• ivf90

    Vi som till slut blev gravida med IVF

    Jag tänkte att det kan vara på plats med en tråd för oss som har blivit gravida med IVF så att inte IVF-trådarna svämmas över av gravidinnehåll. Här kan vi följas åt och diskutera allt graviditetsrelaterat såsom oro, ultraljudsundersökningar, tankar, händelser osv. 

    En presentation av alla som vill skriva i tråden skulle passa fint tycker jag. Skriv hur mycket eller lite ni vill.

    Ålder: 33 
    Vecka nu: 12+6 
    Kommande ultraljudsundersökningar: RUL 29/1 
    Tid med ofrivillig barnlösthet: 2 år 


    Bakgrunden till min ofrivilliga barnlöshet:


    Jag har länge inte vetat om jag vill ha barn öht och bestämde mig för att göra abort när jag var 28 samt 29 och blev oplanerat gravid med min kille (som jag fortfarande är ihop med). Men båda gångerna hann det sluta i tidigt missfall. Där och då väcktes en lite oro för att det fanns en risk för att jag skulle vara en sån som visserligen blev gravid lätt men då sen fick missfall.


     


    När jag fyllde 31 fylldes jag av en stark önskan om att få barn. Min kille var med på tåget och vi började försöka. Jag blev gravid direkt i september 2021. Men testen var supersvaga och jag började blöda ut mitt tredje tidiga missfall efter några dagars lycka. 


     


    Vi var inte överdrivet nedslagna eftersom det ändå hade hänt något på försöket. Men följande försök var inte lika lyckosamma. Vi var nitiska med ägglossningstester, men varje månad blev ändå en besvikelse. Till slut var vi uppe i ett år av negativa resultat och vi sökte då hjälp direkt. 


     


    I november 2022 påbörjade vi vår fertilitetsutredning. I mars 2023 var den äntligen klar och vi fick diagnosen oförklarad infertilitet. Efter ytterligare någon månad fick vi vår regionsfinansierade IVF-remiss godkänd och vi fick komma till Livio och påbörja sprutor i maj 2023. Vid äggplocket fick vi ut 12 ägg och alla 12 befruktades! En 3-dagars sattes in och hela 5 stycken ytterligare utvecklades till fina blastocyster till frysen. Flera dagar innan min testdag började jag blöda kraftigt och det blev ännu en besvikelse. Det kändes otroligt tufft att behöva ta en lång paus över sommaren. 


     


    När augusti kom missmatchade min ägglossning öppningen för kliniken med några dagar och det blev ytterligare en missad cykel. Cykeln därefter fick jag besked på ultraljudet inför insättningen att jag måste ha ägglossat en dag efter mensen och att vi hade missat chansen och behövde vänta en cykel till. 


     


    Hur jag blev gravid: 


    I början på oktober 2023 blev det äntligen dags för min första FET (och andra överföring). Redan två dagar efter överföringen fick jag innan mens-känningar och en rosa flytning, och jag var övertygad om att det var något fel med min cykel igen. Men det skulle visa sig vara en nidblödning! Mensen kom aldrig och när jag testade mig på RD11 fick jag ett knappt synbart streck. 


     


    Hur jag har mått så här långt:
    De första veckorna trodde jag att jag höll på att bli galen på riktigt. Mina svaga positiva test gjorde mig övertygad om att det skulle bli ett fjärde tidigt missfall. Jag hade noll symtom och varje dag var som att leva i ett ångestmoln. 


     


    Vi bokade in ett tidigt ultraljud i vecka 6+6 och då kunde ett hjärtljud konstateras. Men embryot mätte bara 6+2, vilket gjorde mig övertygad om att den skulle dö inom kort. På IVF-klinikens ultraljud i vecka 7+6 var embryot återigen 3-4 dagar för litet, men det hade vuxit 1 mm/dag och hjärtat slog fortfarande. Jag hade inga ömma bröst, inget illamående, men ett oändligt sömnbehov. 


     


    I vecka 9-10 kände jag mig plötsligt piggare och hade därmed inga symtom alls. Vi bokade in ytterligare ett privat ultraljud eftersom jag var övertygad om missfall. Men i 9+5 fick vi se ett litet foster som hade vuxit som det skulle med en stabil hjärtrytm. Efter det vågade jag ändå börja slappna av lite. Och helt plötsligt kom illamåendet och jag började spy varannan dag ungefär. Men de fysiska gravidsymtomen lättade min ångest, så det gjorde mig ärligt inte så mycket. 


