Abort imorgon men ej mentalt redo :(

Hon skriver ju själv att hon känner sig pressad och tvingad till aborten om hon genomgår den imorgon, varför vill du att hon ska ta ett förhastat beslut så otroligt mycket att du skriver flera inlägg om att det är det enda rätta? Mycket osympatiskt av dig.

Varför inte fortsätta det vuxna livet med som ni har nu. Han vill inte ha barn och du är egentligen färdig. Du är dessutom 42. Håller på med vidareutbildning också. Klart det känns skitjobbigt och inte lättvindigt med abort men det är ett bra alternativ. Genomför den. Ta emot stöd du kan få. 

Verkar som TS ska göra abort till stor del för att andra vill det. Inte deras kropp eller beslut. Abort är till för kvinnans skull

Jag utgår från att TS koncentrerar sig på vad hon själv vill och orkar när hon ska fatta ditt beslut. Vissa beslut måste man ta själv.

"fatta sitt beslut" ska det stå i ovan inlägg.

Avboka tiden. Gör inte abort om du inte är 100 procent säker. Du är 42 år och det är en gåva att kunna få barn i den åldern. Jag är snart 40 och har precis fått ett andra barn (en sladdis). Att börja om i medelåldern är fantastisk på många sätt. Är dessutom ensamstående. Gör aldrig en abort enbart för att mannen/omgivningen vill det. Hoppas att allt löser sig!

Hej Anonym (snart 40).

Har du möjlighet å chatta lite kring detta? :) Är själv ensamstående. En son på 13år som mestadels bor hos sin far, hälsar på varannan helg.

Om jag inte skulle genomföra aborten så tror jag att jag kommer bli ganska så själv i det hela dvs har absolut ingen aning om ifall han kommer vilja vara i vårt liv då.

Skulle gärna vilja bolla lite med ngn som är i samma sits.

Har skjutit på aborten ngn vecka till drygt men är så osäker. Jag förstår att det inte är optimalt och speciellt inte nu när jag utbildar mig men den där magkänslan jag har av att jag inte vill göra abort går inte att få bort så genomför jag aborten så kommer jag förmodligen må riktigt dåligt efter.
Samtidigt så kunde varken jag eller han se oss med en liten småtting i denna ålder dvs 40+.

Blir galen av all tankar man har konstant . Ska man skriva in sig hos BM eller inte? ska man göra abort eller inte? mm mm.

Jag är inte i din situation, så jag vet inte exakt hur det är.
Däremot trodde jag en gång för länge sedan att jag var med barn, i en situation när jag absolut inte kunde ta hand om ett barn. Trots det var det vansinnigt svårt att komma fram till vad jag ville göra, fast att precis allt i situationen talade för att göra en abort. Så jag kan förstå våndan.

Kan du tänka dig, och vill du vara helt ensamstående förälder med barnet? Det är nog den fråga du bör ställa dig, för det är så det skulle kunna bli. 

Att överväga, för och emot en abort är nog ett av de svåraste besluten. Båda alternativen medför svårigheter och nackdelar. 

Hej! 
Ja, vi kan absolut chatta om du vill. Vill klargöra några saker; jag är alltså inte emot abort. Men jag tror inte att man ska genomföra abort om man tvekar. Jag har själv en snart 12-åring som 95 av tiden bor hos mig. Mitt andra barn som jag nyligen fått har jag fått via donation. Jag är alltså frivilligt ensamstående. Det är skillnad mot hur du har det. 

Att du pluggar är väl inget hindrar? Du har rätt till studieuppehåll när du är föräldraledig. Hur har du det annars omkring dig? Har du något praktiskt stöd? Du vet om att du har rätt att söka underhållsstöd och bostadsbidrag om du är ensamstående? Det mesta löser sig och barnet är ju litet en relativt liten period. Så visst är det kämpigt ett tag men för min del överväger det positiva. Har fått nya vänner via öppna förskolan och sonen trivs med ett mycket yngre syskon. De kommer ju förhoppningsvis att ha varandra hela livet sen, utbyte av varandra som vuxna. =)