Barn med exempelvis NPF diagnoser som inte klarar av att gå till skolan, föräldrarna får kämpa häcken av sig för att strida för sina barns rättigheter. Men som du säger, skolorna är underfinansierade. Detta är inte en enskild lärares fel utan ett systemfel. Inte enbart en rektors fel heller. Därför är det inge bra att bara ta en jurist mot sin elevs lärare.
Lärare får knappt någon utbildning i barn med särskilda behov. Ibland får lärare gå på fortbildning, den utbildningen kan variera kraftigt. Jag är själv lärare i hemkunskap och jobbar med detta deltid men när jag arbetade heltid så kunde det vara att samla i en stor föreläsningssal med en karismatisk föreläsare som hade en floskel show. Jag har själv läst litteraturen om det som föreläsaren pratade om. Det är betydligt mer komplext i litteraturen än denna show.