     


    Inför KUB blev jag dock otroligt nervös igen. Jag var så rädd att det skulle ha dött, men allt såg ut precis som det skulle i vecka 12+4. Även om allt forftarande känns extremt overkligt så har jag ändå vågat börja tro på att det här faktiskt ska ske nu! 


     


    Ser fram emot att läsa era andra presentationer!

  • Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF
  • Vickan31

    Awesomeginger: Vad bra att du ska få lämna blodprovet nu, så känner man i alla fall att man gör något för att tiden ska gå framåt tänker jag, och jag håller tummarna att den kommande veckan går snabbt så att du snart är där för ultraljudet! Jag tror att vi alla i den här gruppen kan relatera till den rädslan, och just att man som sagt är i spökveckorna där man inte märker av så mycket symptom, men du har fått se ett pickande hjärta på första ultraljudet och du har inte märkt av någon blödning så då är det ju mycket större chans att det ska vara en pigg, sprattlande bebis där inne och väldigt liten risk att det värsta skulle hända Hjärta Ååh men tack för att du säger det, jag tänker ju ofta på er allihopa så jag försöker att skriva något till alla även om det inte blir så varje gång 🥰


     


    Clemmentina: Vad jobbigt med sömnen och höfterna, men oooh så spännande att det dragit igång med förvärkar och sammandragningar nu! 😍 Som du säger kan det såklart pågå ett tag, men det kan också betyda att det är dags rätt snart? Såååå spännande! Tack för att du säger att du inte tycker att jag är gnällig Hjärta Jag kommer ihåg att min kompis som har två barn  via IVF tyckte att det var jobbigt att säga till mig när hon mådde dåligt i graviditeterna eller kämpade med första tiden som förälder för hon ville inte låta otacksam, men precis som jag tänker att jag vill att hon ska få ventilera det så borde jag väl tänka det om mig själv också Glad Tack för dina kloka ord! Ja det ska bli toppen med lite semester där innan bebisen kommer, och våren börjar faktiskt komma även här uppe på de norra breddgraderna där jag bor, så det är verkligen en humörhöjare med sol och plusgrader 🌞


     


    Grimaserar: Fy vad jobbigt det där med krampen i höfterna och att knappt kunna röra sig i sängen 😔 Så känner jag också redan och man blir såklart sjukt less på att ha det så här, speciellt när man haft det så länge som du haft! Skulle du kunna tänka dig att ta en sjukskrivning eller så, för att inte behöva jobba maj ut? Känner du att det hjälper att vara hemma och vila?


    Så fantastiskt med nytt kök och framför allt vilket lyft med diskmaskin! 🤩


    Förstår att det tar emot med tanken att äta kött, men vårdcentralen har förhoppningsvis någon annan bra hjälp så jag hoppas att de hör av sig snart! Toppen att du äter ägg! Jag har i alla fall läst att järnbrist inte är farligt för barnet, det får det den behöver via moderkakan så det är mer jobbigt för mamman såklart Hjärta


    Men det låter ju toppen, väldigt bra tänkt där med storlekarna och att ni hittat så mycket second hand! Vi har också fått en del begagnat från kompisar i storlek 62-74, men tänkte att vi ska fixa något i mindre storlekar också ? även om det blir mycket hud mot hud och mest blöja i början vad jag förstått det, och vi som får barn på sommaren lär inte behöva lika mycket långärmat och tjocka kläder den första tiden kanske Glad Haha så roligt ändå att man laddar på med tandkräm och allt som om det vore apocalypsen och omöjligt att gå och handla sen 😂 Men man gillar ju att förbereda det som går i en situation där mycket är utom ens kontroll.


    Jag tycker att det låter som ett jättebra sätt att tänka, att den här smärtan som foglossningen ger har ju ändå en positiv funktion, så jag ska försöka att peppa mig själv med det också när jag kan 🥰 Och tänk ja, för bara ett år sedan hade man väl knappt vågat tro att man skulle sitta här med en dunderkula och börja förbereda sig för förlossning och att få välkomna sitt efterlängtade barn! Hjärta


     


     

  • Melsson
    Vickan31 skrev 2024-04-09 09:27:49 följande:

    Melsson: Ååh jag förstår känslan av att man tycker att man varit gravid i en evighet nu, och då har jag ändå inte varit gravid lika länge som du 😅 Men då verkar du ändå rätt pigg i kroppen om du klarat av skidåkning? Glad Det hade jag varken orkat eller vågat, haha. Men vilket bra tips, toppen att ni hittade en thulevagn till så bra pris begagnat ju! 😃 Jo men senaste veckan har det ändå varit på ungefär samma nivå, ett tag tyckte jag att smärtan av foglossningen trappades upp mer och mer för varje dag, men man vänjer sig nästan, haha.


