• Niklas 6

    Är otrohet rättfärdigat

    Jag är en man som närmar mig de 70 och som är sambo med en kvinna på 65 år. Vi har ett bra liv tillsammans. Vi har haft förhållande i 14 år och har inga gemensamma barn. De sista 3 åren har min sambos sexlust minska betydligt. Från att ha sex 1 gång i veckan är det nu 1 gång var 6-7e vecka. 
    Orsaken till detta är att hennes lust minskat samt hennes brist på kvinnliga hormoner. Hon har den medicinska hjälpen hon kan få men resultatet blir inte mycket bättre. Hon vet att jag vill ha mer men jag är lojal och kräver inte henne på sex när hon inte vill. Vilket resulterar till att jag bara tänker på sex dagarna igenom.
    Nu har jag träffat en kvinna på nätet. Hon är drygt 50 är gift med en äldre man. De har också ett bra liv med utflugna barn. Men sexlivet är så gott som obefintligt. De har sex var 4-5e månad. Det klarar han av i missionärsställnin på 5 min. Efter det lägger han sig att sova och hon får själv avsluta med att tillfredsställa sig själv.Vi båda sitter i samma båt. Vi har mycket mer behovet av närhet och sex än vad våra partner har. Vi har chatta i 6 månader och vi har bestämt oss för att träffas för ett första möte, när hon nu våga?.för som vi säger det finns moraliska murar som ska rivas.


    Vara ambitioner är inte att lämna våra partner utan bara utnyttja varandra sexuellt. Varför ska det vara så att när partnern inte har lust och behov inte längre finns så ska den andre får lida av det. När sex är det finaste och vackraste som finns då borde alla få ha tillgång till det alltid

  • Svar på tråden Är otrohet rättfärdigat
  • Anonym (Malin)
    Anonym (Ann) skrev 2024-07-27 14:08:24 följande:

    Varför tror du att din partner är så svag att denne inte kan ta egna beslut? Att du inte vågar berätta beror ju på att du vet att du sviker din partner. Har inget med omsorg eller respekt för din partner att göra. Endast din egen ursäkt för att vara otrogen. 


    Sedan är det lätt att säga att du själv skulle acceptera det, du klarar ju inte av tala om det för honom så han får chansen. 


    Har du alltid haft problem med läsförståelsen? Jag skriver hypotetiskt om jag var den som blivit bedragen och hur jag skulle reagera då. 
  • Anonym (I)
    Niklas 6 skrev 2024-07-27 12:56:01 följande:
    Är otrohet rättfärdigat

    Jag är en man som närmar mig de 70 och som är sambo med en kvinna på 65 år. Vi har ett bra liv tillsammans. Vi har haft förhållande i 14 år och har inga gemensamma barn. De sista 3 åren har min sambos sexlust minska betydligt. Från att ha sex 1 gång i veckan är det nu 1 gång var 6-7e vecka. 
    Orsaken till detta är att hennes lust minskat samt hennes brist på kvinnliga hormoner. Hon har den medicinska hjälpen hon kan få men resultatet blir inte mycket bättre. Hon vet att jag vill ha mer men jag är lojal och kräver inte henne på sex när hon inte vill. Vilket resulterar till att jag bara tänker på sex dagarna igenom.
    Nu har jag träffat en kvinna på nätet. Hon är drygt 50 är gift med en äldre man. De har också ett bra liv med utflugna barn. Men sexlivet är så gott som obefintligt. De har sex var 4-5e månad. Det klarar han av i missionärsställnin på 5 min. Efter det lägger han sig att sova och hon får själv avsluta med att tillfredsställa sig själv.Vi båda sitter i samma båt. Vi har mycket mer behovet av närhet och sex än vad våra partner har. Vi har chatta i 6 månader och vi har bestämt oss för att träffas för ett första möte, när hon nu våga?.för som vi säger det finns moraliska murar som ska rivas.


    Vara ambitioner är inte att lämna våra partner utan bara utnyttja varandra sexuellt. Varför ska det vara så att när partnern inte har lust och behov inte längre finns så ska den andre får lida av det. När sex är det finaste och vackraste som finns då borde alla få ha tillgång till det alltid


    Varför ska du ha ett förhållande om din partner riskerar att bli lidande? Du kan ju fundera över "varför ska det vara så" 
  • Anonym (gg)

    Fråga flashback vad de tycker.

