Vem bestämmer schema för barnen?

Självklart följer syskonet med in dessa undagnatsfall (om pappan är död t.ex.) och EN gång utan mamma är väl bara bra. Men om mamman är hemma och längtar efter barnet, och barnet vill vara hemma, varför tvinga med barnet VARJE gång?

Varför ska barnet samåka med en kompis när jag VILL följa med barnet dit och barnet uppskattar att jag är med?

Vad då pappan ställa upp? På vad? Han behöver inte ställa upp på nåt. Det är ju JAG som inte vill vara utan barnen halva tiden. Det är ju jag som kommer med lösningarna och han som målar in sig i ett hörn. 

Han behöver kanske en hel veckas återhämtning för att det är intensivt med 2 barn.

Kanske återhämtning kan ske på bättre sätt mer likt en kärnfamilj utan att man förlorar sina barn en hel vecka helt och hållet.

Och hur kommer det sig att man ska ta hänsyn till hans mående men inte mitt? Jag kanske kan bli en bättre mamma när jag inte förlorar halva tiden med barnen och känner mig stressad att jag måste njuta av barnen varje minut när dom är hos mig. 

Pappor och män ska väl inte bestämma allt ?Vi lever inte 1800-talet nu.

Jag skulle aldrig dela upp mina barn enligt ett schema så, de har en så stor trygghet i varandra eftersom de på så vis alltid har varandra. Sen händer det att jag och pappan hjälps åt vid behov och även "lånar" något eller båda barnen på "fel" vecka för att göra något speciellt. Sen så kommer de ju få bestämma mer själva ju äldre de blir. Jag skulle nog uppleva en sådan uppdelning som du vill ha som mer stökig. Jag tror också att barnen skulle oroa sig för vad de missar hos den föräldern syskonet är hos, kanske inte hela tiden men ändå. Egentid med barnen kan man lösa på andra sätt, jag brukar t.ex. alltid natta dem var för sig då jag sitter hos dem en och en och pratar och myser lite. 

Nu har ju mina barn blivit såpass stora med så de inte behöver konstant övervakning vilket innebär att man mer och mer kan göra saker med dem var för sig. Och att behöva anpassa sig efter varandra behöver man ju göra oavsett, och ja tills de är tillräckligt stora får de ju hänga med på syskonens grejer också, eller så får man ordna med barnvakt eller att andra föräldern tar det ena barnet just den stunden om man klarar av den sortens samarbete. 

Att ha varannan vecka handlar ju också om att det blir väldigt mycket mer praktiskt vad gäller arbete, exempelvis. Hade jag haft den uppdelningen du föreslår skulle min inkomst ha blivit avsevärt mycket sämre så som jag arbetade tidigare. Där jag arbetar idag har jag inte riktigt det problemet, däremot innebär det att då det blir en del övertid i mitt arbete periodvis kan jag planera det så gott det går när jag inte har barnen och istället plocka ut som ledighet med barnen. 

Jo, men det tycker jag. Stora är själv hemma varje eftermiddag efter skolan och gör mellanmål. Hen vill hellre laga mat med mig än att värma en färdigrätt ensam. 

Pappan vill slippa barmen halva tiden som jag förstått det. 

Han får träffa sin nya tjej när han vill, och om han vill tar jag gärna barnen några dagar extra om dom vill mysa lite extra med tjejen. 

Fy vad ledsen jag skulle bli om han skulle skaffa barnvakt i stället för att fråga mig :(

Men det har hittills aldrig hänt.