Orkar inte mer att alla blir gravida utom vi!!

På vilket sätt är det egoistiskt att man blir ledsen när ens syster berättar om graviditet i ens safe place när man bett om att få besked på annat sätt? Hade du gjort så mot din syster eller bror? Jag hade då inte det. 

Du verkar själv väldigt bitter med tanke på hur du beter dig.

Ja och det är inget jag rekommenderar om man vill bli gravid. När jag jobbade bort det blev jag gravid direkt. Så det är ett råd i all välmening. Behöver nog jobba lite på det nu igen bara :D

Frågade ni systern varför hon valde att berätta på det sätt hon gjorde trots att ni talat om att ni inte vill det? 

Att berätta om graviditeten samt de plumpa kommentarerna var osympatiskt med tanke på att ni varit tydliga mot dem, men jag har svårt att tro att systern medvetet ville såra sin bror. De verkar inte riktigt ha förstått hur jobbigt ni har det även om ni har berättat det för dem. Men alla är tyvärr inte empatiska och måste ha gått igenom samma situation själva för att kunna sätta sig in i hur någon annan känner.

Till Delat.

Att du blev gravid till slut hade ingenting att göra med att du blev mer positiv. Din kommentar är ju i likhet med broderns familjs kommentar och är bara osympatiskt och förminskande att säga till någon i ts situation. Hade du själv uppskattat att få en sådan oförstående kommentar när du var i ts sits? 

Jobbade du även bort hjärnceller eller vad menar du, för du kan inte tro på att detta elaka beteende är hjälpsamt för TS eller tyder på att du faktiskt jobbat bort något då du mest verkar hakat upp dig på ordet bitter??

Ja, jag fick rådet och uppskattade det när det faktiskt fungerade, stress sätter sig ju i kroppen. 

Haka upp sig på ordet har jag verkligen inte gjort. Och om du tycker jag är oförskämd är du ju inte mycket bättre

Jag är själv gravid nu och har barn sen innan (men fått missfall också).. och jag tycker folk är lite väl hårda mot TS.

Vet inte på vilket sätt systern berättade det, hon gjorde väl inte fel om hon bara berättade helt enkelt men det är inte heller fel av TS och sambon att inte bli överlyckliga. Om jag visste att någon kämpade och hade kämpat väldigt länge för att få barn skulle jag inte förvänta mig att de skulle låta jätteglada när jag berättade. 

Och om man känner att man behöver en paus från en familjemedlem eller vän ett ett tag är det ok också. Det här är inte samma situation alls men jag hade en extremt traumatisk förlossning med mitt andra barn som slutade med akutsnitt på grund av en läkarmiss, lång historia men det gjorde också att jag trodde att jag inte kunde få fler barn på grund av kompilkationer.. Ett tag efter det hade jag faktiskt lite svårt för allt som hade med graviditeter och förlossningar att göra. 

Till Delat.

Det tror jag inte på. Klart du inte vill erkänna för då tappar du ju masken. Finns inte någon som skulle ta till sig en sådan oförstående och förminskande kommentar, och som dessutom inte ens stämmer, när man försökt bli gravid i 3 år. 

Till Delat.

Dessutom skulle stressen bli ännu högre om människor i ens närhet skulle komma med sådana kommentarer. För att inte tala om irritationen man skulle känna vilket absolut inte skulle hjälpa en att bli mer positiv. 

Jag förstår att det är jobbigt men jag tycker ni gör vissa saker fel. 
Jag själv befinner mig i samma sits som du, vi har försökt få barn i 6 år utan resultat. 

Men vi har begränsat vad vi sagt till människor otroligt mycket just för att undvika frågor och kommentarer. Era nära och kära vill bara väl, men nu har ni bjudit in dom till samtalet. Då är det inte så konstigt att det pratas om det och blir jobbigt. 
Vi behåller all info för oss själva just för att slippa tala om besvikelser. Det är tillräckligt jobbigt som det är. 

Sen tycker jag ni hanterar systerns graviditet helt fel. Det handlar inte om er på något vis. Skäms! 
Ni borde gratulera och glädjas åt henne, gråta kan man göra när alla gäster har gått hem. 
Vad spelar det för roll att det var i erat hem hon berättade? Det spelar ju ingen som helst roll. Som sagt, det handlar inte om er, utan henne. 
Om jag var er skulle jag göra om och göra rätt, skicka blommor till henne med gratulationer. 

Jag kan absolut förstå dig midsommarblomman. Varit i liknande situation själv, försökt i över två år och lyckades nyligen bli gravid med trippeldos Letrozol (på naturlig väg) efter 3 misslyckade inseminationer. Har flera kompisar som under tiden blivit gravida och jag tänkt att vad kul om vi lyckas få samtidigt och kan umgås under mammaledigheten. Men så har tiden gått och de har fått sina barn medan vi fortfarande bara fick negativa test varje månad. Var öppen om saken till de närmaste, och så får man höra av släkt att kusinen blev gravid på första försöket. Även fast man är glad för de andras skull har bitterheten och depressionen bara ökat. Hela instagram fyllt med "vi ska bli tre" posts. Så kan definitivt förstå hur du känner. 

Och som tilläggskommentar så var jag väldigt nere efter de misslyckade inseminationsförsöken när vi sedan lyckades på egen hand. Också läkaren har sagt att det inte finns nåt bevis på att stress inverkar på chanserna att bli gravid. Herregud folk blir våldtagna och sedan gravida. Så bry dig inte om dessa totalt ignoranta kommentarer om att du inte blir gravid pga. Bitterhet. Önskar er all lycka och att det ännu ska ta sig!

Grattis till graviditeten!
Jag tror inte heller att stress påverkar så mycket. Jag har blivit gravid under några av de värsta perioderna i mitt liv. Mitt första barn var med en kille som slog mig när jag var väldigt ung (lämnade honom strax efter) och mitt tredje barn  var precis efter ett missfall när jag var väldigt väldigt ledsen. Tror inte heller att stress orsakar missfall.. jag har fått två missfall men har inte varit mer stressad då än under graviditeterna som blev barn.