  • Meddelande borttaget
  • Anonym (gg)
    Anonym (Alice 31) skrev 2024-07-27 17:10:09 följande:
    "Skötte sina behov".  Fy fan vilken vidrig kvinnosyn du har. Är vi kvinnor bara ett hål för män de kan rasta sig i när de har lust för det. Är inte nån jävla mänsklig rättighet att ha sex.

    Min sexualitet kan vara väldigt låg periodvis. Ibland kan det gå månader utan att jag har lust. Då får min man hålla sig och avstå från sex under den tiden. Hade akdrig accepterat en man med så pass lite respekt att han går till andra kvinnor eller tillfredställer sig själv som ett äckel för att uträtta sina behov. Han får helt enkelt vänta tills jag är redo igen även om det så skulle ta flera år
    Måste vara svårt att vara din partner.

    Jag hade personligen som kvinna lämnat en man som tänkte så.
  • Meddelande borttaget
  • Anonym (gg)
    Anonym (Alice 31) skrev 2024-07-27 17:51:01 följande:
    Min man har aldrig klagat. Jag är mer än bara en fitta för honom att få använda. Han respekterar mitt nej och anser inte att hans njutning är viktigare än mitt samtycke
    Du får det att låta som att normalt sexliv är en våldtäkt.
  • Anonym (I)
    Anonym (gg) skrev 2024-07-27 18:53:38 följande:
    Du får det att låta som att normalt sexliv är en våldtäkt.
    Normalt sexliv involverar samtyckande sex. 
  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Anonym (Malin) skrev 2024-07-27 13:21:01 följande:
    Att göra så låter bra i teorin och är ärligt. Men samtidigt ställer det partnern i en svår situation, att välja mellan att förvägra mannen sex, att separera eller att tillåta honom sex med andra. För de flesta är inget alternativ bra. Sak samma om mannen säger "antingen får jag har sex med andra eller så lämnar jag dig". Alltså ett ultimatum.

    Kanske är en diskret skött otrohet inte det sämsta alternativet? Jag har funderat om jag skulle tvingas avstå sex av fysiska skäl hade jag hellre sett att han skötte sina behov diskret med någon annan än att han lämnade mig eller mådde dåligt. Men jag vill inte veta eller behöva ge tillstånd.
    Man kan lika gärna vända på det du skriver. En diskret affär låter bra i teorin. Ingen blir sårad, man slipper ta jobbiga beslut, alla nöjda, det man inte vet lider man inte av och bla bla. 

    Men i verkligheten är det inte så enkelt att leva dubbelliv, särskilt inte i längden. Det är knappast bra för relationen heller, att leva med en stor lögn. För att inte tala om att det är förödande om det kommer fram, vilket det ofta gör förr eller senare. Man behöver inte bli tagen på bar gärning, det räcker att fel person får reda på det och skvallrar eller försäger sig. Eller att partnern själv börjar undra av någon anledning. Kanske börjar ställa frågor, ska man fortsätta ljuga då? Ännu värre.

    Enstaka snedsprång är betydligt lättare att dölja, än varaktiga affärer.

    Att gå bakom ryggen på sin partner kan tyckas som enkel lösning på kort sikt. Men en öppen kommunikation med sin partner från början, är nästan alltid bättre.
    Man måste kunna prata även om sådant som är känsligt, annars är det något i relationen som brister. Och det behöver inte bli fel, allt beror på hur man lägger fram det.

    Du skriver att inget av de alternativ du nämner är bra. Det kanske stämmer, men otrohet är oftast ännu sämre, även om otrogna gärna vill inbilla sig motsatsen.

    Sen kan jag tycka att det borde vara lättare för en partner som har tappat lusten, att acceptera någon form av öppet förhållande. Inte vill man att partnern ska behöva leva i livslångt celibat? Eller? 

    Man behöver inte ge sitt godkännande varje gång. Man kan kräva att partnern i så fall sköter affärerna diskret. Då slipper man veta om det nu är jobbigt, men man har ändå godkänt det.
  • Meddelande borttaget
Svar på tråden Är otrohet rättfärdigat