Cathariiina skrev 2024-09-01 13:25:36 följande:
Och dessutom: om det nu skulle vara så att det är enbart är (den relativa) fattigdomen som skapar kriminella, och vi samtidigt kan konstatera att killar från vissa kulturer oftast börjar sina liv i relativ fattigdom, då deras mammor inte vill arbeta (de vill bara föda nya ungar) och ofta inte deras pappor heller.
Är det då vettigt att ta in fler människor ifrån den kulturen, eller kan det vara så att man i så fall riskerar ÄNNU FLER kriminella i nästa generation som växer upp? Sug på den!
Själv anser jag att det enda vettiga hade varit att hålla nere antalet familjer som lever i relativ fattigdom, genom att inte importera fler, så att vi hade haft ordentligt med resurser att lägga på dem som redan finns här. Och att inte importera fler gäller även anhöriginvandringen såklart.
Så länge som de får fortsätta att ta hit en brud åt alla sina söner och en brudgum till alla sina döttrar (oftast en kusin, vilket sätter ner intelligensen hos avkomman och anrikar anlag för psykisk sjukdom) från hemlandet, så fortsätter det att ploppa fram nya barn, som inte får vara inne för att det blir för trångbott med alla ungar, som i stället söker sig till centrum där det finns många andra syskonskaror att hänga med, som börjar beundra tonåringarna som redan är med i gäng, och börjar närma sig gängen och får göra dem små tjänster, som att hålla i en väska som det ligger ett vapen eller en bomb i medan polisen muddrar gängmedlemmen... ja då tar våldet aldrig slut. Det eskalerar bara exponentiellt.
Cathariiina skrev 2024-09-01 13:18:12 följande:
Jo det är det visst. Det finns massor av svenska ynglingar också som växer upp med ensamstående, lågavlönade eller arbetslösa/långtidssjukskrivna/förtidspensionerade mammor. Som inte heller har haft råd med senaste mobilen, jeansmodellen eller Gucci-kepsen, för att inte tala om en bil. Men de skjuter inte folk eller spränger bostadshus eller rånar folk under förnedrande omständigheter, eller överfaller främmande tjejer och våldtar dem för det.
Etnicitet blir gärna ett problematiskt begrepp men kultur och hur samhällssituationen ser ut på en specifik geografisk plats, formar givetvis människor i mångt och mycket.
Social ingenjörskonst bygger helt och hållet på utgångspunkten att människan kan formas - både lyckligt som olyckligt.
När folk anammar ideologer där dessa metoder räknas som 'piece the resistance' att förändra samhället med - plötsligt påstår att direkt bärande faktorer för social ingenjörskonst skulle vara irrelevanta i annars givna sammanhang, är det en fråga kognitiv dissonans alternativt medvetna lögner.
Det är väldigt, väldigt få invandrare som kommer hit för att ställa till problem även om de omedvetet kan vara en del av sådant som problematiseras (exempelvis bevarandet av svensk kultur). Sådant här är väldigt viktigt att lyfta så att roten till problemen tydligare blottas.
Jag är helt övertygad om att kvantiteten invandrare - det vill säga 'volymerna' som det tidigare har varit 'rasistiskt' att diskutera - ihop med ursprungsbefolkningens ovilja att beblanda sig med (eller ens befatta sig med) en allt för stor kvot av främmande element, är roten till problemen som vi ser idag.
Det vill säga att den delen av ursprungsbefolkningen som vurmar för mångkultur och invandring är lika mycket roten till problemet som deras motpart - då fenomenet (läs: oviljan att beblanda/befatta sig med främmande element) är lika framträdande hos dessa.
Ta den medelstora staden Trollhättan som ett talande exempel, där jag själv har växt upp. Trollhättan har styrts av S och i olika kollationer med övriga vänsterpartier sedan demokratin infördes i Sverige, fram tills de avsattes av oppositionen förra valet.
Trollhättan är och har länge varit Sverige mest segregerade stad (med det sagt alltså en av Europas mest segregerade städer).
Vilket blottlägger ytterligare en del av roten till problemen vi ser - folket som inte står för vad de säger, sina egna beslut, sina egna idéer och som av olika anledningar hycklar i frågor som är stora nog för att påverka hela samhället.
Man vill och kräver att bli tagen på allvar men i praktiken så tar man inte ens sig själv på allvar.
Lägg till mänsklig psykologi och vi har gott om data som pekar på att kognitiva dissonanser är bland det sista människor är beredd att erkänna/ta itu med. Vi är väldigt komplexa i sådana frågor och i något led är det inte ovanligt med spår av trauman som upprätthåller kognitiva dissonanser. Ledet till trauman kan dock vara allt annat än uppenbart eller för den delen logiskt, det kan till och med vara samhället i sig (eller någonting i samhällets historia) som passivt skapar sådana trauman. Det finns människor som har valt en plågsam död istället för att erkänna att det gudomliga skyddet - som de påstod att de hade - bara var en illusion och det är viktigt att poängtera, att det inte är något funktionellt fel på en sådan människa, att vi alla och av naturen, är utrustade med sådana mekanismer.
Att avslöja och hantera de personliga fallen av kognitiv dissonans som vi bär på klarar bara starka människor av. Oavsett om vi ser oss som starka eller svaga, eller för den delen faktiskt är starka eller svaga, så finns det även kognitiva dissonanser som upprätthålls genom grupptryck - vilket blir flerfaldigt svårare att hantera för alla.
Tyvärr verkar det senare fallet av kognitiv dissonans vara det som övergriper ämnet i stort.
Som vi alla kommer att prövas.
