• Gullvivor

    Flytta utomlands?

    Finns det några här som valt att flytta från Sverige? Antingen att ni bor utomlands nu eller att ni kanske flyttat utomlands förr men nu är tillbaka i Sverige igen?


    Kändes det 100% rätt från första början? Kände ni ingen tvekan under tiden? Ångrar ni er lite nu i efterhand? Hur var era tankar?
    Vi har planerat en flytt utomlands och trots att det känns rätt att flytta från Sverige så är jag orolig över att man kanske kommer ångra sig efter en kortare/längre period pga nytt land, nytt liv osv.
    Visst kan man ju flytta tillbaka i värsta fall, men det är ju inte kul att få börja om igen, särskilt när man flyttar med barn. Vår äldsta går i skolan så det är inte bara att flytta dit och tillbaka.
    Vill därför gärna läsa erfarenheter av er andra som varit i ungefär samma sits.
  • Svar på tråden Flytta utomlands?
  • Anonym (H)

    Flytta från Sverige till Irak... Med dina svenskfödda barn?? Svårt att förstå hur du tänker

  • Tow2Mater
    Anonym (Kom hem) skrev 2024-06-22 21:38:20 följande:
    Det är ju inte säkert. Det beror ju på hur skolorna i landet är organiserad. Stora vs små skolor och klasser exempelvis. Till exempel har en genomsnittlig svensk skola ca 220 elever medan en genomsnittlig norsk skola har 230 elever, om jag minns rätt. 

    I år var bara en enkel tanke. Senaste decenniet, då? Eller 2000-2020. Eller vad du vill. 
    Ska man vara så noga måste man ju även ta i bektande olika säkerhetssystem på skolor; en del länder/stater/städer har ju beväpnade vakter eller anställda poliser, låsta dorrar, etc. Det blir for jobbigt att jämfora ;)

    Det finns ju t ex amerikanska stater med bara en skjutning, och beroende på vilka skjutningar (finns olika sorters) som ens ska räknas under ett visst tidsspann kommer ge olika siffror. Finland kan framstå som oerhort farligt att bo i om man ska jämfora dem.
  • Tow2Mater
    Anonym (M) skrev 2024-06-22 20:42:57 följande:
    Ts man är från Irak och ts är också om jag inte missminner mig uppvuxen muslim. 
    Kanske inte aktuellt for TS med man, men ifall det är det; har han/de fått avslag på ansökan om asyl eller återtagit ansökan om asyl i Sverige, kan de till och med 30 juni om de självmant återvänder till Irak ansöka om stödinsatser om 5 000 euro/person. Men då brinner det ju i knutarna att ansoka.

    www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Lamna-Sverige/Avslag-pa-ansokan-om-asyl/Stod-till-ateretablering/Stodinsatser.html
  • Gullvivor
    Anonym (M) skrev 2024-06-22 20:31:32 följande:
    Och man, som har varit med och skaffat barnen förhoppningsvis frivilligt, är inkapabel till att uppfostra och ta hand om barnen? 

    Varför ens skaffa barn med en sådan man? 
    Ska båda vara hemma menar du? Vem ska då försörja familjen?
  • Gullvivor
    BuoBä skrev 2024-06-22 20:38:34 följande:
    Du skriver att ni inte flyttar _från_ något, men vad flyttar ni vuxna _till_? 
    Finns det bra jobb? Släkt eller annat kontaktnät? Kommer ni ha råd med likvärdig eller bättre standard på boende? Kan ni språket? Finns det bra sjukvård? Finns barnomsorg, eller kommer ni kunna leva på en lön? Hur är synen på invandrare? Går det att komma in i samhället eller finns det expat-communities? ...
    Allt sådant viktigt har vi såklart redan tänkt på. Boende, försörjning, skola osv kommer inte bli något problem. Eftersom min man dessutom är medborgare så kan även jag och barnen få medborgarskap där. 

    Min tanke var liksom inte det praktiska utan mer en undran om människor som flyttar till ett annat land känner att de är helt säkra i det, eller om man kanske alltid kommer känna en tvekan för att det är ett så stort beslut. Jag vet inte, men känns som att det kanske skulle hjälpa att läsa andras erfarenheter av utlandsflytt.
  • Gullvivor
    567890 skrev 2024-06-22 21:04:46 följande:
    Det negativa är att du inte får bestämma själv utan det är en religion (läs män) som bestämmer åt dig, gärna med straff som påföljd om du inte lyder. 