    Ja men precis, många säger ju just så, att det är först när man ser bebisen i verkligheten som man kan bestämma sig helt för namnet. Ska bli spännande att höra vad alla här i gruppen väljer för namn när det blir dags Glad


    Alltså man vill ju typ inte klaga för man vet att det finns de som har det värre, och det var ju absolut en mycket jobbigare tillvaro psykiskt att inte bli gravid så jag är ju såååå glad att jag är där jag är nu! Hjärta Men lite måste man ändå få gnälla när kroppen hittar på en massa nya saker tycker jag 😆 Kramp i vaderna låter ju superjobbigt, och att inte få sova som man ska! Har det hållit i sig eller hur mår du nu?


     


    Det verkar inte gå att skicka bild i meddelande-funktionen (FL har lite att jobba på där) men jag skickar här så får ni se, tack för peppen! 🥰


    /Vickan, vecka 29+5


    Du ligger ju precis hack i häl med mig! Ja men alltså vi har ju varit gravida sen september nu? Helt galet!!
    Så tråkigt med foglossningen, och så irriterande att det inte finns något bra "botemedel" mot det..Så strongt av dig att kämpa på och hålla humöret uppe <3 Ja alltså jag tycker vi har rätt att klaga lite - det är ju verkligen en berg och dalbana detta haha, och man känner ju inte igen sin kropp alls så man blir ju så frustrerad...Sen så börjar man ju tänka : hmm kommer jag verkligen må helt bra i kroppen när bebisen är ute eller kommer det ta några månader att komma tillbaka....Hoppas vi alla får snabb återhämtning!! 

    Jag har börjat med magnesiumtabletter precis innan jag ska sova och tycker krampen har blivit mycket bättre! Har dock mycket sammandragningar på nätterna men ska till barnmorskan idag så ska fråga lite om det då!

    Och så fint barnrum, ÄLSKAR grönt, jag skulle kunna ha gröna väggar och gröna tapeter överallt :D 
    grimaserar skrev 2024-04-09 12:18:33 följande:
    Ja, väldigt segt med järnbrist, vad ligger du på för värden? Jag var på 107 i vecka 22 och i vecka 29 var jag nere på 92, vet inte när jag/om jag ska bli orolig på riktigt eller om jag bara ska fortsätta knapra på så gott det går. Jag har inte fått intavenöst, har du blivit erbjuden? Väntar på kontakt från vårdcentral, men de verkar sega. Du vet säkert redan det men för mig hjälpte det att äta två-tre kiwi varje dag, försökte ofta äta dem i samband med järnet för tänker att det är bra C-vitamin som kan hjälpa kroppen ta upp järnet :) Nu har dock kroppen verkat vant sig och jag klarar av järntabletterna helt okej. 

    Jag relaterar till krampen i höfterna, känns som att de bränner hela nätterna och jag är som en val som inte kan röra mig, går typ inte att vända mig i sängen och känner mig så oerhört osmidigt, inte främst för att magen är stor utan mer för att allt gör så förbannat ont...  Har haft foglossning sedan v. 18-20 typ och är så oerhört less på det, förstår inte hur jag ska klara de sista veckorna och min fysoterapeut bara skakade på huvudet när jag sa att jag tänkte jobba maj ut, får väl se om det går vägen.

    Ja, väldigt lyxigt med nytt kök, och med diskmaskin(!!!), vilket typ var hela anledningen till att vi drog igång projektet nu innan barnet kommer. Förstår att det känns lite stressande att inte ha i ordning, men i gengäld tror jag att det går att lösa rätt fort när en väl får tummen ur :) och skönt att flytta innan trots allt, även om jag förstår att det hade varit skönt att fixa. När flyttar ni? 
    Mitt hb låg strax under 100 och ferritin strax över 20 nåt sånt! Men verkar inte vara tillräckligt illa för att bli erbjuden intravenöst - ska till barnmorskan idag så ska be om ett till järnprov om hon inte säger att jag ska ta det. Dom säger ju att det kan påverka återhämtning osv med så man vill ju gärna ha bra värden.... Det där med kiwi har jag inte hört något om - får testa det :D Jag läste någonstans att chiafrön är en del järn i - så försöker göra en smoothie om dagen när jag kommer ihåg haha, kan ju ha kiwi i då! 

