Vi som till slut blev gravida med IVF

Hej på er! Hoppas ni haft e fin jul!

Jag undrar om det är någon av er som har börjat få ont i kroppen under graviditeten? jag är i vecka 30+5 och har fått som "feber känningar" i kroppen i tid och otid. Detta har pågått i två veckor nu utan att något har brytit ut så jag misstänker att det har med graviditeten att göra? 

Ivf90 åh så kul att ni berättat nu! har du och din mamma en nära relation? Då kan det ju vara intressant att fråga mycket om hennes graviditet osv- jag har märkt att mycket verkar ärvas för jag verkar må lika bra (förutom dåliga blodvärden som hon med) som min mamma gjorde exempel! 

Clementina, hoppas allt gick bra på besöket? Vilken vecka är du i nu och när började du känna sparkar? Jag är i v 20 nu men har inte känt något än.. dock moderkakan i framvägg. 

Orkidé kämpa på! Heja dig! Och tillåt dig själv att dra ned på tempot lite <3 helt otroligt att det är ju jättenära för dig att föda nu!! 

på RUL såg allt bra ut, man hinner ju alltid oroa sig så mycket innan. I magen låg en liten flicka <3 min sambo hade nog helst önskat en pojke faktiskt, för mig spelade det ingen roll egentligen, hade blivit lika glad över en pojke tror jag, även om det såklart är jättekul med en liten flicka! 

Clemmentina: wow vad häftigt att känna sparkar på utsidan också! Längtar till det! Hoppas att det går bra hos barnmorskan idag och att ni får lyssna på hjärtat som ni önskar. 

orkidé8181: verkligen förståeligt att det börjar bli tyngre och tröttare nu! Har ni planerat för när du ska gå på ledigt? Ska du trappa ner eller går du från heltid till ledigt? 

Melsson: vi har absolut en nära relation! Hon verkar däremot inte minnas överdrivet mycket från sin graviditet haha.

Gud vilken lättnad och glädje att allt såg bra ut på RUL! Och underbart med en liten flicka, grattis! Även om det inte spelar någon roll kan det vara härligt att börja fantisera om namn och sånt. Sa barnmorskan något om när du förväntas börja känna sparkar? Jag har också moderkaka i framvägg och räknar ner tills jag kan börja känna fosterrörelser även om jag vet att det nog inte kommer hända förrän efter vecka 20! 

Om det finns något jag har tänkt mycket på så är det det här med föräldraledighet! Jag började tänka på det långt innan vi ens blev gravida haha. 

När det gäller att spara dagar så har vi tänkt att man sparar dagarna med låg ersättning till sist. Den föräldralediga tiden kommer vara den tiden då vi har som allra minst pengar att röra sig med och det kommer att kännas mindre i plånboken att dryga ut några veckors semester längre fram med lågersättningsdagar. 

Sen mer allmänt angående hur man bör spara dagar beror nog helt på vad man vill maximera under sin föräldraledighet. Vi kommer exempelvis att prioritera att vara hemma mycket tillsammans två somrar på raken (totalt 5-6 mån) och att i övrigt dela helt lika på föräldraledigheten (ca 5 månader vardera där man är ledig själv). Vi räknar med förskolestart när barnet är 14 månader (augusti 2025). För vissa är det viktigare att maxa pengarna man får ut eller att fördröja förskolestarten så långt det går. Så jag tror bara att det är viktigt att först prata igenom vad man prioriterar och därefter börja prata upplägg kring att spara på dagar. 

När vi båda är lediga samtidigt kommer vi att leva på sparpengar + att den ena föräldern tar ut föräldradagar 7 dagar i veckan eftersom det annars inte blir så mycket att leva på. 

Jag har byggt en excelfil där jag har lagt in hur mycket pengar vi behöver varje månad (efter skatt) för att kunna leva ett rimligt bekvämt liv och sen har jag räknat på våra inkomster från lön och föräldraledighetsdagar samt hur mycket vi behöver ta från våra sparpengar eller lägga undan respektive månad. Totalt kommer vi att behöva spara ungefär 100K för att kunna ta ut den ledigheten vi vill ha samtidigt som vi sparar så många dagar som vi önskar. 

Vi vill spara 126 dagar efter den långa ledigheten. Det räcker till 3 veckors extra semester när barnet är 2 år samt 3 år (2*15 arbetsdagar) samt att vi då sparar den maximala nivån som får sparas efter 4 års ålder, vilket är 96 dagar. 

Hej, vilken bra tråd! Har hängt med sedan den startades men är lite dålig på att skriva men nu tänkte jag gå med här på riktigt!  Jag är gravid i v. 20 efter vårt andra IVF-försök och andra återföring förra året. Är verkligen glad att det ändå gick såpass fort när vi väl började med IVF! Jag är 39 och vi hade försökt i totalt två år när vi till slut lyckades bli gravida. Utredningen visade att jag har endometrios och lågt AMH så två kvinnliga faktorer. Vi var på RUL i måndags som såg bra ut och fick veta att vi väntar en liten pojke! ❤️ Känns så fint! Var ganska omtumlande först att få reda på kön tyckte jag, fastän jag kände innan att det inte spelade någon roll egentligen och faktiskt redan kände på mig att det nog var en pojke. Men det blev liksom mer verkligt och man börjar föreställa sig framtiden osv! Iaf så är det vårt första barn och BF är 2 juni 😊 Sedan början av v. 19 har jag känt av små buffar inifrån magen som känns så häftigt och fint att känna och att få kontakt med den lille därinne 😍 första dagarna kände jag bara på kvällen och senare fler ggr under dagen. Men bara ganska svaga buffar än så länge, men min sambo har lyckats känna dem utanpå magen några ggr ändå 😊

Intressant att läsa hur ni tänker kring föräldraledighet och så, jag har insett att det börjar bli dags för oss också att fundera och planera! Ska nog också dra fram ett excel-ark snart och börja räkna lite. Tror vi kommer vilja ta så mkt obetalda dagar vi har råd med under de första 18 månaderna så man kan maxa den totala ledigheten och kunna spara dagar för att ha lite mer semester de första åren, hur länge de nu räcker. Det kanske är så de flesta tänker iofs 😄 Men det är lite att fundera och räkna på helt klart!

Tack så mycket 😊

Vad kul, grattis till dig också! ❤️ Vad jobbigt med ordentligt illamående! För mig var det också jobbigast ungefär den perioden, mellan ca v 7-10/11 tror jag. Då var jag riktigt trött hela tiden och mådde illa en del men illamåendet blev aldrig så intensivt som tur var utan var på en hanterbar nivå, så jag kom nog ganska lindrigt undan ändå 😄 Sedan v 11 eller 12 mår jag typ helt som vanligt igen, illamåendet försvann och energin kom tillbaka så det känns väldigt skönt! Man blir ju så mycket gladare då man mår bra. Kan ha hjälpt också att jag började ta järntabletter efter första besöket hos barnmorskan då de såg att mitt blodvärde var lite lågt. Vad härligt att du också mår bra nu! Har du haft några problem med foglossning och annat?