• Anonym (Vilse)

    Varför ska det bli socialt accepterat med psykisk ohälsa?

    Jag kan i ärlighetens namn inte förstå det här med att vi ska normalisera psykisk ohälsa.

    Att alla ska kunna prata om detta. 


    Själv har jag levt många år inom slutenvårdens psykiatri och bott på HVB hem större delen av tonårsperioden. Har en psykisk sjukdom.

    Jag känner att jag och vänner, som har liknande bakgrund absolut inte inkluderas i att minska stigmat om psykisk ohälsa. Det kommer fortfarande inte vara normalt att prata om missbruk, psykoser och liknande. 


    Men det ska vara helt okej att prata om att det är plågsamt att vara ledsen och känna oro. 


    Inte att jag vill förminska detta, men jag känner att vi idag mer pratar sönder ett ämne och mer får mindre sjukdomar att framstå som något man självklart behöver sjukvård för. 


    Det har ju gjort att en väldigt stor grupp i samhället får väldigt stort utrymme att tala om sin psykiska ohälsa. I min värld är det som att obotligt cancersjuka ska få mindre sjukvård och hjälp för att personer med en sticka i fingret uppmanas att söka sjukvård. 


    Jag skulle gärna se ut att psykossjukdomar som ett exempel blir mer normaliserat och att folk slutar prata om dessa som personer med två personligheter och massa andra vanföreställningar? 

  • Svar på tråden Varför ska det bli socialt accepterat med psykisk ohälsa?
  • Anonym (SL)
    Anonym (Drive) skrev 2024-09-14 07:24:41 följande:
    Ja, för i princip alla är psykisk ohälsa ett resultat av en dålig livsstil.

    Ordnar man upp sin livsstil så kommer man med tiden också att lösa sina psykiska problem. 
    Nja det vet jag inte om jag håller med om.

    Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp som innefattar psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.

    Och precis som med den fysiska ohälsan påverkar både arv och miljö.
    En person kan leva väldigt hälsosamt och ändå drabbas av exempelvis cancer. 
    Precis som att en person sin lever hälsosamt kan drabbas av en psykisk sjukdom, exempelvis schizofreni (har hög ärftlighet).
    En person kan tappa fotfästet i samband med en kris eller trauma (våldtäkt, förlora ett barn, skilsmässa etc) eller leva länge med ohälsosam stress och detta kan i sin tur leda till att det utvecklas till exempelvis depression eller ångestsyndrom. Det kan även vara sådant som triggar exempelvis psykossjukdom.
    Forskning visar att sårbarhet för att drabbas av exempelvis depression är ärftligt och kan vara en delförklaring (tillsammans med andra faktorer) till hur olika vi påverkas av liknande händelser.

    Att säga att det är den enskildes fel att hen mår dåligt  (resultatet av livsval) blir för mig okunnigt och riskerar enbart att öka stigmat kring psykisk ohälsa.
  • Tilolo
    Anonym (Drive) skrev 2024-09-14 07:24:41 följande:
    Ja, för i princip alla är psykisk ohälsa ett resultat av en dålig livsstil.

    Ordnar man upp sin livsstil så kommer man med tiden också att lösa sina psykiska problem. 
    Ett del-moment i det i alla fall.
    Roten till dess eskalerande handlar främst om att man av någon anledning inte vill vara sig själv. Något som utvecklas till ett undertryckt dåligt samvete där man hela tiden är i konflikt med att vilja vara sig själv men ändå inte vilja för att det kräver sina konfrontationer. Det gör att man flyr denna uppgörelse genom t,ex, missbruk, mani (inte bara diagnosticerad), självskadande, dåliga relationer osv. Det gäller all form av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Det sker i olika nyanser. 
  • Anonym (SL)
    Anonym (Vilse) skrev 2024-09-13 22:34:50 följande:

    Nja frågan är om det ska klassas in under psykisk sjukdom. Det måste ju finnas nyanser i detta oavsett resultatet.

    Vi kan prata om desorienterad anknytning. Ett allvarligt tillstånd enligt mig, men enbart men denna anknytsningsstil så bekostar inte skattebetalarna detta tillstånd med terapi. Det finns behandlingsmetoder som är bra, men detta har regionen sagt att man inte ska betala för. 


    Så även om tillståndet är fruktansvärt och plågsamt så räknas det inte som en sjukdom. 


    Frågan är varför du inte bara kan säga att det är ett problem att inte folk kan prata om psykoser men inte över ångest. 


    Det handlar inte om att ångest är ett plågsamt tillstånd, men det kan inte likställas med en allvarlig psykossjukdom där någon blir inlåst med tvångsvård. 


    Desorienterad anknytning är ju varken ett tillstånd eller en sjukdom utan är en del av en teori/förklaringsmodell om hur de nära relationerna i vår uppväxt kan påverka beteendemönster i relationer senare i livet.

