Hur kan man vilja ha gemensam ekonomi?
Ja, hur?
Ja, hur?
Ja, hur?
Ja, hur?
Jag tycker snarare att det är väldigt opraktiskt att leva ihop och inte ha någon del av ekonomin gemensam.
Jag rekommenderar något jag kallar för "semi-gemensam" ekonomi för sambos.
Att man har gemensamma konton för gemensamma utgifter, gemensamt sparande (för gemensamma resor, renovering och inredning av gemensamt hem, gemensam bil o.s.v.) e.t.c. men samtidigt har även en egen ekonomi och eget sparande.
Känns rimligt att ha åtminstone när man har gemensamma barn. När barnen flyttat ut är jag dock tveksam om vi fortsätter med det, sambon är helt ointresserad av att jobba och tjäna pengar och kommer högst sannolikt fortsätta vara det.
Så länge det gynnar barnen och oss som familj är det väl ok. Men sen är det läge att det faktiskt lönar sig att jobba och slita. (För mig)..
Jag tycker snarare att det är väldigt opraktiskt att leva ihop och inte ha någon del av ekonomin gemensam.
Jag rekommenderar något jag kallar för "semi-gemensam" ekonomi för sambos.
Att man har gemensamma konton för gemensamma utgifter, gemensamt sparande (för gemensamma resor, renovering och inredning av gemensamt hem, gemensam bil o.s.v.) e.t.c. men samtidigt har även en egen ekonomi och eget sparande.
Har man samma syn på ekonomi så funkar det alldeles utmärkt. Förvånas alltid över par som har separat ekonomi men där någon, oftast kvinnan, är föräldraledig och vrider och vänder på varenda krona medan mannen går till jobbet och fortsätter tjäna pengar till sig själv. Hur man kan gå med på något dylikt upplägg är bortom mitt förstånd.
Ja det är nog där problemet ligger. Inget säger väl att det är bättre med gemensam eller separat ekonomi, båda kan ju funka hur bra som helst så länge man har samsyn om att betala proportionerligt och att man stöttar varann.
Min vän hade separat ekonomi, hennes man tjänade dubbelt så mycket men krävde ändå att de skulle betala 50/50 för hyra (i innerstaden) och alla räkningar och mat. Hon hade inga pengar kvar sen och behövde be honom om "fickpengar". Så ska ingen behöva ha det men han hade ju synen att "mina pengar är mina pengar" men då kan man ju undra över kärleken och omsorgen till den man lever med.
Min vän hade separat ekonomi, hennes man tjänade dubbelt så mycket men krävde ändå att de skulle betala 50/50 för hyra (i innerstaden) och alla räkningar och mat. Hon hade inga pengar kvar sen och behövde be honom om "fickpengar". Så ska ingen behöva ha det men han hade ju synen att "mina pengar är mina pengar" men då kan man ju undra över kärleken och omsorgen till den man lever med.