    Ja alltså man känner sig som en tant på 90 år som behöver byta ut höfterna??? Håller med om vändningarna, är ju för att det gör ont inte för att man är otymplig...Jag får såna sammandragningar när jag ska vända mig med + krampen i vaderna, så alltså är en kamp att vända sig haha!! Inatt sov jag som tur var bra, typ första natten på 2 v, men var väl för att man var helt slut haha. Ja alltså unna dig lite gravpenning/sjukpenning/semester, man är ju sån himla typisk svensk som ska jobba in i kaklet.... 

    Ja det förstår jag - vilken lycka att allt blev klart i tid <3 Ja jag tänker det med, flyttlasset går 10:e maj, och BF är 28:e maj hehe, vi får nycklarna om 2 v men då är det först rust innan vi kan flytta in! 
    Clemmentina skrev 2024-04-09 11:50:54 följande:

    @melsson Ja verkligen vilken dag som helst nu. :) Jag har en del förvärkar och sammandragningar men det har jag förstått kan pågå rätt länge innan. ;) 

    Det låter som om du har liknande problem med sömnen som jag har haft. Tycker det hjälpt en hel del att ta magnesiumtabletter innan läggdags (ta dem ihop med kalcium för bästa effekt) samt ibland ta vätskeersättning eller elektrolyter. Tror man får kramp pga att det är problem med mineralbalansen. Höfterna är svårare...sover med flera kuddar under höft, mage och en mellan benen. Haha! Segt med ditt låga järnvärde. Hoppas det blir bättre. Hjärta


    Så himla spännande!! Kollar dom hur öppen man är hos barnmorskan på besöken i sluten? och tappen osv? 

    Köpte faktiskt tabletterna med magnesium och kalcium, har bara tagit dom två nätter men tycker faktiskt att det hjälpt :D 
  • Clemmentina
    Melsson skrev 2024-04-12 10:45:09 följande:
    Du ligger ju precis hack i häl med mig! Ja men alltså vi har ju varit gravida sen september nu? Helt galet!!
    Så tråkigt med foglossningen, och så irriterande att det inte finns något bra "botemedel" mot det..Så strongt av dig att kämpa på och hålla humöret uppe <3 Ja alltså jag tycker vi har rätt att klaga lite - det är ju verkligen en berg och dalbana detta haha, och man känner ju inte igen sin kropp alls så man blir ju så frustrerad...Sen så börjar man ju tänka : hmm kommer jag verkligen må helt bra i kroppen när bebisen är ute eller kommer det ta några månader att komma tillbaka....Hoppas vi alla får snabb återhämtning!! 

    Jag har börjat med magnesiumtabletter precis innan jag ska sova och tycker krampen har blivit mycket bättre! Har dock mycket sammandragningar på nätterna men ska till barnmorskan idag så ska fråga lite om det då!

    Och så fint barnrum, ÄLSKAR grönt, jag skulle kunna ha gröna väggar och gröna tapeter överallt :D 
    grimaserar skrev 2024-04-09 12:18:33 följande:
    Ja, väldigt segt med järnbrist, vad ligger du på för värden? Jag var på 107 i vecka 22 och i vecka 29 var jag nere på 92, vet inte när jag/om jag ska bli orolig på riktigt eller om jag bara ska fortsätta knapra på så gott det går. Jag har inte fått intavenöst, har du blivit erbjuden? Väntar på kontakt från vårdcentral, men de verkar sega. Du vet säkert redan det men för mig hjälpte det att äta två-tre kiwi varje dag, försökte ofta äta dem i samband med järnet för tänker att det är bra C-vitamin som kan hjälpa kroppen ta upp järnet :) Nu har dock kroppen verkat vant sig och jag klarar av järntabletterna helt okej. 

    Jag relaterar till krampen i höfterna, känns som att de bränner hela nätterna och jag är som en val som inte kan röra mig, går typ inte att vända mig i sängen och känner mig så oerhört osmidigt, inte främst för att magen är stor utan mer för att allt gör så förbannat ont...  Har haft foglossning sedan v. 18-20 typ och är så oerhört less på det, förstår inte hur jag ska klara de sista veckorna och min fysoterapeut bara skakade på huvudet när jag sa att jag tänkte jobba maj ut, får väl se om det går vägen.