    Ångest i sig är ju inte heller en sjukdom utan en naturlig känsla av stark rädsla och oro. De flesta människor får ångest någon gång i livet. Först när ångesten övergår till något som hindrar och begränsar en i vardagen kan man börja prata om den som sjukdom.

    Att psykos är ett allvarligt tillstånd står ju inte strid med att andra tillstånd också är allvarliga.
    En person med exempelvis EIPS (borderline) eller tvångssyndrom, som ju båda klassas som ångestsjukdomar/syndrom kan absolut hamna i tillstånd som kräver inläggning med tvång. 
  • Anonym (Drive)
    Anonym (SL) skrev 2024-09-14 08:24:45 följande:
    Nja det vet jag inte om jag håller med om.

    Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp som innefattar psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.

    Och precis som med den fysiska ohälsan påverkar både arv och miljö.
    En person kan leva väldigt hälsosamt och ändå drabbas av exempelvis cancer. 
    Precis som att en person sin lever hälsosamt kan drabbas av en psykisk sjukdom, exempelvis schizofreni (har hög ärftlighet).
    En person kan tappa fotfästet i samband med en kris eller trauma (våldtäkt, förlora ett barn, skilsmässa etc) eller leva länge med ohälsosam stress och detta kan i sin tur leda till att det utvecklas till exempelvis depression eller ångestsyndrom. Det kan även vara sådant som triggar exempelvis psykossjukdom.
    Forskning visar att sårbarhet för att drabbas av exempelvis depression är ärftligt och kan vara en delförklaring (tillsammans med andra faktorer) till hur olika vi påverkas av liknande händelser.

    Att säga att det är den enskildes fel att hen mår dåligt  (resultatet av livsval) blir för mig okunnigt och riskerar enbart att öka stigmat kring psykisk ohälsa.
    Den sistnämnda meningen är orsaken att vissa inte vill erkänna att det jag skrev är sant. För i princip all psykisk ohälsa har sin grund i en ohälsosam livsstil.

    Ja, det finns individer som är extremt ridkbenägna för grövre psykiska  sjukdomar men de tillhör en liten minoritet. Den stora massan som åker på depression, nedstämdhet, utbrändhet mm mm är i stort sett enbart orsakat av livsstil.

    Sedan är det så löjligt att som du omformulera det till att det är den med psykisk ohälsas fel. Det handlar i stor del om kunskap. De flesta får inte den kunskapen med uppväxten. Är man öppen med sambanden hjälper man människor att få bättre fysisk och psykisk hälsa.
  • Tilolo

    @TS - Vilse

    Skulle start av studiecirkel vara en hjälp i att bryta stigmat? 


    Inte bara samlas och i kör konstatera sina symtom, utan verkligen försöka samtala och sätta ord på hur man själv känner och upplever världen i t,ex, en psykos, vilka problem det skapar i vardagen, och vad hos en själv som kan ha förorsakat det. Inte lägga skulden på vare sig själv eller någon annan utan bara försöka få fram hur man själv varit inställd för att man hamnat däri.

  • ClumsySmurf
    Anonym (Drive) skrev 2024-09-14 09:00:04 följande:
    Anonym (SL) skrev 2024-09-14 08:24:45 följande:
    Nja det vet jag inte om jag håller med om.

    Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp som innefattar psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.

    Och precis som med den fysiska ohälsan påverkar både arv och miljö.
    En person kan leva väldigt hälsosamt och ändå drabbas av exempelvis cancer. 
    Precis som att en person sin lever hälsosamt kan drabbas av en psykisk sjukdom, exempelvis schizofreni (har hög ärftlighet).
    En person kan tappa fotfästet i samband med en kris eller trauma (våldtäkt, förlora ett barn, skilsmässa etc) eller leva länge med ohälsosam stress och detta kan i sin tur leda till att det utvecklas till exempelvis depression eller ångestsyndrom. Det kan även vara sådant som triggar exempelvis psykossjukdom.
    Forskning visar att sårbarhet för att drabbas av exempelvis depression är ärftligt och kan vara en delförklaring (tillsammans med andra faktorer) till hur olika vi påverkas av liknande händelser.

    Att säga att det är den enskildes fel att hen mår dåligt  (resultatet av livsval) blir för mig okunnigt och riskerar enbart att öka stigmat kring psykisk ohälsa.
    Den sistnämnda meningen är orsaken att vissa inte vill erkänna att det jag skrev är sant. För i princip all psykisk ohälsa har sin grund i en ohälsosam livsstil.

    Ja, det finns individer som är extremt ridkbenägna för grövre psykiska  sjukdomar men de tillhör en liten minoritet. Den stora massan som åker på depression, nedstämdhet, utbrändhet mm mm är i stort sett enbart orsakat av livsstil.

