• Anonym (Vcx)

    Var jag elak?

    Han ringde idag, jättegullig på rösten. Är väl livrädd för att han börjar tappa kontrollen över mig eftersom det nu är jag som plötsligt ändrar beteende. Har god lust att mindfucka honom right back, men vill inte sänka mig till hans låga nivå.

  • Anonym (Vcx)
    Anonym (Ida) skrev 2024-12-27 23:48:47 följande:
    Ja exakt det verkar han vara!!
    Du var inte ett dugg elak!! Han var elak som inte åkte till dig på julaftons kväll eller senast dagen efter!! Han gör ju som han vill med dig för han vet att du går med på det och struntar i vad du känner! Bara börja göra likadant och säg nej ikväll kan inte jag. Han tar dig inte seriöst utan vill bara ha nån när det passar honom. 3 år är lång tid. Ni borde kommit längre. Han borde ha mer respekt för dig! Du är ju inte bara nån han dejtar. Stå på dig! Nu får han börja skärpa sig annars ryker han!
    Jag har börjat säga nej. Avbokat när vi skulle ses för att jag helt enkelt inte orkade med honom. Då ringer han som en galning och undrar varför jag inte vill. Jag ger något vagt svar om att jag är trött och vill vara själv (samma svar som han skulle gett) och han ringer och ringer trots att jag sagt att jag inte orkar prata (jag svarar inte).

    Varför gör han det? För att han får panik över att han tappar kontrollen? För att jag beter mig lika avvisande som han? 
  • Anonym (Vcx)
    Anonym (Du överreagerar inte) skrev 2024-12-27 23:56:21 följande:

    Jag tycker inte du överreagerar. hans barn är ju givetvis prio. Det får man ta oavsett om man själv är barnlös eller ej.

    Men man måste få vara nummer 2 efter barnen. Mer prioriterad än exfru, polare, kollegor, tjejkompisar, fotbollsmatch, märklin tågbana*, hans mamma osv. 

    Är man inte det så tycker jag att man skall lämna.

    * Varför inte bara bjuda med så att man får titta på tågbanan? Är ni rädda för att vi skall vilja ha sex på tågbanelandskapet och förstöra det? Sorry det var offtopic.


    Ja. Barn är alltid prio 1. Har alltid prioriterat mina barn över honom. Och ser det som självklart att han prioriterar sina över mig.

    Han mindfuckar mig på så sätt att han ger mig precis det jag kräver i stunden. Men långsiktigt är det bara luftslott. Jag skulle få träffa hans söner - har aldrig hänt. Jag skulle få följa med till hans hemstad och träffa hans familj  - aldrig hänt. Jag skulle få träffa hans närmaste vänner - aldrig hänt.

    Har varit i förhållanden tidigare där allt det här varit en självklarhet. 

    Det ska inte vara så här komplicerat. Jag fattar det. Men hans mindfuck är så jävla starkt. Som om han spelar på exakt de allra känsligaste strängarna inom mig, tangerar mina father issues och det faktum att min pappa övergav mig när jag var 6 år.
  • Anonym (Vcx)
    Anonym (Hejhopp) skrev 2024-12-28 12:36:08 följande:

    Hej
    Låter precis som min sambo/jul.
    Mitt tips om ni vill få det att funka bättre är att gå in på "Bättre relationer" och att ni gör anknytningstesten där. Det finns oxå mycket info och filmer där.
    Finns poddar att lyssna på, bara sök på anknytningsteorier på Spotify.
    Sedan skulle jag nog även läsa om autism och särskilt om sociala svårigheter där. 
    Parterapi?
    Hoppas det ordnar sig om du vill det.
    Annars letar du efter någon mindre komplicerad partner.


    Tack för bra tips. Men tror inte att han är ett dugg intresserad av att analysera sig själv eller sin del i förhållandet överhuvudtaget. 

    Dock har han skärpt sig (tillfälligt) när jag ställt tydliga och raka krav.

    En vän till mig tror att han har Asperger. 
    Jag skiter i vilket. Jag är så jävla less på att sitta och grubbla över hans eventuella diagnoser. Så less på att analysera sönder minsta ord. Jag brukade sitta och skriva sida upp och sida ned enbart om honom. Som en besatt. 