    Ja, väldigt lyxigt med nytt kök, och med diskmaskin(!!!), vilket typ var hela anledningen till att vi drog igång projektet nu innan barnet kommer. Förstår att det känns lite stressande att inte ha i ordning, men i gengäld tror jag att det går att lösa rätt fort när en väl får tummen ur :) och skönt att flytta innan trots allt, även om jag förstår att det hade varit skönt att fixa. När flyttar ni? 
    Mitt hb låg strax under 100 och ferritin strax över 20 nåt sånt! Men verkar inte vara tillräckligt illa för att bli erbjuden intravenöst - ska till barnmorskan idag så ska be om ett till järnprov om hon inte säger att jag ska ta det. Dom säger ju att det kan påverka återhämtning osv med så man vill ju gärna ha bra värden.... Det där med kiwi har jag inte hört något om - får testa det :D Jag läste någonstans att chiafrön är en del järn i - så försöker göra en smoothie om dagen när jag kommer ihåg haha, kan ju ha kiwi i då! 

    Ja alltså man känner sig som en tant på 90 år som behöver byta ut höfterna??? Håller med om vändningarna, är ju för att det gör ont inte för att man är otymplig...Jag får såna sammandragningar när jag ska vända mig med + krampen i vaderna, så alltså är en kamp att vända sig haha!! Inatt sov jag som tur var bra, typ första natten på 2 v, men var väl för att man var helt slut haha. Ja alltså unna dig lite gravpenning/sjukpenning/semester, man är ju sån himla typisk svensk som ska jobba in i kaklet.... 

    Ja det förstår jag - vilken lycka att allt blev klart i tid <3 Ja jag tänker det med, flyttlasset går 10:e maj, och BF är 28:e maj hehe, vi får nycklarna om 2 v men då är det först rust innan vi kan flytta in! 
    Så himla spännande!! Kollar dom hur öppen man är hos barnmorskan på besöken i sluten? och tappen osv? 

    Köpte faktiskt tabletterna med magnesium och kalcium, har bara tagit dom två nätter men tycker faktiskt att det hjälpt :D 

    Vad skönt att det har hjälpt! :) Nej de kollar inte hur öppen man är eller något med tappen. De känner på magen hur bebis ligger, mäter sf-måttet och lyssnar på hjärtat. Jag var hos bm idag och bebis ligger långt ner och i princip fixerad. Har haft mycket förvärkar/sammandragningar det senaste så jag hoppas att det snart drar igång här. 


    @vickan31 Ja nu är det onekligen spännande! :) Längtar! Känner en helt annan tyngd i kroppen nu. Klart du ska ventilera?himla tufft med de krämpor du har. Jag har full förståelse! Underbart med vårväder på ingång! 

    Ha en fin helg allihop! 

  • Melsson
    Clemmentina skrev 2024-04-12 18:04:20 följande:

    Vad skönt att det har hjälpt! :) Nej de kollar inte hur öppen man är eller något med tappen. De känner på magen hur bebis ligger, mäter sf-måttet och lyssnar på hjärtat. Jag var hos bm idag och bebis ligger långt ner och i princip fixerad. Har haft mycket förvärkar/sammandragningar det senaste så jag hoppas att det snart drar igång här. 


    @vickan31 Ja nu är det onekligen spännande! :) Längtar! Känner en helt annan tyngd i kroppen nu. Klart du ska ventilera?himla tufft med de krämpor du har. Jag har full förståelse! Underbart med vårväder på ingång! 

    Ha en fin helg allihop! 


    tråkigt, jag trodde man kanske utökade besöken med lie mer allteftersom tiden går men då är det samma då! Åh vad spännande, när som helst nu då! Jag var också hos BM idag och vår lilla låg med huvudet nere också, dock inte fixerad än såklart. Dock står magen still i växten så måste tillbaka dit nästa v igen för att se så att SF måttet ökar, känner mig dock inte orolig för känns som min mage ändå växt mycket under en kort tid så att den står still lite nu känns inte konstigt. 


    skiljer det sig mycket mellan en förvärk och en sammandragning? 


    trevlig helg ❤️❤️ 

    /Melsson v 33+3

  • Vickan31

     


    Clemmentina skrev 2024-04-12 18:04:20 följande:

    Vad skönt att det har hjälpt! :) Nej de kollar inte hur öppen man är eller något med tappen. De känner på magen hur bebis ligger, mäter sf-måttet och lyssnar på hjärtat. Jag var hos bm idag och bebis ligger långt ner och i princip fixerad. Har haft mycket förvärkar/sammandragningar det senaste så jag hoppas att det snart drar igång här. 