    Att vara hemma med barn kan absolut vara negativt om det innebär att det är ett krav/en förväntan, om det innebär att det inte går att komma tillbaka till arbetslivet, om det innebär att du aldrig har egna pengar, om det innebär att du blir helt beroende av din arbetande man, om det innebär att din arbetsdag aldrig tar slut, om det innebär att du aldrig har semester. Behöver jag fortsätta?

    Det är absolut en vanlig tanke i religiösa länder att kvinnor inte behöver utbilda sig, framför allt att de inte behöver sin utbildning så fort de fått barn eftersom de då ska stanna hemma. Den sekulariserade världen har släppt de gamla religiösa skrifternas regler utan ser världen som den är idag och förändrar regler som inte passar in eller som är moraliskt förkasliga, t ex barnaga.
    Jag håller fortfarande inte med dig där men visst. 

    Okej, du menar så. 
    Det beror såklart på vilket land det handlar om men dit vi ska flytta kommer det inte bli några problem för mina döttrar att utbilda sig. Och vill de vara hemma när de fått barn så har de den möjligheten, och vill de jobba så har de även den möjligheten - men isåfall för att de själva vill och inte för att de ska behöva dela det ekonomiska ansvaret med sina män. Det är en stor skillnad.
  • Gullvivor
    FuckGoggleAskMe skrev 2024-06-22 22:37:31 följande:
    Ja om man skiter i mänskliga rättigheter är Irak säkert ett fantastiskt land att flytta till, bra klimat, god mat. 

    The human rights situation worsened during the year due to increased federal and Kurdistan Regional Government restrictions on fundamental freedoms and civic space. 

    https://www.state.gov/reports/2023-country-reports-on-human-rights-practices/iraq/

    Jag vet inte hur andra resonerar men jag skulle knappast lämna min trygghet och familj och ta mina barn till ett nytt land för god mat eller annat meningslöst. Isåfall finns det något som kallas för semester.

    Alla länder har sina brister men det handlar ju om att se vilka fördelar som väger tyngre för en, och då får man acceptera det mindre bra också. Eller tror du själv att det finns perfekta länder?
  • FuckGoggleAskMe
    Gullvivor skrev 2024-06-23 00:22:43 följande:
    Jag vet inte hur andra resonerar men jag skulle knappast lämna min trygghet och familj och ta mina barn till ett nytt land för god mat eller annat meningslöst. Isåfall finns det något som kallas för semester.

    Alla länder har sina brister men det handlar ju om att se vilka fördelar som väger tyngre för en, och då får man acceptera det mindre bra också. Eller tror du själv att det finns perfekta länder?
    Nej det finns inga perfekta länder och om du inte bekymrar dig om kvinnors rättigheter eller mänskliga rättigheter är säkert Irak helt ok.
  • Anonym (....)
    Gullvivor skrev 2024-06-23 00:12:57 följande:
    Jag håller fortfarande inte med dig där men visst. 

    Okej, du menar så. 
    Det beror såklart på vilket land det handlar om men dit vi ska flytta kommer det inte bli några problem för mina döttrar att utbilda sig. Och vill de vara hemma när de fått barn så har de den möjligheten, och vill de jobba så har de även den möjligheten - men isåfall för att de själva vill och inte för att de ska behöva dela det ekonomiska ansvaret med sina män. Det är en stor skillnad.
    Ja, just detta missar många i Sverige. De säger att "i det och det efterblivna landet får kvinnor inte arbeta" eller "i det och det efterblivna landet kan kvinnor inte arbeta p.g.a. det inte finns någon subventionerad barnomsorg". STACKARS DOM.

    Men de missar att det finns kvinnor som faktiskt vill ha det så, som mår bra av att vara hemma med sina barn och ta det lugnt, slippa morgonstress och rusningstrafik, det dåliga samvetet mot chefen och kollegorna när man måste vabba, eller mot barnet när man väljer att inte vabba utan ta barnet till dagis fast det inte mår bra, elaka chefer, kontorsintriger, karriärkonkurrens och deadlinekrav... eller alternativt ett tungt och monotont kroppsarbete där de skulle förstöra axlar, höfter och rygg.

    Men i Sverige slipper dessa kvinnor inte undan arbetslivet, eller det är i alla fall väldigt svårt då alla ekonomiska styrsystem är till för att driva ut kvinnor i arbetslivet, och då attityderna hos alla från BVC-sköterskan till svärmor till grannarna är, att det är konstigt om barnen inte börjat på dagis senast vid två års ålder. 

    Våra döttrar kan faktiskt tjäna på att leva i ett land där de får välja själva, om de ska yrkesarbeta eller vara hemma. Man kan inte ta för givet att det är bäst i Sverige.
Svar på tråden Flytta utomlands?