    Sedan är det så löjligt att som du omformulera det till att det är den med psykisk ohälsas fel. Det handlar i stor del om kunskap. De flesta får inte den kunskapen med uppväxten. Är man öppen med sambanden hjälper man människor att få bättre fysisk och psykisk hälsa.
    Vad menar du med en en ohälsosam livsstil?


  • Anonym (SL)
    Anonym (Drive) skrev 2024-09-14 09:00:04 följande:
    Den sistnämnda meningen är orsaken att vissa inte vill erkänna att det jag skrev är sant. För i princip all psykisk ohälsa har sin grund i en ohälsosam livsstil.

    Ja, det finns individer som är extremt ridkbenägna för grövre psykiska  sjukdomar men de tillhör en liten minoritet. Den stora massan som åker på depression, nedstämdhet, utbrändhet mm mm är i stort sett enbart orsakat av livsstil.

    Sedan är det så löjligt att som du omformulera det till att det är den med psykisk ohälsas fel. Det handlar i stor del om kunskap. De flesta får inte den kunskapen med uppväxten. Är man öppen med sambanden hjälper man människor att få bättre fysisk och psykisk hälsa.
    Kunskap är jätteviktigt, så det håller jag fullt och fast med dig om. Att förstå sig själv och hur man fungerar är väldigt viktigt och kan hjälpa många att må bättre och hitta lösningar.

    Men jag håller inte med dig att att ärftligheten endast gäller enstaka individer för där visar forskningen väldigt tydligt tvärtom. 
    Som jag skriver så samspelar arv (den medfödda sårbarheten) och miljö.
    Miljö handlar ju sedan inte enbart av de egna livsvalen utan även sådant som den enskilde inte kan påverka, som exempelvis våldsamma föräldrar, krig, pandemi lågkonjuktur etc.

    Allt sampelar och påverkar.
    Om du exempelvis har en medfödd sårbarhet och jobbar på ett jobb med dålig arbetsmiljö är risken större att du drabbas av exempelvis utbrändhet än en person utan den sårbarheten. Är detta dessutom i en tid av lågkonjuktur och hög arbetslöshet så påverkar det i sin tur handlingsutrymmet att göra något åt arbetssituationen, dvs byta arbete.

    Att  säga att psykisk ohälsa främst beror på livsval blir då en förenklad och i mitt tycke en farlig förklaringsmodell.
  • Anonym (Drive)
    Anonym (SL) skrev 2024-09-14 09:41:50 följande:
    Kunskap är jätteviktigt, så det håller jag fullt och fast med dig om. Att förstå sig själv och hur man fungerar är väldigt viktigt och kan hjälpa många att må bättre och hitta lösningar.

    Men jag håller inte med dig att att ärftligheten endast gäller enstaka individer för där visar forskningen väldigt tydligt tvärtom. 
    Som jag skriver så samspelar arv (den medfödda sårbarheten) och miljö.
    Miljö handlar ju sedan inte enbart av de egna livsvalen utan även sådant som den enskilde inte kan påverka, som exempelvis våldsamma föräldrar, krig, pandemi lågkonjuktur etc.

    Allt sampelar och påverkar.
    Om du exempelvis har en medfödd sårbarhet och jobbar på ett jobb med dålig arbetsmiljö är risken större att du drabbas av exempelvis utbrändhet än en person utan den sårbarheten. Är detta dessutom i en tid av lågkonjuktur och hög arbetslöshet så påverkar det i sin tur handlingsutrymmet att göra något åt arbetssituationen, dvs byta arbete.

    Att  säga att psykisk ohälsa främst beror på livsval blir då en förenklad och i mitt tycke en farlig förklaringsmodell.
    Att gener påverkar förändrar inte att livsstil fortfarande när den utlösande faktorn. Vissa kan bara sig i högre utsträckning än andra innan den psykiska ohälsan slår till.
  • Anonym (Drive)
    ClumsySmurf skrev 2024-09-14 09:37:20 följande:
    Vad menar du med en en ohälsosam livsstil?
    Allt det man tror som motion, kost, återhämtning och meningsfull sysselsättning.

    Det man glömmer är däremot ofta den interna dialogen. Hur man hanterar vardagen och omgivningen. Människor med psykisk ohälsa är ofta ständigt stressade helt i onödan. Även om motion, kost, återhämtning och meningsfull sysselsättning förbättrar läget kommer den fortsatt vara psykiskt illa ute såvida den inte tar tag i det.

    Sedan skylls det på krävande arbete, dödsfall, sjukdom inom familjen mm. mm. när det egentliga problemet för individen är den interna dialogen.
Svar på tråden Varför ska det bli socialt accepterat med psykisk ohälsa?