    @vickan31 Ja nu är det onekligen spännande! :) Längtar! Känner en helt annan tyngd i kroppen nu. Klart du ska ventilera?himla tufft med de krämpor du har. Jag har full förståelse! Underbart med vårväder på ingång! 

    Ha en fin helg allihop! 



    Clemmentina: Ååh men då är det säkert inte långt kvar eftersom bebis är fixerad nu! Så spännande, och att du också känner att det är lite annorlunda i kroppen lär ju tala för att det snart är dags att träffa din bebis! Hjärta Ser fram emot uppdateringar 🥰


    Melsson skrev 2024-04-12 10:45:09 följande:
    Du ligger ju precis hack i häl med mig! Ja men alltså vi har ju varit gravida sen september nu? Helt galet!!
    Så tråkigt med foglossningen, och så irriterande att det inte finns något bra "botemedel" mot det..Så strongt av dig att kämpa på och hålla humöret uppe <3 Ja alltså jag tycker vi har rätt att klaga lite - det är ju verkligen en berg och dalbana detta haha, och man känner ju inte igen sin kropp alls så man blir ju så frustrerad...Sen så börjar man ju tänka : hmm kommer jag verkligen må helt bra i kroppen när bebisen är ute eller kommer det ta några månader att komma tillbaka....Hoppas vi alla får snabb återhämtning!! 

    Jag har börjat med magnesiumtabletter precis innan jag ska sova och tycker krampen har blivit mycket bättre! Har dock mycket sammandragningar på nätterna men ska till barnmorskan idag så ska fråga lite om det då!

    Och så fint barnrum, ÄLSKAR grönt, jag skulle kunna ha gröna väggar och gröna tapeter överallt :D 
    grimaserar skrev 2024-04-09 12:18:33 följande:
    Ja, väldigt segt med järnbrist, vad ligger du på för värden? Jag var på 107 i vecka 22 och i vecka 29 var jag nere på 92, vet inte när jag/om jag ska bli orolig på riktigt eller om jag bara ska fortsätta knapra på så gott det går. Jag har inte fått intavenöst, har du blivit erbjuden? Väntar på kontakt från vårdcentral, men de verkar sega. Du vet säkert redan det men för mig hjälpte det att äta två-tre kiwi varje dag, försökte ofta äta dem i samband med järnet för tänker att det är bra C-vitamin som kan hjälpa kroppen ta upp järnet :) Nu har dock kroppen verkat vant sig och jag klarar av järntabletterna helt okej. 

    Jag relaterar till krampen i höfterna, känns som att de bränner hela nätterna och jag är som en val som inte kan röra mig, går typ inte att vända mig i sängen och känner mig så oerhört osmidigt, inte främst för att magen är stor utan mer för att allt gör så förbannat ont...  Har haft foglossning sedan v. 18-20 typ och är så oerhört less på det, förstår inte hur jag ska klara de sista veckorna och min fysoterapeut bara skakade på huvudet när jag sa att jag tänkte jobba maj ut, får väl se om det går vägen.

    Ja, väldigt lyxigt med nytt kök, och med diskmaskin(!!!), vilket typ var hela anledningen till att vi drog igång projektet nu innan barnet kommer. Förstår att det känns lite stressande att inte ha i ordning, men i gengäld tror jag att det går att lösa rätt fort när en väl får tummen ur :) och skönt att flytta innan trots allt, även om jag förstår att det hade varit skönt att fixa. När flyttar ni? 

    Melsson: Ja visst är det galet hur tiden har gått, att det upplevts som långsamt ibland och samtidigt som igår som både du och jag plussade! Hjärta Ååh tack, jag är såklart inte den enda med foglossning men i min vänskapskrets är det många, de allra flesta skulle jag säga, som aldrig varit med om det så jag får försöka förklara för dem varför jag inte orkar så mycket då det påverkar både sömn, humör och rörelse. Ja det är verkligen en berg- och dalbana som du säger, och det ska bli spännande att se hur kroppen känns efter förlossningen, för även om det är mycket hormoner i omlopp efteråt också så säger ju många att flera symptom försvinner i princip direkt efteråt om jag förstått det rätt Glad


     


    Skönt att höra att magnesiumtabletterna verkar hjälpa! Vad sa barnmorskan om järnvärdet? Och frågade du om sammandragningarna? Mitt järnvärde har också börjat sjunka så jag ska kolla det på fredag, har försökt äta blodpudding och sånt men vet inte om det hjälper. Vad spännande att ni får nycklarna snart, flytten närmar sig! 👏😍 Och gud vad roligt att du gillade den gröna färgen vi valt, tack! 🥰


     


    Jag har förresten fått ett nytt symptom (haha förlåt) och det är kraftig halsbränna och sura uppstötningar. Är det någon av er som haft/har samma och i så fall kan tipsa om vad som funkat för er?


