Socanmäld pga frukost

Min son är 14, adhd och kan också lägga på sig några kilo. Vi kör minimalt socker och färdigmat, förutom socker så är det massa annat som inte är bra i munkar och annan färdigmat, vi har haft det kämpigt med frukosten och har fått testa oss fram. Vi har tillsammans gjort äggnuffins, näringsdrycker mm där han har fått välja innehåll och smaker, det går i perioder vad som funkar och efter några veckor får man tänka om igen då han har tröttnat, ett tag var han inne på smörgås med jordnötssmör och skivad banan, det har nog varit favoriten då den är återkommande, jordnötssmör kanske inte är det nyttigaste men grovt bröd och det är bra mycket bättre än munkar. Du skriver att hon är tonåring så du bör ju kunna ha en ordentlig dialog angående detta, när jag märker att frukosten börjar ta 2 timmar igen så börjar vi kolla efter nya idéer.

När han kommer hem från skolan brukar han göra någon sorts wrap där han brukar testa fram nya kombinationer på innehåll, det tycker han är kul och spännande och äter mer, men jag får ju se till att det finns saker att välja på som jag vet att han tycker om annars äts det inget, nu har han tex tröttnat på kalkonen som var en hit förra veckan så får ta och köpa hem lite skinka idag, har hans favorit ost och grönsaker han tycker om. 

Vi hade en läkare som förslog önskekost vid ett möte när jag sa att visst äter han men middagen kanske tar 3 timmar, jag sitter hellre 3 timmar än ger honom frysta köttbullar och pizza tex, så vi satt där, tillsammans vid köksbordet och pratade om vår dag, detta var ju middagen och självklart har man inte den tid på morgonen men det jag vill få fram är att man får jobba hårt på det, och läkare idag verkar vara snabba med "önskekost" som en enkel lösning men långsiktigt är det inte hållbart

Sen kan jag tycka att skolan borde kontaktat dig och frågat men de har säkert riktlinjer de måste följa

Sen kan jag tycka att om man är SÅ trött så man inte ens orkar gå ur sängen, ska man verkligen till skolan då? Om barnet väger så lite så kanske det drar ner orken? 

Det är ju bara ren oro här. Inget kritiserande 

Men krävde du att få en viss mat till frukost, annars vägrade du komma upp ur sängen?

Det är ju det det handlar om. Att barn tillåts bli familjens överhuvud.

Det som många reagerar på i den här tråden är väl inte att de har en överenskommelse för att få bukt med ett problem, utan att TS har valt just godis till frukost som den dealen. "Mutar" gör nog de flesta föräldrar i någon mån, men det finns ju väldigt mycket bättre och sämre sätt att göra det på. Hade jag jobbat på soc, eller varit lärare i en klass, hade jag också reagerat på att ett barn gavs godis och fikabröd till frukost varje dag som villkor för att ens lämna sängen. Då har man kanske ett grundproblem som man behöver mer hjälp för att hantera.

Du förstår verkligen inte själv att det har blivit ett krav? Hennes sätt att "leva upp" till dealen är ju något så grundläggande som att kliva upp. Det gör hon så länge hon får kladdkaka till frukost. Kommer du med smörgås en dag så ligger hon kvar, och då kan du inte säga annat om det än att hon håller sin del av dealen eftersom det ni är överens om är att hon bara går upp om hon får äta vad hon vill.

Fast jag antar att detta är en "provocerande" tråd tyvärr.

Om du har en tonåring som inte ens väger 30 kilo så tror jag att en dietist skulle be henne att dricka mer eller mindre flytande grädde.

Så varför skulle nu inte redan idag vara inskrivna inom ätstörningsvården? Skolläkaren borde väl larmat för länge sen. 

Så afrid är inte enligt dig en ätstörning? 

Nu vet jag inte om hon är otroligt kort men 30 kilo är väldigt lite? 

Om hon väger 30 kg på 150 har man ett BMI på ca 13? det är svår undervikt. Jag skulle nog gå till en läkare och utreda det i sådana fall. Och om en lärare orosanmäler ett barn som äter typ kladdkaka till frukost med svår undervikt så är ju det helt orimligt. Är ju mer rimligt att barnet inte får sjukvård för undervikten. Vilken läkare som helst skulle reagera. Det här kan slå ut dom inte organen och är något att faktiskt oroa sig över. 

Och hur kan man se en så kraftig undervikt som frisk och stark? Detta går inte ihop. Det är ju inte så att det kan vara medicinskt ofarligt bara för att hon inte medvetet väger såhär lite. Sedan är det helt osannolikt att en lärare skulle ha synpunkter på hur man försöker få sitt barn att öka i vikt för någon som är kraftigt underviktig. Och hur kan du vara orolig för socialtjänstens inblandning i detta? Tror du på fullaste allvar att soc bryr sig om du ger ditt barn 100 chokladpraliner till frukost för att få en person med allvarlig undervikt att äta? 

I sådan fall väger hon ju inte knappt 30 kilo. Knappt 30 kilo är ju att hon väger under 30 och är 150. Så om du vill ha råd så kanske det är bra att vara sanningsenlig

Och då har man ett BMI på 13. Börjar ifrågasätta sanningshalten här nu. Läser man på nätet om sådär kraftig undervikt så är det inläggning som gäller och fara för liv och hälsa. Men hon kanske inte är 150? 

Organen tar stryk oavsett. 

Det är en tonåring. Så inget barn. När vi pratar om ätstörningsvården är detta väldigt lågt.