    Jag saknar mig själv som bad idioter till karlar att dra åt helvete. För mycket mindre tillkortakommanden än det här. 
  • Anonym (Vcx)
    Anonym (Betty) skrev 2024-12-30 10:49:19 följande:

    Hur går det ts?


    Vi sågs igår. I ärlighetens namn ville jag bara att han skulle åka hem.Det var lika tyst och urtråkigt som vanligt. Men jag är inte emotionellt där ännu. Läser inlägg i den här tråden varje dag för att uppbåda kraft.

    Samtidigt skriver en (manlig) kollega saker som jag önskar att han skulle skriva eller säga, bara så där liksom, helt naturligt stöttande (nej det är inget mellan oss, från min sida iaf). Det var inget romantiskt alltså utan ett "du fixar det här, bästa kämpe" om en jobbig arbetsgrej. Han skulle aldrig säga så. Han verkar inte vara intresserad av mitt liv öht.
  • Anonym (Vcx)
    Anonym (du) skrev 2024-12-30 11:07:40 följande:
    Allt detta sammantaget låter ju som att det inte är en så bra relation för dig. Vad är det som håller dig kvar i förhållandet?

    Varför funderar du mer på vad HAN vill ha i förhållandet (ej jobbig, krävande, tjatig tjej) istället för att fundera över vad DU vill ha i förhållandet (omtänksam, prioriterar dig, vill ses osv). 

    Om han tycker att det är för tungt att ha ett förhållande så kanske han inte ska ha det heller? Utan att du går vidare och hittar nån som vill ha dig, och han får vara singel utan tungt ansvar som han inte orkar med. 
    Jag vet inte. Det är det som är så sjukt. Jag har gjort slut på andra relationer och visst var det svårt och jobbigt men nödvändigt. Han har någon slags psykisk makt över mig. Som jag ju tillåter. Kanske aktiverar han alla mina anknytningsstörningar?
    Jag minns till exempel ett förhållande för rätt många år sedan då killen helt plötsligt "tappade sina känslor" och jag bad honom bokstavligen att dra åt helvete. Bara sådär. Det var kanske elakt och att ta i, men jag brydde mig inte. Det är omöjligt med den här mannen. Jag tycker inte om mig själv så här. Men kan inte bryta.
  • Anonym (Vcx)
    Anonym (E) skrev 2024-12-30 11:10:25 följande:

    Ryser när jag läser detta för det är en rejäl varningsflagga att han reagerar så när du drar dig undan. 


    Det finns absolut inga skäl för dig att stanna med den här mannen. Gör slut nu, dra inte ut på det. 


    Messa honom bara att det här inte fungerar och att du vill avsluta relationen. (Ja, i det här fallet är det helt ok att göra slut via mess.)

    Ge dig inte in i några diskussioner utan stå fast vid ditt beslut . Du behöver inte förklara eller försvara dig. 


    Det är du som har kontrollen, inte han. Han har ingen makt över dig om du inte ger honom den. 


    Sluta slösa viktiga år av ditt liv på den här mannen.  


    Han kan vara svartsjuk när jag gått ut själv med vänner. Ringer dagen efter och frågar om jag är med någon man som jag träffat kvällen innan. Kan ta upp det i varje samtal i flera veckor (på ett skämtsamt sätt, jaha nu har du 'Magnus' där haha, typ) tills jag säger till på skarpen att nu får du sluta, jag har inte träffat någon annan.

    Tidigt i förhållandet fick han nästan psykbryt när jag gick ut och lunchade på jobbet med någon manlig kollega. Inte elakt eller så utan mer helt hysterisk att jag skulle dumpa honom, att jag skulle överge honom osv. 
  • Anonym (Vcx)

    Han hatar nyår. Så vi ses inte idag. Han fick skuldkänslor när jag blev sur och sa att han kunde komma över på dagen men åka hem sen. Jag sa: Nej, då skiter vi i det.

    Jag återtar min självrespekt steg för steg.

    Även om han hatar nyår skulle han väl tänkt att det är viktigt för mig och att han vill vara med mig. Jag ska inte ha någon fest eller så, bara umgås tänkte jag. Men det är tydligen för mycket begärt. Så jag firar med mina 3 underbara barn istället och det känns jätteskönt.

