Den andra kvinnan - vad gör jag nu?

Har varit i dina skor men vet inte om jag kan råda dig så mycket, då vår framtid tillsammans inte blev mer än en dröm för oss båda.  Vi var inte modiga nog och kände att hindren för oss båda var oöverkomliga. 

Om det hade varit möjligt att fortsätta vår relation som den var hade vi säkert gjort det men det blev för jobbigt att smyga och båda kände att vi ville kunna visa vår kärlek utåt. 

Våra vägar skildes och jag tror att vi båda fick hjärtesorg.  Vi har haft sporadisk kontakt under åren och varje gång ställs frågan om vi verkligen gjorde rätt. Något vi aldrig kommer att få ett svar på.

Tyvärr är jag inte den du söker, den som har befunnit sig i samma roll som dig, utan ytterligare en som har varit på den andra sidan. 
Jag tycker ändå att det är så otroligt viktigt att hjälpa till att skapa en medvetenhet kring den situation som du befinner dig i. Jag hoppas att det hjälper dig också. Det är såklart jobbigt för dig också.
De viktigaste människorna i din älskares liv är hans barn. Så kommer det alltid att vara om mannen har ett normalt välfungerande känsloliv. Om du älskar honom förstår du och respekterar du detta. Du gör allt för att inte påverka relationen negativt. Egentligen så innebär det att du inte inleder en relation med en gift man eftersom han då riskerar att försämra relationen till sina barn och i värsta fall förlora kontakten. 
Sannolikt håller också barnen sin familj högt, om det inte har varit mycket konflikter mellan mamman och pappan. Sannolikt älskar barnen sin mamma mest av alla och kommer alltid göra det. Sannolikt älskar din älskares fru sin make eftersom hon fortfarande vill försöka bygga upp förhållandet.
Vem är du i det här scenariot? Barnens och den blivande ex-fruns största fiende. Vad innebär det för dig och för den man som du säger dig älska? När man älskar någon så vill man den människan väl. Kärlek är inte självisk. Det handlar inte om att vilja ha någon, äga någon. 

T hur har det gått med allt ?  Blev det skilsmässa för mannen du en tid haft en relation med och kommer ni nu vidare med varandra ? 

Jag har haft en sån relation, med en gift man. Jag var 18 när vi träffades. Han sköt upp och sköt upp att lämna sin fru. Hon är deprimerad, hon är gravid igen, kan inte lämna med spädbarn. ge mig ett år...osv osv.

Ibland sågs vi tre dagar i veckan, ibland flera dagar i sträck om han reste bort i jobbet, då köpte han en biljett till mig med...ibland sågs vi inte på flera veckor enbart sms. Ibland när vi sågs var det bara att han var på väg hem från jobbet. Svängde förbi mig, parkerade rätt över tre platser, sprang ur bilen...sprang uppför trapporna och sedan 30 sekunders sex i min mun tills han kom, en puss, ett jag älskar dig... och sedan iväg igen. Jag ville fira jul med honom men det kunde bli 14-15 december eller mitten på januari, jag fattade ju att jul, hans riktiga familj givetvis men så långt ifrån de riktiga datumen. 

Jag gav upp en elitidrottskarriär för det där. Eftersom jag alltid anpassade mig efter hans schema kunde jag inte hålla träningstider, tävla osv. jag kunde sköta konditions och styrketräningen för den kunde jag planera om, udda tider osv...men inte själva sporten.  

Var 30 när jag tänkte näe nu räcker det. Då hade jag ändå försökt lämna flera gånger, men han grät, var jättegullig och jag älskade honom så han kom alltid tillbaks. Jag tror att det räcker att jag skulle prata med honom 1 minut eller en enda kram så hade jag trillat dit igen. Så jag gör inte det, litar inte på mig själv kring den snubben. 

Så konstigt ni tänker. Sju månader är ju ingen tid alls, när det gäller att lära känna en ny partner (särskilt inte om man bara kan träffas under begränsade tider och begränsade former). Om det är livsavgörande beslut som ska fattas, och det är det ju för mannen. Jag skulle inte ens råda två unga, barnfria singlar att fatta stora beslut som att köpa en lägenhet ihop, efter bara sju månader! Och här är det mannens äktenskap och familj som måste offras i så fall, d.v.s. mycket större saker i potten än en lägenhetsaffär.

Potten?

Ja, potten. Du vet, där.man samlar sin insats.

Lägenheten blir väl ingen insats såvida man inte betalar allt själv och sen träder sambolagen in

Så han ska fortsätta vänstra med TS och hans familj ska bara vänta ut honom tills han bestämde t sig? 

Eller ska han sluta träffa TS och då ska hon sitta och vänta i flera år?

Jag tänkte på att hans familj låg i potten, jag menade inte lägenheten. Uttrycket går att använda bildligt.