     


    /Vickan, vecka 30+4


     


     

  • Melsson
    Vickan31 skrev 2024-04-15 14:39:39 följande:

     


    Melsson: Ja visst är det galet hur tiden har gått, att det upplevts som långsamt ibland och samtidigt som igår som både du och jag plussade! Hjärta Ååh tack, jag är såklart inte den enda med foglossning men i min vänskapskrets är det många, de allra flesta skulle jag säga, som aldrig varit med om det så jag får försöka förklara för dem varför jag inte orkar så mycket då det påverkar både sömn, humör och rörelse. Ja det är verkligen en berg- och dalbana som du säger, och det ska bli spännande att se hur kroppen känns efter förlossningen, för även om det är mycket hormoner i omlopp efteråt också så säger ju många att flera symptom försvinner i princip direkt efteråt om jag förstått det rätt Glad


    Skönt att höra att magnesiumtabletterna verkar hjälpa! Vad sa barnmorskan om järnvärdet? Och frågade du om sammandragningarna? Mitt järnvärde har också börjat sjunka så jag ska kolla det på fredag, har försökt äta blodpudding och sånt men vet inte om det hjälper. Vad spännande att ni får nycklarna snart, flytten närmar sig! 👏😍 Och gud vad roligt att du gillade den gröna färgen vi valt, tack! 🥰


    Jag har förresten fått ett nytt symptom (haha förlåt) och det är kraftig halsbränna och sura uppstötningar. Är det någon av er som haft/har samma och i så fall kan tipsa om vad som funkat för er?


    /Vickan, vecka 30+4 


    Ja verkligen, känns på ett sätt som nyss man tragglade med sprutorna och på ett sätt som en evighet sen! 


    Fick din syster också foglossning? Ja alltså speciellt när sömnen påverkas så påverkas ju ens "allmänna" humör sååå mycket. Sover du med sån gravidkudde? Jag fick låna en av en kompis och tycker jag sover mycket bättre med den! 


    Alltså jag får ju ALLTID typ blackout när jag är på besök i sjukvården, haha, så järnvärdet glömde jag ju helt fråga om och be om nya prover på...SUCK...Äter du några järntabletter? Jag kom iaf ihåg att fråga om sammandragningarna och hon sa att det troligen inte var några konstigheter alls utan att kroppen börjar förbereda sig inför förlossningen. Så det kändes ju skönt iaf :) Lite segt var att mitt SF-mått stått still så nu måste jag tillbaka denna vecka igen och se om det ökat, annars blir det tillväxtultraljud.. 

    Åhh vad segt med halsbränna - jag har också haft det till och från sen i julas, som tur är inte varje dag men kanske någon gång i veckan (tänker kanske det är beroende på hur bebis ligger?) Jag har kört på omeprazol (stavning? hehe) och det har funkat bra! Sen har jag märkt att vissa saker triggar halsbrännan - framförallt kaffe!

    //Melsson v 33+6

  • Zaro

    Hej alla fantastiska kämpar, vad fint att läsa om er resa och vad kul att det närmar sig för så många av er. Det kommer gå så bra för er alla. Hjärta


    Ledsen att jag försvann och tack för alla tankar. Jag har varit inlagd ett tag. Som ni vet var det precis före rul en hög vattenavgång de trodde skulle leda till abort sista dagen med tillstånd av socialstyrelsen. Men vi kunde fortsätta graviditeten genom besök till en överläkare vv. I v 28-30 började jag blöda och blev inlagd. Tappen var lite kort, vattnet gick helt denna gång och de misstänkte till slut att även moderkakan höll på att lossna. Så vi fick en prematur men ändå stor pojke genom vaginal förlossning som jag velat. Förlossningen gick jättebra även om jag blev förvånad över att kräkas hela krystfasen och att det hela inte ens gjorde så ont som jag trott. Personalen där och på bb är helt fantastiska. Även på neo då han ligger på neontal intensivvårdsavdelningrn. Han sover tyvärr själv där för att han är medtagen och behöver hjälp med värme, mat, andning med mera men jag pumpar brösten för att spara till honom. Imorgon ska vi prata med dem om provsvar efter blodprov och röntgen. Är fortfarande i chock men såklart väldigt tacksam och förhoppningsfull.