  • Anonym (Vcx)
    molly50 skrev 2024-12-30 20:13:19 följande:
    Går du hos någon psykolog eller har funderat på att göra det?
    Jag tror att du kan behöva göra det så att du får verktyg att lära dig hantera det här så att du kan bryta.
    Annars kommer han att ha brutit ner dig ännu mer snart.
    Jag menar inte att låta hård. Men du måste bryta det här om du vill må bra igen.
    Jag går hos psykolog. 
  • Anonym (Vcx)
    1omtänksam skrev 2024-12-31 13:22:47 följande:

    Han prioriterar bara sig själv ts! Bara sig själv! Självklart borde han ha firat nyår med dig och lagt sina egna känslor åt sidan eftersom du tycker att nyår är mysigt och gärna hade varit med honom.då. Och om man älskar någon som vill vara med en på nyår (och alla andra dagar också) hatar en verkligen nyår då? 

    Åh jag blir ledsen och förbannad för din skull. Du måste göra dig fri emotionellt och helt från den mannen. Förstår det är svårt, men jag hoppas du kan få bra och vettiga verktyg av den psykolog du går hos. Om inte så byt till en annan..Du ska inte behöva ha det så som du har det.

    Du är värd lycka och kärlek som du aldrig ska behöva ifrågasätta eller som faktiskt skadar dig och sårar dig. Bra  du firar nyår med dina barn. Njut och tänk på DIG nu. Dina behov. Inte hans!! Önskar dig ett fint gott nytt år 🌟


    Ja. Om det vore omvänt hade jag självklart varit med honom ikväll. Ätit en god middag och haft det mysigt. 
    Jag är ointresserad av att supa och festa överlag, så varför det är så jobbigt att bara softa på nyår begriper jag inte. Men skit samma. Han får sitta hemma själv, det är ju det han vill.

    Ändå försökte han ge mig skuld: "nu får jag sitta helt själv på nyår!". Mindfuck. Först vill han inte. Sen vänder han det till att det är jag som gör att han sitter själv. När det var det han ville hela tiden.

    Tack för dina fina ord! Det värmer ska du veta. Gott nytt år till dig med!
  • Anonym (Vcx)

    Och som svar på hans mindfuck svarade jag: ja, men det är ju det du vill. Så varför klagar du?
    Nervöst skratt från honom. 

  • Anonym (Vcx)

    Hej alla ì tråden. Jag har hållt distans från honom sen nyår. Vi pratar typ var tredje dag i telefon. Och varje gång jag ringer honom känner jag ett stort motstånd. Jag vill bara vara med mig själv och känna mig lugn. Tänker tillbaka på de år jag var singel och var 100% tillfreds med att bara hänga med mig själv, läsa en bok och äta chips. Försöker ta mig tillbaka till det.
    Det är svårt men jag tar mig dit, steg för steg. 
    Tack för all support! Tack för alla goda råd! Hjärta

  • Anonym (Vcx)
    Anonym (Betty) skrev 2025-01-23 23:19:09 följande:
    Ok men har ni alltså inte setts alls sen nyår? Frågar han om ni ska ses? Måste du ringa honom ens om det känns som ett motstånd? Kan du inte bara låta bli då och möjligtvis svara om han ringer. Då får du ju verkligen all makt över situationen.
    Jo vi har setts. Han vill göra saker. Vill att jag ska träffa hans vänner på middag. Vi ska träffa min syster på middag om några veckor. Så han verkar villig till förändring. Men jag har blivit så sårad, han har gjort mig så illa att det är svårt att komma förbi det. Tappat respekten.
  • Anonym (Vcx)

    Det har hänt en sak. Jag har börjat få känslor för en på jobbet. Tänker inte agera på det - don't shit where you eat och allt det där. Vi är vänner dock. Han skriver och säger saker till mig som den andre aldrig skulle göra någonsin. Att jag inte är ensam, att jag är en stark kvinna osv. Han är intresserad av mig och mitt liv. Frågar och lyssnar. Pratar. Kommer ihåg saker jag berättat. Stöttar och lyfter mig.

    Skithögen har aldrig gjort något av ovanstående.

Svar på tråden Var jag elak?