Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Lumpen, skola osv som avståndet har inget med modern dejting att göra. Lumpen kom ju också ganska sent, med tanke på att du försökt få till en träff redan i början på året.

Och det är inte bortom din kontroll, men du har inte orkat göra något åt det. Snacka om att du dissar dig själv om detta kommer fram till henne, att du inte orkat ens fråga om en träff för du varit för lat för att åka en längre sträcka. 

Alltså avståndet har varit det största hindret genom hela tiden. Det är inte mitt fel att avståndet är så långt. 

 

"Inte orkat göra något åt det" stämmer inte heller då jag skrivit med henne ett tag. Nej, jag är inte "för lat för att åka en längre sträcka." Handlar enbart om att jag inte vill stressa henne

Hur långt är avståndet? Vad tar det i tid med tåg?

om avståndet är ett hinder för dig och du inte kan tänka dig att så småningom flytta till henne om ni inleder en relation så kanske du ska lägga ner tanken på att en relation mellan er skulle fungera. Men en pendling som ung mellan malmö och stockholm varannan helg (långhelg) är inte en big deal om man dessutom inte har en massa annat socialt uppbokat. säg att ni besöker varandra varje helg i början, varannan gång åker du till henne och hon till dig. Sen när det blir lite påfrestande så kanske det tunnas ut lite ibland och ni skippar en helg här och där. Vad är du villig att offra för en distansrelation med denna tjej?

Hon har lumpen nu så det kommer ändras efter det men flera timmar vet jag just nu iaf. 

Jag drömmer om ett liv med en sambo som jag kan älska såklart men jag pluggar på en specifik ort där vi har tentor och föreläsningar osv och så är vi inte ihop nu heller. 

Jag vet inte, vill bara att det ska lösa sig men detta problem  har växt med tiden snarare än motsatsen. 

Om du fortsätter i samma stil som nu, så kommer du aldrig att ha en sambo.

Nu säger du två olika saker. Först att det beror på avståndet och att det inte är ditt fel. Nej, det är inte ditt fel, men det är ditt fel att du inte orkar ordna en träff pga avståndet. 

Sedan säger du att avståndet inte är ett problem, att du visst orkar. Men att du inte vill stressa henne. 

Dvs du använder lite olika ursäkter beroende på frågan. Och ibland går de inte ihop, 

Precis. Du vill att det ska lösa sig. 

Andra löser sina problem. Men du hoppas de ska lösa sig själv. 

Det är kört så länge du inte agerar. 

Nej jag har gjort saker bland annat skrivit med henne, skrev med henne igår ex. Är öppen för långdistans också även om jag inte föredrar det. 

 

Jag agerar genom att bland annat skriva med henne. 

Vill du växa ihop med nån måste det vara nån du interagerar med OFTA.
Umgås du med folk nu när du pluggar?

Ja, men är enbart hon jag gillar så känns liksom fel moraliskt att tänka tanken på andra. 

Ja, men inget särskilt direkt. 

Jaha, är det moraliskt fel nu helt plötsligt... när du hela tiden tidigare försökt hitta ett alternativ att ha en relation med... spännande... hur kommer det sig att det känns moraliskt fel helt plötsligt?

Jag har under denna tid enbart haft känslor för henne och redan sagt det. Inget har ändrat sig. Är så jobbigt dock med detta speciellt med tanke på tiden. Vill inte vara kvar i denna sits helst.

Fast du vill ju inte stressa henne. Så låt det ta tid så du inte skrämmer henne. 

 

Det finns bara ett sätt att lösa det sista. VÅGA TA STEGET!

Nej, du har flertalet gånger funderat över vem du kan ha en relation med om det inte skulle bli henne och om man funderar i de banorna är inte känslorna tillräckligt starka...

Gratis Svensk Sexdejting - findmy.re/ladydiva