  • Orkidé8181
    Zaro skrev 2024-04-17 01:10:05 följande:

    Hej alla fantastiska kämpar, vad fint att läsa om er resa och vad kul att det närmar sig för så många av er. Det kommer gå så bra för er alla. Hjärta


    Ledsen att jag försvann och tack för alla tankar. Jag har varit inlagd ett tag. Som ni vet var det precis före rul en hög vattenavgång de trodde skulle leda till abort sista dagen med tillstånd av socialstyrelsen. Men vi kunde fortsätta graviditeten genom besök till en överläkare vv. I v 28-30 började jag blöda och blev inlagd. Tappen var lite kort, vattnet gick helt denna gång och de misstänkte till slut att även moderkakan höll på att lossna. Så vi fick en prematur men ändå stor pojke genom vaginal förlossning som jag velat. Förlossningen gick jättebra även om jag blev förvånad över att kräkas hela krystfasen och att det hela inte ens gjorde så ont som jag trott. Personalen där och på bb är helt fantastiska. Även på neo då han ligger på neontal intensivvårdsavdelningrn. Han sover tyvärr själv där för att han är medtagen och behöver hjälp med värme, mat, andning med mera men jag pumpar brösten för att spara till honom. Imorgon ska vi prata med dem om provsvar efter blodprov och röntgen. Är fortfarande i chock men såklart väldigt tacksam och förhoppningsfull.


    Vad fint att höra från dig Zaro ❤️

    stort grattis till er lilla pojke❤️❤️❤️
    hoppas ni mår bra allihop trots allt ❤️

    kram
  • Melsson
    Zaro skrev 2024-04-17 01:10:05 följande:

    Hej alla fantastiska kämpar, vad fint att läsa om er resa och vad kul att det närmar sig för så många av er. Det kommer gå så bra för er alla. Hjärta


    Ledsen att jag försvann och tack för alla tankar. Jag har varit inlagd ett tag. Som ni vet var det precis före rul en hög vattenavgång de trodde skulle leda till abort sista dagen med tillstånd av socialstyrelsen. Men vi kunde fortsätta graviditeten genom besök till en överläkare vv. I v 28-30 började jag blöda och blev inlagd. Tappen var lite kort, vattnet gick helt denna gång och de misstänkte till slut att även moderkakan höll på att lossna. Så vi fick en prematur men ändå stor pojke genom vaginal förlossning som jag velat. Förlossningen gick jättebra även om jag blev förvånad över att kräkas hela krystfasen och att det hela inte ens gjorde så ont som jag trott. Personalen där och på bb är helt fantastiska. Även på neo då han ligger på neontal intensivvårdsavdelningrn. Han sover tyvärr själv där för att han är medtagen och behöver hjälp med värme, mat, andning med mera men jag pumpar brösten för att spara till honom. Imorgon ska vi prata med dem om provsvar efter blodprov och röntgen. Är fortfarande i chock men såklart väldigt tacksam och förhoppningsfull.


    Åh vad skönt att höra från dig Zaro. Tror jag talar för alla när jag säger att man tänkt SÅ mycket på er och hoppats att allt gått bra <3 

    Så fantastiskt att er lilla pojke är här, och heja svensk sjukvård! Förstår det måste vara sjukt segt att ligga inlagda på Neo och inte få vara hemma, men hoppas att ni lyckats få till en någorlunda vardag ändå. Så skönt att höra att det funkar att pumpa brösten även om han kom så tidigt, kroppen är verkligen fantastisk som vet vad den ska göra! Vilken vecka var det han kom i? 

    Skönt att höra att förlossningen gick bra och att det blev vaginalt som du ville, det med kräkningarna lät ju dock mindre roligt, men skönt att det gick bra ändå <3 

    Stor kram till er och er lilla pojk<3 <3 
  • Awesomeginger

    Zaro: precis som alla blir så glad av att få höra från dig och trotts allt verkar ha gått bra! Vilka kämpar ni är du och lillgrabben! Grattis till sonen ❤️

Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF