Varför vill bara män erkänna att övervikt är skadligt?
Att övervikt och fetma är en stor faktor för ohälsa och något som både förkortar livet och gör det sjukare, är vetenskapligt bevisat många gånger om. Det är skillnad på betydelsen av fem och femtio kilos övervikt - givetvis! - men att det överlag är något negativt går inte att förneka.
Ändå hör jag ofta kvinnor göra just det - men aldrig män.
Känner många överviktiga män med rejäla ölkaggar och "chipstuttar" som inte på något vis försöker skönmåla det eller låtsas som att det är något bra. Hur mycket de bryr sig om att gå ner i vikt är en annan femma, men det är ingen som förnekar att de är just överviktiga eller feta och att de förmodligen skulle må bra av att tappa ett antal kilon.
Kvinnor däremot har mycket svårare att acceptera fakta och se det för vad det är. De kan hävda att de inte alls lider av att ha ett BMI på 30, att det inte säger något om hälsa att de har skrämmande högt blodtryck fast de bara är 27, och att diabetes 2 inte skulle vara något konstigare än att vara glutenintolerant. Samt att de älskar sina valkar och får massor av ragg. Utseende spelar ju ändå ingen roll när vi talar om fysisk hälsa.
Varför vill bara män se det för vad det är?
